Morgonsolen sken på himlen och fick snön som låg på stranden att glittra. Snöflingor som hade oturen att falla i havet dog omedelbart men återföddes som vattendroppar. Tehhis såg inte hur snön föll, hon såg inte solen, hon var upptagen med att se på havsbottnet. Hennes kropp njöt av den kittlande känslan att befinna sig i havet, det var längesen hon badade och vattnet här var perfekt. Det var inte så kallt att hon blev tvungen att slå sönder isen innan hon badade men det var inte heller ljummet. Hon dök ner på jakt efter en stor silvrig fisk som nästan genast försvann ur sikte när den fick syn på henne. Tehhis mun drogs upp i ett litet leende innan hon simmade upp mot ytan. Lite snurrig om vart hon befann sig var hon tvungen att leta en stund med blicken efter stranden. Hon muttrade besvärat, under vattnet har hon simmat ganska långt ut. Hon dök ner igen, fasst besluten på att inte lämna havet förrän hon skaffat sig en god middag. Tehhi la sig på bottnet, väl maskerad bland den vita sanden och väntade ut den fisken som skulle råka simma för nära. Ganska snart simmade en stor stim av silverfärgade fiskar förbi och Tehhi med ett enda hugg fick tag på en ca 6-7 kilos fisk i käftarna. Ett bett och ryggraden krasade under varghonans käft. Nöjd med sig själv började hon simma iland. Äta i vattnet var svårt, hon gillade att ha ett fasst tag om sin mat.

Cortana tittade ut mot havet från en Stor platt stenen vid vatten brynet. Hon kände sig väldigt ensam men låsades inte om känslan. Istället så hoppa hon ner från stenen. hon började känna sig hungrig. Hon titta sig omkring. lite längre bort så var början på en äng. och där sat en stor hare. Hon började nästan drägla av tancken att få mummsa i sig dom låren. Hon smög föriktigt upp backom den i det halv höga gräset. 3....2....1!! Hon flög över haren som häpet försöker ta sats att springa iväg. Hon skakade haren i hennse bet så att den bröt nacken, sen flög hon tillbaka till den stora stenen på stranden och började äta.

Som en hybrid av vattenvargen hade Tehhi en infödd simteknik som fick henne att simma fortare och smidigare än andra vargar, omedvetet så hittade hon de bästa undervattenströmmar som hjälpte henne att föra sig själv mot stranden. Snart klev hon ut ur havet likt Afrodite. Hennes vita kropp glänste av havsdroppar och den våta manen hängde på vänstra sidan av ansiktet. Tehhi rös av njutning och av den kittlande känslan när den nordiska vinden behagligt kylde ner hennes våta kropp. Hon ville inte ruska på sig själv utan njöt istället av den behagliga känslan då vattnet åp hennes kropp frös till en tunn hinna av is som omfamnade hela hennes kropp. Tehhi la ner fisken på sanden framför sig, ännu med bakbenen stående i vattnet valde hon att lägga sig i sanden på den gräns så att havets vågor kunde skölja om henne men sanden var hård nog att låta henne äta ifred. Tehhi började försiktigt fjälla fisken med tänderna för att komma åt den saftiga, lena köttet.