Xhiena och hennes tre bröder föddes någon gång i mitten på hösten. Modern, Lunae, hade tidigare varit alfa i en flock, men lämnade över positionen till sin bror när hon kände att hennes tid som alfa var över. Fadern hade varit en vandrare hela sitt liv fram tills att han mötte Lunae. Men bara dagar innan de skulle födas, schasade modern iväg fadern därifrån. Inga valpar i hennes första kull hade överlevt, då deras far hade bitit ihjäl och ätit upp alla fem. Den här gången tänkte hon inte låta det ske. Så kom morgonen, och det var då hon födde fyra valpar. Alla var mörka till färgen med blå och orangea färger i nacken. Förutom tiken, den yngsta av de fyra. Hennes nacke var färgad i varma, eldiga färger, så som röd, orange och gult. Så små, försvarslösa. Lunae antog att deras far skulle återvända för att ha ihjäl och äta upp dem. Och så blev det också.
Fadern återvände bara några timmar efter att valparna fötts. Lunae var trött efter att ha fött valparna, och sov. Han smög därför så långt in i den lilla lyan, så nära henne han kunde komma. Därefter fäste han ögonen på valparna, och slog till. Han högg efter dem, och slog igen käftarna om två av brödernas huvuden. Det krävdes inte ens att han bet till, de dog antagligen direkt. Han slukade den ena, Xhienas äldsta broder. Det lilla pip hon och den enda levande brodern hade gett ifrån sig väckte modern. Hon hann inte med att se sig omkring ordentligt, förrän ögonen fästes vid hanen, som höll en annan valp mellan käftarna. Hennes brandgula ögon fylldes genast med hat, och hon kastade sig mot honom. Det var försent att ens rädda sonens kropp, då han slukade även honom. En liten, kort strid tog sin början. Men den slutade med att ännu en av hennes valpar dog - den sista sonen. Hanen gav sig iväg, lämnade Lunae med endast en valp vid liv. Och det var antagligen bara tur att han inte hade sett Xhiena, då han mest troligt hade försökt ta hennes liv också.

Efter att ha förlorat sina söner, gick all hennes tid åt att uppfostra och träna dottern Xhiena - vilket både kunde vara lätt och en riktig utmaning. Det lättaste hon lärde ut var olika tekniker i självförsvar, och det blev en överraskning för modern då Xhiena var så lätt lärd inom just det.
Hon blev uppfostrad till att bli en stark, tålig, respektfull, lojal och vänlig hona. Något hennes mor själv prioriterade. Men om hon lyckades med att uppfostra dottern till just det, var något hon aldrig hann få se med egna ögon. När Xhiena nått tretton års ålder, blev modern allt svagare. Därför stannade dottern hos henne ytterligare två år, endast för att försöka få henne att bli bättre. Men det hände aldrig. Några dagar efter att Xhiena blev femton, dog hon, framför ögonen på henne.

Kort efter moderns död, lämnade Xhiena landet, av flera anledningar. Dels för att försöka hitta fadern och hämnas sina bröder - även om hon faktiskt aldrig lärde känna dem - men också för att det skulle ha varit vad modern hade velat. Xhiena hade hela livet framför sig, och hon tänkte inte slösa bort det.
Några få år senare fann hon Numoori, där hon nu lever.

Xhienas mor, Lunae, uppfostrade henne till att bli en stark, tålig, lojal, respektfull och vänlig hona. Det var något som hon faktiskt lyckades med, mer eller mindre. Hur Xhiena behandlar andra beror helt och hållet på hur hon själv behandlas. Hon skulle aldrig klara att vara hur vänlig som helst mot någon som behandlar henne som skit. Men samtidigt vill hon andras bästa, och skulle aldrig göra en fluga förnär såvida det inte förväntades av henne. Hon är dessutom mycket respektfull och lojal. Så lär man en gång känna henne kan man alltid räkna med henne. Hon skulle aldrig överge en vän, en ledare, sina flocksyskon eller familjemedlemmar. Dock har hon svårt för att ge andra en andra chans, och för att förlåta andra. Hon tycker helt enkelt att de som en gång svikit eller på något sätt sårat henne eller någon som står henne nära inte förtjänar hennes förlåtelse.

Hon har goda kunskaper inom självförsvar likväl som kan en del direkta attacker. Xhiena behärskar elementet eld, men har inga speciella attacker - då hon aldrig haft nog intresse att försöka lära sig något av det. Hon har klarat sig såhär långt på enbart närstrid, men hon vet att det i framtiden skulle vara till hennes fördel att ha ett par andra tricks i rockärmen.

utseende teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext teeext