Kvällen började närma sig, men trots det var det fortfarande ljust ute, vilket ibland kan vara skönt. Fåglarna sjunger fortfarande inne bland träden och däggdjuren vandrar runt i skogen på jakt efter föda eller skydd inför natten.

En gyllenefärgad tik kommer gående på skogsstigen, hennes långa eldröda man och lugg hänger nerför halsen och ögonen fladdrar till när en vindputs flyger förbi och avslöjar hennes ögon, milda men nyfikna heterochromia ögon (det högra gult och det vänstra havsblått) gömde sig under luggen. Hon håller huvudet högt, ungefär i en stolt hållning.

Hon går vidare i en lugnt takt, njuter av kvällen och solens strålar. Hon sveper mjukt med svansen och hon hade lämnat flockens revir, vilket kändes bra för hon behöver tid för sig själv.
Hon stannar upp när hon känner doften av en okänd varg i närheten. Hon blir genast en aning misstänksam men styr stegen ditåt trots misstänksamheten så tog nyfikenheten över.

(Paxat till Tristan)