"Du behöver inte va så mallig!"
Varikset hade inte varit mallig.
"Liksom vadå, ska du gå med en barnvakt? Som en himla barnrumpa? Jag hade aldrig!"
Hon gav sin bror en skeptisk blick. Frågan om festen i Kawazatri var det stora ämnet i flocken just nu. Vilka som skulle gå och vilka som skulle stanna hemma.
"Hade till och med hellre stannat hemma än att ha nån tråkmåns hängande efter mig... men passar väl dig, du har ju alltid varit lite mesig. Kan behöva nån att hålla dig i tassen. Till och med Ess kommer väl behöva försvara dig om något händer... typ en kanin står i vägen för dig"
Att Varik nästan alltid vann deras mer fysiska bråk låtsades hon inte om. Hon var kanske lite upprörd att han fått förtroende att gå på festen, även om det var med tråkiga vuxnas sällskap. Hon hade potentiellt blivit erbjuden samma sak men istället benhårt vägrat. Och att hon därför hade husarrest var tveklöst hans fel. Hade alla andra bara backat upp henne i det så hade de säkert alla fått gå ihop utan vuxna, men nä såklart, lilla medgörliga Varik var helt ok med barnvakt. Han var en sån tönt!
"Jag kommer då inte låta någon vuxen begränsa mitt festande."
Hon fnös och vände nosen mot skyn. Aldrig att hon tänkte va kvar hemma.
"Över min döda kropp säger jag."
[Varikset]