Pågående Event
Senaste ämnen
» Trofasthet [Maksim]
Idag på 00:58 av Lev

» Om ni är mina stjärnor, är jag er himmel
tis 19 nov 2024, 12:08 av Nunam

» Ett dumt beslut [Tolir]
mån 18 nov 2024, 23:41 av Tolir

» Spådomskonstens under [Öppet]
mån 18 nov 2024, 23:21 av Tolir

» Med hela världen mot sig [Astrid]
mån 18 nov 2024, 20:17 av Astrid

» Nya horisonter
mån 18 nov 2024, 20:01 av Nunam

» Tänderna biter ihop [Tora]
mån 18 nov 2024, 18:50 av Tora

» Låt mig glömma det jag saknar mest [Ezekiel]
mån 18 nov 2024, 15:11 av Vasilisa

» Rackartyg [Asta]
tor 14 nov 2024, 21:03 av Tora

Vem är online
Totalt 26 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 26 gäster. :: 1 Bot

Inga


Flest användare online samtidigt: 221, den tor 07 nov 2024, 23:06
Chatt
Bildlänkar, Stränder och Snö! Vårnyheter 2024
Ingen glömska Dot_cl10 tis 05 mar 2024, 12:23 av Yargol
Redan 2024? Som tiden går. Då är det minsann dags för nyheter! Glad
2023 var ett långsamt år för de flesta, så även för oss i Crew som …

Togos, NPCer på wikin, och mer! Vinternyheter 2023 ❄️
Ingen glömska Dot_cl10 fre 06 jan 2023, 21:02 av Yargol
Gott Nytt År Numoori! Och god Jul i efterskott Eye sparkle
Här kommer lite blandat som hänt under det senaste halvåret och lite kommande …


 

 Ingen glömska

Gå ner 
2 posters
FörfattareMeddelande
Xenon
Xenon 
Utvandrad 

Spelas av : Ash | Utvandrad


InläggRubrik: Ingen glömska    sön 26 jan 2014, 00:14

Det var med aska i pälsen den grå hanen lämnade Eldskogen bakom sig. Tassavtryck avslöjade hans väg genom den förstörda skogen. Dess forna glans fanns ännu färskt i hans minne. Ett par bilder som valp dök då och då upp i hans inre och i hans drömmar. Alltid samma. Ett skojbråk med en bror. Scener från första jakten samt avskedet med familjen. Sedan Xenon lämnat familjen för att utforska världen har han inte ångrat något, övertygad om att alla beslut varit dem rätta. Tilliten och tron för månen har gett denna hane styrka att tro på sig själv och världen. 
Duraneir hans önskefulla viskning bröt den ensamma tystnaden. Blicken var riktad mot den stora månen och dess vackra sken som lös upp landskapet i den mörka natten. Fullmånen var höjdpunkten i månaden, det han längtade till. Det var då vargasinnet stod Duraneir närmast. Varje natt bad han till månguden. De andra gudarna var inte relevanta, han brydde sig inte om dem helt enkelt. 
Efter en stunds promenad med månguden i tankarna satte sig hanen på en liten höjd med utsikt över den skuggklädda slätten. Lätta snöflingor föll sakta från himlen och stjärnor glimmade i den oändliga rymden. Vinden ruskade stillsamt om den fluffiga pälsen, men kom ej åt de grässtrån som på sommaren vajade som vågor. Hanen kände sig harmonisk i natten. Under fullmånens sken lös tatueringen upp som en stark eldfluga. Trots att tatueringen skymde hans syn en aning när ljusstyrkan var så pass stark, så var den en del av honom. Den del han tyckte mest om. Den var hans länk till Neisi, till sin religion. 
En extra kylig vind drog förbi, trots att blåsten minskat sedan tidigare på kvällen. Hanen förde sina vingar om än närmare kroppen. De vingar han utnyttjat en gång. En gång. Den flygturen kommer han aldrig glömma. Nu för tiden är dem mest som skydd mot väder och vind. En dag vill han dock kunna flyga. Flyga utan rädsla. Bara tanken på att flyga får det att börja rysa i kroppen av obehag. Han ruskade snabbt på huvudet för att slippa panikkänslorna som i vanliga fall brukar dyka upp. 
För att komma på andra tanken höjde han huvudet, öppnade gapet och ylade. Ett yl fyllt av längtan. Längtan att komma månen närmare. Ta mig dit, ta mig dit. Gång på gång lämnade utdragna yl hans strupe. Mot slutet blev de mer sorgsna. Och tillslut tystnade vargen. 


Senast ändrad av Xenon den tor 17 apr 2014, 21:42, ändrad totalt 1 gång
Tanya
Tanya 
 

Spelas av : NJ


InläggRubrik: Sv: Ingen glömska    sön 23 feb 2014, 21:31

Hon vandrade omkring med nätta tassar och lätt mörkret omringa henne. Det var i mörkret som hon kände sig tryggast i och det var där hon hörde hemma. Men hon var aldrig ensam under nätterna,månen lös upp hennes väg fast hon inte behövde det men det var alltid uppmonterande att veta att någon tittade ner på henne. Höll ett extra koll på henne typ,nu var hon inte en sån som trodde på månguden men det kändes som om månen alltid hade koll på henne under nätterna. Nattdjuren höll henne också sällskap och gjorde så att ljuden inte helt och hållet dog ut när mörkret vandrade upp mot himlen. 

Ett ylande skar sig genom luften hon hon riktade snabbt sin blick åt det hållet,vem kunde det vara? Var det någon som kallade på andra eller bara ville yla? Hon blev nyfiken och ville ta reda på vem det var,hon började trava med lätta steg och hennes svarta päls gjorde henne nästan osynlig i mörkret,man kunde duk se en liten skymt av henne orange mönster som hon hade i ansiktet,sedan hade hon orange mönster på vänstra och högra frambenen och sen hennes man som smälte ihop med luggen, både lugg och manen var orange.
Ljuden blev starkare och en främmande lukt började smyga sig fram till hennes nos.
Xenon
Xenon 
Utvandrad 

Spelas av : Ash | Utvandrad


InläggRubrik: Sv: Ingen glömska    tor 06 mar 2014, 14:31

Blicken svepte mållöst ut över slätten med förhoppning om att finna något att fokusera på. Då och då vändes den åter till månen för att försäkra sig om att den fanns kvar, även om det med största sannolikhet lär märkas då landskapet skulle falla i totalt mörker. Det skulle vara katastrof. Är det moln som täcker så är det inget större problem, men världen skulle gå under, rasera totalt, om månen en dag inte steg upp över himlavalvet. Hanen blev förskräckt bara av tanken och blev tvungen att ta lugnande andetag för att inte få panik. Månen var hans allt. Den vän som alltid fanns där och som vad som än händer inte skulle släppa taget eller överge honom. Den var hans stöd. 

Trots att de lugnande andetagen fortsatte så höll öronen en annan takt. Ylet som skulle kunna uppfattas på flera kilometers avstånd kunde ha lockat vilken varelses uppmärksamhet som helst, det var han medveten om. Att lämna platsen var för drastiskt, men att inte hålla ordentlig koll på omgivningen - idiotiskt. Kanske var han hälsning på månen även en inbjudan till andra vargar. Han nickade vagt för sig själv, sällskap skulle inte skada. Någon gång i framtiden ville han vara en del av en flock, men inte förrän han visste vad som skulle vänta honom, vilket öde han bar. 
Tanya
Tanya 
 

Spelas av : NJ


InläggRubrik: Sv: Ingen glömska    tis 18 mar 2014, 16:29

Öronen klippte till när ljudet försvann och försökte därefter att snappa upp nya ljud från främlingen som hon nu närmade sig försiktigt. Mörkret hade lagt sig över skogen som ett täcke och de var få djur som var vakna under natten.Svala brisar kom och svalkade ner hennes kropp lite då och då. Hon funderade på vad hon skulle säga till främlingen när hon hade kommit fram tills dens ställe.Skulle hon säga hej eller skulle hon vänta tills främlingen upptäckte henne? Hon funderade på saken mest hon tog mjuka steg över den ojämna marken.

(Kort)
Xenon
Xenon 
Utvandrad 

Spelas av : Ash | Utvandrad


InläggRubrik: Sv: Ingen glömska    fre 21 mar 2014, 15:42

Hanvargen fick plötsligt en känsla av tillfredsställande energi i kroppen. Tatueringen som prydde hans kropp glödde intensivt med ett ljust, men ej bländande, sken. Genast sökte han efter en anledning, det var en förvarning. Vindkraften försåg honom med information, kunskap. En hona närmade sig. Övertygad om att det var Duraneir som skickat honom energivågen så uttalade han en tyst tacksamhetsbön. 

När han var klar vända han sig åt den riktning honan verkade komma från och väntade. Det var snabbt gjort som presentationen inspekterades, pälsen fick inte se ovårdad ut. Det var inte acceptabelt för honom att vara i ovårdat skick, hur han uppfattades kändes mycket viktigt. Givetvis inte lika viktigt som månen, men utan en god uppfattning av andra kunde han lika gärna isolera sig. Kanske kunde han samtala med främlingen om sin religion, kanske denne kände på samma sätt som han själv. Stolt höjde han huvudet och började sakta vandra åt honans håll tills hon dök upp i hans synfält. Vid första anblicken verkade hon större än han själv, hade en mörk fäll med orangea inslag. Noga med att kroppshållningen var neutral så hälsade han. "God kväll!" Rösten var högre än vanlig samtalston för att göra sig hörd. 
Xenon
Xenon 
Utvandrad 

Spelas av : Ash | Utvandrad


InläggRubrik: Sv: Ingen glömska    tor 17 apr 2014, 21:22

{ Med vårstädningen i åtanke avslutar jag detta roll i efterhand c: Säg till om intresse för att nytt finns.

Sponsored content 
 



InläggRubrik: Sv: Ingen glömska    

 
Ingen glömska
Till överst på sidan 
Dina behörigheter i detta forum
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Hoppa till annat forum: