Händelser som Ink skulle minnas åt Inna:
 Inna möter sitt glömda förflutna
 Dagen då hon förgiftade Figaro 
 Får diagnosen "fetma i skallen"
 Skadar sig illa i jordbävningen

[ETYMOLOGI]

Inamorta betyder ungefär "hon som han älskar", om man utgår ifrån en annan variant av hennes namn; Inamorata.

[EXTERIÖR]

Denna giftvarg är medel till storleken och har en lite underlig päls som man kan se på bilden. Gråa toner och tofslika testar av päls som täcker normallång kroppsbehåring. Hennes giftigt gröna ögon glöder lite och svansen är kort. Giftvargen i fråga rockar för övrigt en riktigt frän påfågelfjäder som hon snodde åt sig från en hon slogs lite med en gång i tiden.

[PERSONLIGHET]

Inamorta finner sig ständigt lidandes i smärtor som giftet åsamkar henne. Hennes livstid kommer av giftet som skäl att vara långt kortare än en normal vargs, men hon längtar mer än hon är rädd för döden. Det är förståeligt, men hon är inte självdestruktiv nog för att själv avsluta sitt liv. Trots det är hon ganska förvriden i sinnet. Hon pratar ständigt för sig själv då hon trots allt bara har sig själv att lita på. Hon kan säga de allra konstigaste av saker, men stundvis också ha nära resonliga resonemang. Utöver detta är hon väldigt fientlig och är lite oförutsägbar på grund av att smärtan ger henne konstiga impulser. Man kunde ju tro att hon skulle vänja sig vid att ständigt ha ont, men allvarlig kronisk smärta blir man tydligen inte av med. Hon kan vara väldigt likgiltig som karaktär och till synes omöjlig att beröra på ett emotionellt plan. Det behöver inte vara så, men få saker påverkar henne. Inamortas tendenser till aggressivt beteende sätter käppar i hjulet för henne vid möten, men att vara social är såklart inte prio 1 för henne. Inte heller bland topp 10 i prioritering.

[HISTORIA]

När Inamorta sprudlade av liv i sina tonår blev hennes då dumdristiga personlighet hennes fall. Hon var naiv och lyckades bli biten av en giftvarg som varnat henne både en och två gånger när hon gjort vänliga närmanden i syfte att lätta upp stämningen och muntra upp den pessimistiska främlingen. Lång historia kort: inget var värt konsekvenserna som följde. Hon var bergsäker på att hon skulle dö. Hon var sjuk längre än hon trodde att man kunde vara sjuk, och vred sig i våldsamma feberdrömmar åsamkade av giftet som också utsatte henne för den typen av tortyr man inte kan beskriva för någon utan att bli misstrodd. När hon lyckades resa sig igen så var hon förändrad. Hennes kropp hade sprungit tusen vändor genom hela Numoori, pälsen var matt, och giftet hade blandats med hennes blod. Smärtan och toxinet korrumperade henne och tog hennes personlighet i besittning. När hon började tappa greppet om verkligheten upplevde hon varje rörelse med en sorts träningsvärk. Kroppen anpassade sig flitigt och hennes minnesluckor blev många. Det blev till slut inte möjligt att backa bandet och se tillbaka på minnen alls, och energin räcker aldrig till allt hon gärna hade velat göra. Det finns så mycket mer att säga, men detta bör hållas kort. Faktum är alltså att Inamortas ursprung är ett oändligt frågetecken. Det enda minnet som retas genom att spelas om och om igen är händelsen som lett till allt detta, händelsen som så lätt kunnat förebyggas. Om hon ändå bara varit lika död inombords som hon känner sig i dagsläget. Nå ja. Livet är ett lotteri och vad vore det för lotteri om alla var lyckligt lottade? Nej tack.

Inna... minns du honom?