Kolzak
Gladiator
Spelas av : Marjo
|  Rubrik: КѲЛЗАК  lör 24 feb 2018, 21:56 | |
|   pєяšоиlїgнєт Kolzak har börjat acceptera världen som den ser ut. Han har stor rädsla över att bli övergiven, och fäster sig därav mycket desperat till de få han håller av. Kolzak har med tiden fått uppfattningen att han blev övergiven som ung av sin familj, när hans försvinnande i själva verket var en olyckshändelse. Han tror det var en konsekvens av hans svaghet som valp, och vänder den uppfattningen till motivation att bli starkare och på så vis motbevisa sin familjs uppfattning om honom. Kolzak har blivit en mer aktiv person som lever med övertygelsen om att sann rättvisa enbart kan delas ut genom hämnd. Han förlitar sig på sitt eget sätt att se vilka som felat eller inte, med sin egen moral som kompass. Han agerar mycket utifrån vad han själv känner är rätt.
Socialt umgänge är inget problem för honom men han är reserverad till en början och uppför sig artigt, vänligt, utan att delge för mycket om sig själv. Han bygger stark vänskap genom tillit, förståelse och lojalitet - men det kan ta tid. Kolzak är mycket ärlig och ogillar starkt att behöva ljuga för någon.
Kolzak talar med en tung rysk brytning, eftersom han i hemflocken talade ryska. fуsїк Som ung tonåring är Kolzak ganska gänglig. Han har stora tassar som han inte riktigt växt sig in i än. Hornen är under ständig utveckling, liksom noshornet som på senare tid även det börjat utvecklas. Betarna växer också med tiden och används för att böka runt i jorden efter rötter, djur och svamp. De är även dugliga vapen i fall av strid eller jakt. Pannbenet är tjockare än hos en vanlig varg och ger möjlighet att stångas med stor kraft utan risk att skada hjärnan. Han har växt ur den mjuka kopparbruna valppälsen som ersatts av starkt pigmenterad röd fäll i kombination med mörkbrunt och beige. Svansen är naturligt kort. Som fullt vuxen kommer Kolzak att bära en rejäl päls som är extra tjock runt nacken, och ett par ordentliga, krökta horn. Hornen dekorerar Kolzak med hjälp av sin metallkraft med olika metallplattor. Noshornet kommer vara spetsigt och brett, och han kommer växa i de stora tassarna. Kolzak kommer bli en stor varg som vuxen, närmare 110cm vid manken och större än sina syskon.
Kolzaks ögon är ljusblå med en ljusare, nästan vit ring runt pupillen. De skiftar nästan i lila i visst ljus. Vid vissa tillfällen kan Kolzak även bära ansiktsmålning. Det gör han oftast i religiösa sammanhang men även vid krigiska lägen.
bild på Kolzak med svart ansiktsmålning, oftast gjord på kol.кґafтёя Jord Kolzak upptäckte sin jordkraft när han var relativt ung, när han pulveriserade jorden under sin systers fötter när han blev irriterad på henne. Jordkrafter var vanligt förekommande i hans familj så det kom inte som en förvåning för någon. Idag kan Kolzak smula sönder eller härda jord, skapa mindre jordskalv (väldigt lokala, ett par meters radie) och till en gräns manipulera jorden. Efter träning krävs det mer arbete för att han ska bli uttröttad. Detta beror vanligtvis på tidslängden han använder sin kraft, och/eller hur avancerat utförandet är.
Metall Nyligen upptäckte Kolzak sin andra kraft - metall. Detta är en ovanlig kraft i hans familjeflock, och har ärvts från hans farfar som var gammal flockledare. Kolzak har stora svårigheter att styra metall, och tränar nu till en början att samla metall som han kan använda. I framtiden kommer han att kunna skapa olika föremål i metall, framför allt horndekorationer som fungerar både offensivt som dekorativt. Han kommer även kunna skapa ett eget pansar som skydd, men även utnyttja sin kraft för att skapa vassa föremål att använda i strid. вакgяциd Den första tiden
Kolzak föddes under en snöstorm på Snöslätten, mitt under flockens nomadiska färd. De hade stannat för Katyushas värkar vid en skyddande grotta. Födseln hade satt igång mycket tidigare än vad de väntat sig, och timmar senare hade de kommit. En kull på fyra valpar föddes. Två hanar och två tikar. De hölls varma och trygga i grottan, och flocken beslöt sig stanna på platsen tillfälligt, tills valparna var stora nog att påbörja deras långa vandring. Flocken hade inget etablerat revir tack vare de vandrande renhjordarna. Det var deras huvudsakliga källa till mat, och de var beroende av den.
Valp
Valparna nådde en lämplig ålder efter den långa tiden vid grottan, och vandringen påbörjade. Det var både läskigt och spännande för Kolzak, som var kullens minsting. Han försökte hålla jämna steg med sina syskon men hamnade ofta i efterkälken. Hans mor var god mot honom och såg över honom lite extra, eftersom han var så liten. Det hörde inte heller till ovanligheterna att syskonen hackade på honom.
Ung tonåring
Syskonen nådde yngre tonår, och de hade vandrat länge med flocken vid det här laget. Snöstormar, bitande kyla och is hörde till deras vardag. Men en kväll var särskilt stormig. Flocken hade nått Snöslättens västligaste del, på väg in mot Eriinari. Kolzak hade hamnat i efterkälken igen. Han ropade, men den ylande vinden dränkte hans rop. Snön var djup och Kolzaks tassar sjönk. En stark vind puttade honom omkull och han rullade nerför en slänt, varpå han inte hade en chans att komma ikapp sin flock. De försvann längre och längre bort, tills de bara var små röda prickar i den vinande stormen. Kolzak försökte att följa deras spår som snöade igen allt mer. Vad Kol inte visste var att han irrade helt fel, och vandrade djupare och djupare in i Eriinari. Efter många timmar insåg Kolzak att han var vilse, och hade tappat bort alla spår och tecken på sin flock. Han var ensam, hans största rädsla.
Ung tonåring
Att leva var svårt för Kolzak. Han sökte sig vilset från Eriinari till Ötamon. Det var svårt att jaga på egen hand och hitta ett tryggt skydd för natten. Det hände att han försökte be främlingar om en matbit, ofta utan att lyckas. Tack vare vännen Aurora, som han träffat i Itrozo, leddes han i riktning mot Måntemplet. På väg dit stötte han på den lille fakargen Ezekiel. De var båda ensamma. Tillsammans beslöt de sig för att hålla ihop. De rörde sig mot Måntemplet tillsammans där de slog läger.
Natten därpå stötte Kolzak på Varya. Han lurades av henne in i skogen, där hon avslöjade sina avsikter och anföll. Kolzak värjde sig med sin kraft och flydde, men trots att hon svikit honom så tänker han ofta på henne.
|
|
[ 
