[ Möte mellan mina två karaktärer Malvado och Njord. Svara ej tack (; ]

Malvado hade fortsatt vandringen ensam. Han hade uppskattat Hyzenthlays sällskap, hon hade kommit att bli en otroligt trevlig resekamrat och en riktigt god vän. Men han visste också att det öde som väntade honom, förr eller senare, var ingenting som hon hade med att göra. Deras vägar hade skilts åt under en storm, och även om Malvado kände en oro över Hyz så var han säker på att hon skulle klara sig, och det var kanske lika bra att hon inte reste med honom. För hennes egen säkerhet.

Hans resa därefter hade tagit honom längre in i Lövskogen och han hade medvetet försökt undvika andra vargar så gott han kunde. Det hade dock inte klarat sig långt in i Lövskogen utan att stöta på andra, och den främlingen han hade framför sig nu var den värsta av dem alla. Han verkade inte förstå någonting av det Malvado sa, och det gjorde honom bara mer och mer irriterad.
"Who are you?" Han bytte språk, kanske den gråe skulle förstå honom då.
Den gråe tittade på Malvado med ett undrande uttryck.
"Njord..." sade han sedan försiktigt.
"Njord?"
"Dii faan los Njord!" den gråe verkade bli mer uppspelt.
Malvado tittade tveksamt på främlingen. Njord lät som ett namn, men vad allt det där babblet innan var för någonting hade han ingen aning om. Det lät som samma rappakalja som hanen börjat tala om när de först fick syn på varandra. Ett annat språk kanske.
"Wo los hi?" frågade den gråe, som antagligen hette Njord.
"Malvado", svarade Malvado i ren chansning.
"Malvado", upprepade den gråe med en klar brytning.
Malvado suckade tungt. "Jag förstår er inte, och ni förstår inte mig."
"Zu'u dreh ni mindoraan... Fos eylok do tinvok los daar tol hin vun tinvaak?"
Malvado suckade igen. De skulle inte komma någonvart på det här sättet. Han lät eld blossa upp vid sina tassar och klättra upp längs hans ben. Kanske skulle den andra bli avskräckt och bege sig iväg, men nej. Främlingen framför honom bara fastnade med blicken i lågorna, men verkade inte på något sätt rädd för den.
"Brit...", sade han frånvarande.
"Eld. E-l-d", han bokstaverade nästan ordet.
"Ehhhld", härmade den gråe, fortfarande djupt fascinerad av lågorna. "Grik brii", sade han sedan och rörde sig närmre, tills dess att han stod precis mitt emot Malvado. Malvado rörde inte en fena och hanen verkade fortfarande vara djupt fascinerad av elden.
"Ehhhld", sade han igen och förde nosen mot lågorna. Han tjöt till och kastade sig förskräckt bakåt.
"YOL!" utbrast han högt. "Yol ahrk yolos!" han stirrade upp på Malvado, och Malvado mötte hans isblåa blick. "Los hi in do yol ahrk yolos?" frågade han.
Malvado hade ingen aning om vad han sagt och skakade därför bara huvudet som svar.
"Det är dags för mig att gå, Njord. Jag har någonstans jag behöver bege mig", sade han uppgivet. "Ta hand om er", och med de orden gick Malvado förbi främlingen och fortsatte sin vandring, några steg närmre sitt mål. Kanske skulle han träffa hanen igen, om de nu båda överlevde så pass länge.

[ Dii faan los Njord! - My name is Njord!
Wo los hi? - Who are you?
Zu'u dreh ni mindoraan... Fos eylok do tinvok los daar tol hin vun tinvaak - I do not understand. .. What kind of language is this that your tongue speaks.
Brit - Beautiful.
Grik brii - Such beauty.
Yol - Fire.
Yol ahrk yolos - Fire and flame.
Los hi in do yol ahrk yolos? - Are you the master of fire and flame? ]