Hur någon med så tjock och tät päls självmant kunde välja att bo här ungick Zahari. Visst templet var en imponerande syn och djungeln hade väl en viss charm som Zahari enbart noterade om han fått en någorlunda god natts sömn (vilket han inte fick, för insekter och mygg surrade i hans öron hela natten), men att leva här permanent?
     Ikaros var ännu större än Zahari själv och täckt i tjock päls som säkert var lika varm och otymplig i det här vädret som Zaharis egna. Att han dessutom förde sig så artigt och myndigt och till och med erbjudit Zak en rundtur? Han visste inte varför han erbjöds äran men det kändes inte som tillfälle att tacka nej. Dessutom var det bara bra att få en inkänning för området, och de som höll sig här. Efter en kort introduktion började alltså rundturen, och det första stoppet var kanske också det mest obehagliga. Zak hade missat början på festen och alltså inte fått en förklaring på vad det var han såg. En varg, eller vad som en gång varit en varg, förstenad sittandes med huvudet sänkt. Att det såg ut som att hon log var kanske det mest obehagliga Zak någonsin sett, ögonhålorna insjunkna och huden spänd över benknotorna. Men Ikaros såg förväntansfull ut, och helt ärligt blev Zak lite ställd. Det var uppenbart en helgedom. Men vad skulle han säga? Inget han verkligen tänkte iallafall. Om du inte kan säga nånting snällt så säg ingenting alls hade hans mamma ofta sagt, men det här kändes inte som läge att inte säga någonting alls. Han fick improvisera.
     "En... ära att få va här," försökte han, utan att egentligen tycka det, efter att ha stått tyst en stund. Sen visste han inte vad mer han skulle säga, och hoppades Ikaros skulle fylla ut tystnaden genom att förklara vad fan det var som de egentligen såg.

[Ikaros :) ]