HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorKartaLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» Under tunga moln [Alénya]
Igår på 22:09 av Alénya

» Continue [Shiva]
mån 14 aug 2017, 20:14 av Shiva

» Stillsam sommarnatt [Even]
sön 13 aug 2017, 20:55 av Amanita

» Varje given plats [Arno]
lör 12 aug 2017, 22:33 av Arno

» Återförenade [Jägarna]
lör 12 aug 2017, 14:23 av Arno

» Kära dagbok... (P)
fre 11 aug 2017, 23:59 av Even

» Fate is inching closer [P]
tor 10 aug 2017, 15:47 av Even

» Kända skepnader i regnet [Jodano]
ons 09 aug 2017, 12:13 av Laali

» Bistick [Tenána]
sön 06 aug 2017, 20:34 av Blair

Vem är online
Totalt 4 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 4 gäster.

Inga

Flest användare online samtidigt: 70, den tor 09 feb 2017, 21:30
Chatt
Ändringar på medlemslistan, vänligen läs!
sön 19 feb 2017, 14:32 av Sleazoid
Jag och MP har tagit på oss ett projekt nu som kommer underlätta för oss alla att se vilka spelare som spelar vilka karaktärer. När vi är klara kommer spelarnamnen att visas på medlemslistan så att man slipper klicka sig in på varje karaktär och scrolla ner för att se vem som spelar denne. Vi har detta system på Endea och gillar det men har hittills undvikit att införa det på Numoori för att vi manuellt måste sitta och …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 6
Zombie Eventet avslutas!
tis 31 jan 2017, 23:23 av Yargol
Hallå allesammans!

Som ni alla känner till så har det i lite över ett år nu pågått ett stort Zombie Event här på sidan. Ni kan läsa informationen om Zombie Eventet på dess eventsida Här (länk)

Nu har eventet nått sitt slut, och här kommer resultatet - och konsekvenserna - för vad som har hänt under den här tiden! Pågående eventrollspel får såklart fortfarande rollspelas klart även om eventet nu officiellt har …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Affiliates



Sök
 
 

Visa resultat som:
 
Rechercher Avancerad sökning





Du hittar mer information om Numooris raser på Numooris Wiki: Info om Raser (Länk)

OBS! Vi håller på att uppdatera och flytta över mycket information om Numooris raser till vår Wiki-sida. Information om raser kan komma att uppdateras!



Längdskala - Mankhöjd


Mankhöjden mäts över vargens skuldror. D.v.s, hur hög den är från marken till över skuldrorna.
Tänk på att vargens storlek påverkar hur denna interagerar med och påverkas av sin omgivning. Ju större vargen är desto färre naturliga fiender har den, men dess storlek gör det också exempelvis svårare att gömma sig eller ta sig fram i snårigare terräng.


1. Mycket liten varg: 30 - 50 cm
2. Liten varg: 51-70 cm
3. Medelstor varg: 71-90 cm
4. Stor varg: 91 - 120 cm
5. Mycket stor varg: 121 - 150 cm (För att ha en större varg krävs tillstånd)
1.
2.
3.
4.
5.
- Din varg kan inte vara större eller mindre än dessa gränser som fullvuxen varg.


Arter i Numoori

Se snabbfaktan under raserna som riktlinjer. De är inga krav, men är det som är vanligast inom raserna. Om du gärna vill ha en karaktär med andra egenskaper än det som står i snabbfaktan, överväg i första hand en annan ras som har det du är ute efter, eller kontakta Admins i forumet för tillstånd. Även om snabbfaktan är riktlinjer och inte fasta regler så bör de inte brytas helt, utan överväg i så fall om det finns en annan ras som bättre passar det du är ute efter.

De Uråldriga

Alla vargraser idag härstammar ur De Uråldriga.
För väldigt länge sedan var Numoori uppdelat i Svarta, Vita och Gråa vargar. Dessa stod i folkmun för Ondska, Godhet och Neutralitet. Gråvargen representerade det neutrala. I grunden var de en och samma ras, men de var uppdelade i tre olika färger. De hade inte heller några magiska egenskaper.

Varg/Gråvarg

Mer info på rasens Wiki: Varg/Gråblod

Gråvargen är grundrasen till nästan alla raser och arter i Numoori. Till en början fanns endast urvargarna; Gråvargen, Vitvargen, Svartvargen och Stäppvargen, och det är från dessa urarter som alla Numooris raser härstammar. Termen ”Gråvarg” kan idag syfta på två saker - en varg av urarten Gråvarg (vanlig varg) eller en varg av blandat blod som på grund av sitt blandade blod inte längre ses som någon annan ras. En varg som är en korsning mellan flera raser kallas även ibland för "Gråblod".

Gråvargar kan ha väldigt varierande utseenden, eftersom att rasen idag ofta är en blandning av många andra raser. En Gråvarg behöver inte nödvändigtvis se ut som en ”vanlig varg” då de kan ha härstamning från de flesta andra raser, men det förekommer självklart fortfarande vanliga vargar, med vanliga vargutseenden. Om en varg har fyra eller fler raser i blodet räknas den vanligen som Gråvarg.


Färg: Alla färger förekommer om det är korsningar/gråvargar.
Storlek: Alla storlekar förekommer om det är korsningar/gråvargar.
Kraft: Varierar.
Styrka: Varierar.
Svaghet: Varierar.


Vitvarg

Mer info på rasens Wiki: Vitvarg

Vitvargarna representerade godheten, och var inte en lika utbredd ras som svartvargarna. Det är en numera utdöd ras. De underarter till vitvargarna som finns kvar idag är isvargar och vintervargar, men de kallar inte sig själva för vitvargar.


Svartvarg

Mer info på rasens Wiki: Svartvarg

Svartvargar representerade i äldre tider ondska, och till viss del gör de det även idag även om rasen inte längre är lika vanligt förekommande. De är en av de uråldriga raserna, och grunden till ett flertal av landets yngre raser. Rent genetiskt skiljer sig inte svartvargarna från gråvargarna, men skiljer sig på andra vis från den nära besläktade rasen. Till skillnad från gråvargar som kan variera kraftigt i utseende så är alla svartvargar mörka till fällen; oftast helt svarta eller mörkt grå. De bär oftast ett stort inre mörker, och har en fallenhet för ondska. Det är inte ovanligt att svartvargar föds som eller blir mörkervargar på grund av sitt inre mörker.

Det sägs vara svartvargarna som utrotade vitvargarna, och rasen är orsak till flera andra rasers utrotning eller försvinnande. Flera yngre raser har sitt ursprung ur svargvargen, som skuggvargar och nattvargar, men ingen av dessa delar samma ondska som svartvargarna har utan utvecklades från godare utbrytare från ursprungsrasen.


Färg: Svart eller mörkt grå päls, med klart röda, gula, blå eller gröna ögon.
Storlek: Liten till medelstor.
Kraft: Vanligen kraftlösa.
Styrka: Smarta, lömska, ofta ohämmade i sin ondska.
Svaghet: Ljuset, vänlighet, och en ständigt plågad själ som sällan eller aldrig finner frid på grund av det inre mörkret.


Stäppvarg

Mer info på rasens Wiki: Stäppvarg

Stäppvargen tillhör de uråldriga raserna, vilket det inte är många som tänker på. De höll sig avskilda från de andra ursprungsraserna för att undvika bråk och fientlighet, och kom att utvecklas på eget håll på de stora, öppna grässlätterna. Stäppvargen är landets snabbast springande ras, och det är få som kan tävla med en ”Stäppare” i raka lopp. De är en liten ras, med förhållandevis längre kropp och ben än en vanlig varg. Deras kroppar är muskulösa, med starka lår och ben, och är tydligt skapade för att springa snabbt. Stäppvargar är vanligen gula, crème eller rödbruna till färgen, med fläckar i olika mönster.

Flera andra raser och arter härstammar ur stäppvargen, som bland annat sannistäppare och ljudvargar. Förutom sin snabbhet förekommer vanligen krafter som raseri, solenergi och den mycket ovanliga kraften ljudvågor. De har också lättare att få elementen elektricitet, jord och vind.


Färg: Gula, crème och rödbruna nyanser, fläckar.
Storlek: Liten.
Kraft: Snabbhet, solenergi, raseri, ljud, vind, elektricitet.
Styrka: Mycket snabba och kvicka, särskilt över korta avstånd.
Svaghet: Inte så starka fysiskt. Överhettning av ansträngning. Själviska.



Övriga Raser

Karg

Mer info på rasens Wiki: Karg

För många århundraden sedan korsades vargar med kattdjur. Avkommorna till dessa kom under generationer att utvecklas till det som idag är en av Numooris äldsta raser. En karg idag är inte en korsning mellan en katt och en varg, utan det är en helt egen ras i sig som från början kommer från en sådan korsning. Dagens kargar är inte direkta korsningar mellan varg och katt, och en karg har därför inte delvis kattblod, då det blodet sedan många generationer tillbaka har blivit renrasigt kargblod.

Kargen ser oftast till största del ut som en vanlig varg, men med drag av katt så som en längre, flexiblare svans, rundade öron, längre och flexiblare kropp eller breda tassar med infällbara klor. De kattlika dragen varierar kraftigt från individ till individ. Det är vanligare med fler kattlika drag hos kargar ur renrasiga släkten. De kattlika generna är recessiva, vilket gör att korsningar med karg har mindre kattlika drag, och ättlingar till karg-korsningar har än mindre anlag för att bli kattlika.


Färg: Mycket varierande färger, kattliknande mönster.
Storlek: Liten till medelstor.
Kraft: Alla krafter förekommer utom vissa blodsätter.
Styrka: Varierar.
Svaghet: Varierar.

OBS! En karg är fortfarande en varg, och ser därför fortfarande till största del ut som en varg. För att få spela en karg som till större del eller helt liknar en katt eller har ett kattdjurs huvud eller ansikte krävs tillstånd.


Fakarg/Bevingad varg

Mer info på rasens Wiki: Fakarg/Bevingad varg

Fakarg och bevingad varg är två arter som idag i princip räknas som samma ras. Fakargen härstammar från kargen, medan den bevingade vargen härstammar från vanlig varg. De har ofta fågellika drag så som fjädrar över nacke och rygg, stjärtfjädrar, längre och kraftigare klor eller vingar. De kan variera mycket i utsende och krafter från individ till individ. En renrasig fakarg behöver inte nödvändigtvis ha vingar. Korsningar med fakarger eller bevingade vargar föds ofta vinglösa då vingarna är en recessiv (icke-dominant) gen.


Färg: Varierar kraftigt, men det är vanligt med fågellika mönster.
Storlek: Liten till medelstor.
Kraft: Varierar, men vanligt är Vind.
Styrka: Vingar, om de har sådana. Väldigt bra syn.
Svaghet: Kan bli klumpiga och sårbara på marken av sina eventuella vingar.

OBS! En fakarg kan inte få en fågelnäbb, då näbbar inte är tillåtna.


Drakarg/Drakvarg

Mer info på rasens Wiki: Drakarg/Drakvarg

Drakargen och drakvargen är två väldigt lika arter som idag mer eller mindre ses som samma ras. De har ofta reptillika drag så som fjäll och långa reptilsvansar. De har ofta horn och kraftiga klor, och några bär ibland även membranklädda vingar som påminner om fladdermusens. Bevingade drakarger är i regel mindre och lättare än sina landbundna släktingar. Individer av samma ras kan variera väldigt mycket i utseende och anpassning.


Färg: Ofta jordnära, men det är vanligt med reptillika färger och mönster
Storlek: Medel till mycket stor.
Kraft: Varierar, men vanligast är eld och vind.
Styrka: Tåliga och starka. Vingar, om de har sådana.
Svaghet: De vinglösa är ofta tunga. Kan bli klumpiga och sårbara på marken om de har vingar.


Vren
Vrenen är ett vargliknande djur, som i likhet med räven egentligen inte är en varg, även om det tillhör hunddjuren och i folkmun oftast kallas för varg. Det är ett långbent djur, med längre hals, lång, kropp och en lång, smal svans. Öronen är också långa. Höftpartiet är högre än resten av kroppen, och är synligt även om vrenen ses framifrån. Trots att vrenen är långbent så är den inte tunn, och den har relativt stora tassar och kraftiga ben och klor. Framkroppen är något kraftigare än resten av kroppen, men gör inte vrenen tung eller klumpig. Ansiktet är också avlångt jämfört med en vanlig varg, men inte så tunt att bettet blir svagt, vrener har snarare starka käkar. Näsborrarna sträcker sig längre upp på nosen än hos en varg, vilket ger vrenen ett något bättre luktsinne. Vreners ögon är ljuskänsliga, och de ser bättre om natten än om dagen, då starkt ljus lätt bländar dem. Runtom vardera öga finns en mörk, hårlös yta vilken hjälper till för att dämpa det ljus som kommer in i ögat. Vrenens päls är kort, tunn och övervägande slät. Pälsen kan vara lite längre om svansen, om än fortfarande tunn.

Vrener är väldigt stolta djur som ofta ser sig själva som mer värda än landets andra raser. De är väldigt måna om sitt rena blod, och vrenkorsningar ses på med avsky. Att blanda sitt blod är en svår synd i de flesta vreners ögon. Detta gör att rasen är näst intill renrasig. Vreners gener är annars ganska svaga, och en vrenkorsning med mindre än 25% vrenblod har inte längre några vrendrag kvar – alltså existerar det inga vrenkorsningar med mindre än 25% vrenblod, utan det räknas då som att vren-generna faller bort.

En del vrener äger ett biologiskt gift, som inte är en giftkraft. Det är väldigt få vrener idag som äger generna för gift dock, då det endast tillhör vissa släkten. Hos de vrener som äger giftgenen så produceras gift i särskilda giftkörtlar och utsöndras genom de övre huggtänderna. Vrener kan inte spotta gift så som spottkobror, utan giftet måste injiceras via ett bett. En vren kan inte kontrollera hur giftet ska påverka andra då det inte är en magisk kraft, och de kontrollerar inte heller mängden gift, utan mängden bestäms av hur länge vrenen biter sig tag. En liten mängd gift kan sänka den bitnes puls, vilket bidrar till trötthett och förlamning av muskler. Större mängder får blodet att klumpa sig vilket kan leda till hjärtstopp. Verkningstiden och påverkan beror helt på offrets storlek.

Eld är vrenens största svaghet, och alla vrener är naturligt rädda för elden. Det finns ingen vren som inte skulle fly från eld, då den förblindar dem helt. Vrener kan aldrig få eld som kraft.


Färg: Mörka och enfärgade. Extrema mönster förekommer aldrig, om än skiftningar i pälsen kan förekomma över rygg och mage. Ögonen är ljusa, ofta med en svag, vit hinna över iris och pupill som ger intrycket att de är blinda.
Storlek: Stor till Mycket stor varg.
Kraft: Svartkonst och liknande mörka kafter.
Styrka: Skickliga kraftbrukare. Goda stridare med en förmåga att röra sig väldigt tyst.
Svaghet: Ljus och eld.

OBS! Inga vrenkorsningar får skapas! Nyskapade vrenkaraktärer måste vara renrasiga. Vrenkorsningar får endast skapas om de är födda i Numoori av karaktärer i Numoori.


Silannivarg (Även kallad silanni, älva eller älvvarg)
Silannis är mindre än vanliga vargar, med lätta kroppar och skelett. Det som utmärker dem är deras vingar som liknar vingarna hos olika fjärilar, trollsländor och malar. Silannivargar är oftast ljusa i färgen och vänligt sinnade, trots att undantag finns. Vissa kallar dem älvor, men de kallar sig själva för silannis'. Under vackra kvällar och nätter sägs man kunna höra deras vackra sång då de sjunger om gångna tider, hjältar, framtiden eller i hyllning till gudarna. De har oftast en positiv syn på världen, men man ska aldrig underskatta en silanni. De har lärt sig överleva genom många svåra tider och att överlista och överleva sina fiender är för dem en konst. Ett sött utseende, vackra ord och en vacker röst har trollbundit många, och har gett dem ett rykte om att ibland vara farliga och magiska. De är dock vanligen goda i själen och påstås dessutom vara födda ur änglars tårar (vilket inte är sant). Att glatt busa med fiender brukar ju inte ses som ondska.


Färg: Ljusa och färgrika.
Storlek: Mycket liten.
Kraft: Älvsand som bland annat har förmågor som att söva, ge drömmar om framtiden eller hela. Älvsand faller från vingarna.
Styrka: Kvicka, snabba, ljudlösa när det flyger, listiga.
Svaghet: Varken bra på attacker eller försvar då de är så små och lätta, vilket gör rasen till ett lovligt byte.


Månvarg
En gång för mycket länge sedan fick en grupp vargar en gåva från gudarna, tack vare sin godhet och tillgivenhet till dem. Denna ras och deras ättlingar kom att kallas månvargar, då gåvan var just månens krafter. Det finns två olika typer av månvargar, vilka skiljer sig från varandra;

Den första typen av månvarg är den som härstammar direkt från de ursprungliga månvargarna. Dessa kännetecknas med lysande tecken på kroppen - så kallade måntatueringar. I övrigt kan deras utseende och kroppsform se ut nästan hur som helst, då de i grunden är gråvargar. Dessa vargar kan endast utnyttja sin fulla kraftkapacitet om de är fyllda med god vilja och tänker använda sin kraft för att försvara månen, gudarna eller dem de älskar. I gengäld kan de få mycket speciella krafter. Månvargar är energisamlare och samlar månens energi, vilket gör dem starkare och snabbare i månljus. De starkaste vargarna sägs kunna höra "månens röst" i huvudet som varnar dem från fara, och de sägs därför få snabbare reflexer. En månvarg full av mörker eller som vill använda sina krafter till ont förlorar sina måntecken och förmågan att höra månens röst, och övergår i att vara den andra typen av månvarg.

Den andra typen har endast månens kraft, men har inget personligt band till den. Dessa vargar kan vara onda, till skillnad från den första typen, och kan också ha samma grundegenskaper som dem. Skillnaden är dock att de aldrig blir lika starka i kraften som den första typen, och de äger inga skinande måntecken, utan betecknas endast som månvargar på grund av sin kraft.


Färg: Varierande färger. Måntatueringar om de tillhör den första typen.
Storlek: Liten till medelstor.
Kraft: Månenergi.
Styrka: Kloka. Starkare och snabbare i månsken.
Svaghet: Svagare under dagen och om de har mörker i själen.


Bergsvarg
En ganska vanlig och utbredd ras. De är oftast muskulösa med kraftig päls om ofta går i röd, grå och brun. De har stora tassar och en otrolig balans, vilket gör dem till bra klättrare, dock aldrig i träden. Deras hörntänder är också längre än en vanlig varg, med detta är inte alltid synligt utan är bara för att de ska kunna fälla byten i bergen. På grund av deras muskelmassa och relativt tunga kroppar är de inte särskilt snabba, men det vägs upp av styrkan och är inte därför en stor nackdel i strid. Dessa vargar härstammar från vintervargen och därför är vind, snö, is eller kyla vanliga krafter hos dem, men även andra element och krafter kan förekomma eftersom att bergsvargarna ofta korsas med andra raser. Det är en av de raser som är mest lik den ursprungliga gråvargen.


Färg: Röd, grå, brun. Sällan färgstark.
Storlek: Stor.
Kraft: Vind, kyla, snö.
Styrka: Starka och gott försvar mot köld, otrolig balans.
Svaghet: Tunga kroppar vilket gör att de inte är så snabba.


Dimmvarg
Dimmvargen är en ganska mystisk art som många inte riktigt trott existerar. De lever oftast ensamma eller i flockar bestående av enbart dimmvargar där de inte släpper in främmande raser då de lärt sig leva i ensamhet, skyddade av sina dimmor. De är inte fientliga, utan undviker bråk så långt det går, men de är inte heller välkomnande. Det är inte ovanligt att de utesluter medlemmar som brutit mot lagar som att umgås med främmande vargar.

Dimmkrafter förekommer endast hos vargar som är eller har dimmvargar i släkten, då kraften tillhör deras blodsätt. De kan kontrollera dimmor, och är de skickliga kan de skapa mindre dimmor runtom sig själva och fränder som skydd och för att förvirra fiender. En hel flock med dimmvargar rör sig oftast i tjocka, stora dimmor. Det påstås även att de kan förvandlas till, eller smälta in i dimmor, men detta är omöjligt och endast påhittade rykten. De kan dock göra sig näst intill osynliga i dimmorna och röra sig nästan ljudlöst i dem.

Utseendemässigt gör de nästan alltid i olika nyanser av grått för att smälta in i dimmorna. De är ofta långbenta, med tunna, nätta kroppar skapta för att smyga. Det gör dock att de inte är särskilt starka eller tåliga i strid. Deras syn är oftast sämre än hos vanliga vargar, och de förlitar sig nästan helt på sin hörsel när de vandrar bland sina dimmor.


Färg: Matta färger.
Storlek: Liten.
Kraft: Skapa och kontrollera dimmorna.
Styrka: Näst intill ljudlösa jägare, kvicka.
Svaghet: Dålig syn, inte bra i närstrid.


Skuggvarg
De kan liknas dimmvargarna till sättet. Tysta och ensamma vargar som levt isolerade i skuggorna, bortglömda av de flesta andra vargar. Skuggorna de lever med har gett dem dåligt ryckte, vilket de själva inte alltid lider av då de blir lämnade i fred. Men att vara avskydd innan man har fått presentera sig själv för en fördomsfull varg är inte alltid lika lätt.

Skuggvargarna är vanligen grå eller svarta till färgen, men det förekommer mer blandade färger än man tror, då alla vargar är svarta i skuggan. De är väldigt normalt byggda vargar, och vid första anblicken går det inte direkt att se skillnaden på en vanlig varg och en skuggvarg. Det som skiljer dem från vanliga vargar är deras blodsätt; Skuggor.

Likt dimmvargen kan skuggvargen kamouflera sig själv i skuggor, och de sägs kunna få skuggorna omkring sig att dansa. Om man skulle möta en skuggvarg med full kontroll på sin kraft skulle man inte förvånas över det skräckryckte de har. Det som de främst har för nytta av sina skuggor är försvar. Att kamouflera sig i skuggor är bland det första en skuggvarg lär sig. Att lära sig att strida med skuggor är mer energikrävande och framför allt svårt att lära sig. Olika vargar kan komma på olika användningsområden för sina skuggor. Det finns historier om vargar som kunnat förvandla sig själva till skuggor, men det är just det - historier. En varg med skuggor som kraft har troligtvis skuggvargsblod någonstans i släkten.


Färg: Mörka, grå, svart.
Storlek: Liten.
Kraft: Skuggor.
Styrka: Kamouflage i skuggor, bra försvar.
Svaghet: Ljuset och vargar som behärskar ljusa krafter.


Nattvarg
Dessa vargar lever nästan uteslutande sina liv på natten eller i mörka områden. Deras mörkerseende är överlägset de flesta andra vargar och de är i princip helt färgblinda i dagsljus. Deras ögon är väldigt känsliga för ljus. De har stora och muskulösa kroppar, men har inga speciella krafter som är typiska för dem. Har de krafter är det oftast olika element, och då är de troligen inte helt renrasiga.

De har sitt ursprung ur svartvargar, men skiljer sig markant från dessa genom att inte bära samma mörker i sina själar. De urskiljde sig från början från svargvargarna då de visade sig ha starka hjärtan som ville ha frihet från mörkret och ondskan, och inte fann samma glädje i att brutalt mörda andra. De har dock fortfarande egenskaper från svartvargarna i form av sin styrka, men skulle bli väldigt upprörda om någon kallade dem för svartvargar. De är numera härskare i natten och skyr inte det mörker de en gång lämnat bakom sig. De lever i mörker, men är oberoende av det inre mörkret och finner nästan aldrig styrka direkt draget ur mörker och ondska.

Det är lätt att tro att nattvargar är onda, men så är sällan fallet. Dessa ska inte heller blandas ihop med skuggvargar, då dessa inte gömmer sig för strid och har sin styrka i att slåss, till skillnad från skuggvargarna som oftast undviker faror och har sin styrka i försvar med sina skuggor. Nattvargarna har heller aldrig skuggkrafter som en skuggvarg har. Du vill aldrig möta en nattvarg i strid om natten. Däremot så undviker nattvargar strider om dagarna då deras syn är sämre, med färgblindhet och ljuskänslighet.


Färg: Mörka, svarta i olika nyanser, och på natten lyser ögonen. På dagen har ögonen oftast en gråvit färg med svarta eller grå pupiller.
Storlek: Medelstor.
Kraft: Inga kända.
Styrka: Utmärkt mörkerseende, starka.
Svaghet: Dagen, färgblinda, ljuskänsliga ögon.


Isvarg
Dessa vargar lärde sig att leva i de hårdaste klimaten i norr, och fick den speciella blodsätten med iskrafter. Is räknas egentligen som ett mindre element, och andra vargar kan ha is som kraft, men det är väldigt ovanligt utanför rasen. Isvargarna som lever i de tuffaste klimaten överlever tack vare sina iskrafter. De valpar som föds utan iskrafter dör oftast tidigt. Det påstås att föräldrar testar om valparna har krafterna tidigt. Isvargar sägs ofta vara onda, vilket inte alltid är en överdrift, även om det sällan är helt sant. De måste vara hårda och starka för att överleva i sina klimat, då det lätt kan bli konkurrens om mat och boende. Men naturligtvis finns det alltid personligheter och undantag, som med alla raser.

Elementet is, underelement till vatten, kan utspela sig på många olika sätt. Det som är gemensamt med alla isvargar är dock att de tål skrämmande låga temperaturer, med hjälp av sin kraft så väl som tjocka, täta pälsar. De lider dock lätt av varmare temperaturer. Isvargar är av naturen nästan alltid vita eller ljusa i färgen för att kamouflera sig i de nordligare landskapen. Deras blod sägs vara blått och kallt som is.


Färg: Vita eller ljusa nyanser, så som blekt brun, lila eller blå.
Storlek: Liten till medelstor.
Kraft: Is.
Styrka: Klarar kalla klimat, uthålliga, klarar sig utan föda en längre tid.
Svaghet: Värme, eld.


Sannistäppare/Solvarg
Dessa vargar är en underart till stäppvargen, men är väldigt olika varandra där Sannistäppare ser ut som en helt egen ras idag. De kallas bara för Sannis, eller på vissa platser kallas de ganska naturligt för solvargar. Utseendemässigt är det idag väldigt stor skillnad där Sannis har en kraftigare kroppsbyggnad med väldigt kraftig hals, manke och käke, och är till skillnad från stäppvargen, som är en utpräglad sprinter och löpare, mer skapt för närstrider. De har dock behållit stäppvargens uthållighet, och även om de inte når upp till samma höga hastigheter som en stäppare, så kan de fortfarande täcka långa sträckor i hög hastighet utan att bli allt för trötta med hjälp av deras stora lungor som ryms i deras stora bröstkorg. Deras sluttande rygg och kraftiga bakben har gett dem en speciell gång och löpsteg där de med kraft kan skjuta ifrån och attackera byten och fiender.

En större skillnad förutom utseende och kroppsbyggnad är också att sannivargarna har utvecklat en blodsätt, som idag även har spridits sig delvis till vanliga stäppare, men som är vanligare, och har mer tradition inom sannivargarna, eller solvargarna. De har börjat kallas för solvargar, just för att de på sätt och vis har blivit motsvarigheten till månvargar. De har lärt sig utnyttja solens energi till sin egna vinning och styrka, där solen gör dem snabbare och uthålligare, och de har lägre kroppstemperatur än andra vargar för att solens energi gör dem så varma. Dock så gör det dem till extra känsliga för kyla, och de kan tycka att det blir kallt redan på vanliga nätter där de gärna ligger tätt intill varandra. Andra element och krafter dyker sällan upp bland dessa vargar då de redan har solkrafterna, men de brukar ha lättare för att få jord. Till skillnad ifrån månvargarna så ligger det inga religioner bakom deras solkrafter.


Färg: Grå till gula grundfärger, ofta med ränder i varierande färger på främst benen, och oftast en ål längs ryggen.
Storlek: Liten till medelstor.
Kraft: Solenergi, jord.
Styrka: Klarar varma klimat, klarar sig utan vatten en längre tid, bra på långdistanser.
Svaghet: Kyla tack vare deras lägre kroppstemperatur.


Havsvarg

Mer info på rasens Wiki: Havsvarg/Strandvarg

En havsvarg är en varg som till stor del eller helt har anpassats för att leva i vatten. Havsvargars utseenden varierar kraftigt från individ till individ, ofta beroende på varifrån de eller deras släkt kommer. Många havsvargar har stora fenor istället för vanliga vargsvansar, vilka hjälper dem att simma. Dessa kan vara utformade som exempelvis delfin- eller hajfenor om vargarna kommer från öppnare vattenområden, medan det är vanligt för havsvargar som levt bland korallrev att ha bjärta färger och mer slöjliknande stjärtar och fenor. Något gemensamt för alla havsvargar är att de mer eller mindre är beroende av vatten, i större mängd än en landlevande vargart. Detta då havsvargar har en förmåga att snabbt torka ut om de inte har tillgång till vatten.


Färg: Väldigt varierande.
Storlek: Mycket liten till medelstor.
Kraft: Vatten.
Styrka: Kan hålla andan länge, eller andas under vatten om de har gälar. Skickliga och uthålliga simmare.
Svaghet: Torkar lätt ut. Ofta klumpiga på land.


Vintervarg
Dessa vargar, som härstammar ifrån den idag utdöda vitvargen, levde och utvecklades främst i stora nordiska barrskogar ganska långt ifrån numoori, så de är ganska ovanliga där. Utseendemässigt är de väldigt lika vanliga vargar, men de har vissa speciella och karaktäristiska drag som skiljer dom ifrån andra vargar. En av deras karaktäriska egenskaper är att de kan skifta i färg från vinterpäls till sommarpäls. Det är inte alla vintervargar som gör detta, men det absolutvanligaste är att de har någon form av gråbrun, rödbrun nyans på sommaren och blir gråvita/vita på vintern. Detta varierar ganska mycket, och i vissa trakter så har de vanligen ganska mycket vita tecken på kroppen. Naturligtvis förekommer det vintervargar som ej byter pälsfärger, men de får fortfarande väldigt tjocka och kraftiga vinterpälsar, och brukar på sommaren i jämförelse väldigt smala ut. Deras ögon är också oftast ljust blå, azurblå, mörkblå, gråblå, eller stålgrå. Det sägs även att dessa vargar kan vara synska. De kan ”se in i framtiden”. Naturligtvis varierar deras synska krafter, men det finns ingen som exakt närde helst bestämma sig för att se en exakt framtid, då en exakt framtid aldrig existerar. Framtiden ändras. Men man har ofta stor nytta av dessa syner ändå, då framtiden oftast blir snarlik den som man förutspått, men det varierar otroligt mycket. Alla får olika typer av syner också. Vissa ser bara framtiden som kommer bara om ett par sekunder, om man blir attackerad eller liknande, vilket är det vanligaste speciellt om man är ung och nyligen börjat se syner, medan de allra ovanligaste kan se händelser flera år framåt. De har sällan andra krafter än om dom är synska, och dom blir sällan elementvargar, men det element som man vet förekommer vanligare är vind.


Färg: Gråbrun, rödbrun nyans på sommaren och blir gråvita/vita på vintern.
Storlek: Liten till medelstor.
Kraft: Synska krafter, vind, kyla.
Styrka: --
Svaghet: --


Silvervarg
Dessa är mycket speciella vargar som inte så många verkligen vet att dom existerar, men som många har hört talats om som legender och sagor. Men visst finns dom. Dessa silvervargar har tidigt ursprung ur gråvargarna, och vissa säger att dom även kan komma ifrån dom tidigaste månvargarna, men deras bakgrund är ganska okänd. Det som kännetecknar dessa vargar främst är deras silverglansiga päls som gett skäl för deras namn, och många brukar enligt sagorna och legenden om dom tala om dom som domvackraste av vargar. Anledningen till den vackra silveraktiga färger,som även skiftar i nyanser och mönster av mörkare skimrande färger av mörkare och ljusare grå ända till svart och vitt, är för att för länge sedan så råkade flockar få i sig extra stora mängder silver ifrån bytesdjuren på området som fått i sig mycket silver ifrån den silver-rika marken. På bytesdjuren hade det inte synts, men på silvervargarna så började man så småningom se skillnader i pälsarna. Det sägs att det tog ett tag innan vargarna vande sig helt vid det extra silvret, då det dog flera vargar i början av förgiftningen, men till slut så var det lika naturligt för dom som det är att andas för andra vargar. Av naturen så föddes dom sedan med redan högt silver i kroppen, och även om silvervargarna idag kanske inte just bor på platser med mycket silver idag, så har dom fortfarande höga silverhalter i blodet. För övrigt så har vargarna inga speciella krafter med silver, förutom att dom eventuellt skulle kunna råka förgifta vargar om dom blev bitna av en silvervarg, då saliven också naturligtvis är med höga sivlerhalter. Knappast i dödlig dos, men gott och välför att kunna göra en motståndare sjuk, om bettet är hårt och djupt, och vararen stund för att silver ska kunna föras över. Men silvervargarna har lite mera egenskaper än bara just silvret, som dom själva ser är en ganska liten bit av vilka dom är som silvervargar. För dom så är religion väldigt viktigt. Dom har starka troer om gudarna, och är vargar med många sagor och legender kring gudarna. Dom är spirituella vargar, som tycker om lugn, är fredliga, och leverefter ”gudarnas vilja”. Tack vare deras spirituella själar så dyker det oftare än vanligt upp vargar med telepatiska krafter, och ibland (ovanligare förstår)även telekinetiska krafter. Dom har inga speciella element som är typiska fördom, det är ganska sällan det dyker upp elementvargar bland silvervargarna,även om det också händer, och i sånna fall så är det troligen en av vattenelement. Silvervargarna är för övrigt graciösa vargar, lättbyggda i normalstorlek. I eventuella strider, så vill dom aldrig döda, utan en trogen,sann silvervarg slåss alltid i självförsvar, och använder då sin lätta kropp och smidighet. Är annars inte byggd för vanliga närstrider, utan dom telepatiska vargarnas krafter, som varierar stort i hur dom används, brukar domutnyttja vid eventuella strider så långt det går, om dom har dom krafterna vill säga.


Färg: Silverfärgade i olika nyanser.
Storlek: Liten.
Kraft: Silver, telepatiska och telekinetiska krafter.
Styrka: Sina telepatiska krafter.
Svaghet: Inte så bra i försvar.


Ökenvarg/Sandvarg

Mer info på rasens Wiki: Ökenvarg/Sandvarg

Två ökenlevande raser som till utseende och kroppsbyggnad för utomstående vargar är i princip identiska. De har en tät, kort päls som är anpassad för öknens heta dagar och kalla nätter. Deras fällar är alltid på den ljusare färgskalan, oftast i sandfärgade nyanser med inslag av vitt och gult. Öken- och sandvargar blir aldrig svarta. De har seniga kroppar, långa ben och stora värmeavledande öron. Många ser dem som en och samma ras, men för en öken- eller sandvarg ses detta oftast som en fruktansvärd förolämpning. De båda raserna härstammar från samma bakgrund, men har på grund av sin gemensamma historia kommit att bli bittra fiender.

Det är två seglivade och uthålliga raser, som tål solens hetta väldigt bra. De klarar sig längre utan vatten än andra raser, och är goda överlevare i öknens hårda, ogästvänliga klimat.

Skillnaden mellan de båda raserna är deras ögonfärg och anlag för särskilda krafter. Ökenvargar har alltid blå, oftast ljusa ögon, medan sandvargars ögon går i gula kulörer. Ökenvargarna har lättare att få vindkrafter, medan sandvargarna ofta får jordrelaterade krafter. Båda raserna har anlag för sand och eldkrafter, och delar den gemensamma blodsätten glas.


Färg: Sandfärgade, vit, gula och röda nyanser.
Storlek: Liten.
Kraft: Sand, eld, glas.
Styrka: Uthålliga, sega.
Svaghet: Fuktiga och kalla miljöer.


Cestrovarg
En ganska speciell varg till utseendet. Man känner ganska tydligt igen den på kroppsbyggnaden, de starkt färgade mönstren i pälsen och framför allt den tjocka pälsen som oftast ger mycket man kring hals, manke och nacke. Lite högre än vanliga vargar, och väldigt kraftigt byggda. Inte nödvändigtvis överdrivet starka, men med en högre grundstyrka och muskelmassa än vanliga vargar. Man får ett primitivt uttryck av att se dem, då de oftast har en längre manliknande kam från huvudet ner till manken, och ofta med lite längre päls på t.ex ben och liknande, skapta för hårda tider, med muskelstyrkan främst för att kunna fälla stora hjortdjur med så få vargar som möjligt med muskelstyrkan som främsta vapen, och den extra pälsen för att inte förfrysa i snö och kalla tider. Deras tänder är starka med bred kraftig käke, ooch hörntänderna är ganska vanligen sabeltänder. Cestron härstammar ifrån urvargen, och har som ett eget släktträd som inte har förändrats så mycket. Cestron äri dag kanske en ganska ovanlig ras, med inte längre så stora och starka renrasiga flockar, de har haft förmågan att genom alla tider hamna i bråk i svåra tider med främmande flockar, och det var inte ovanligt att Cestroflockar slogs mot cestroflockar. Idag är dock Cestrovargarna vanligen vänliga vargar mot sin egna sort, då det inte finns så många av kvar av dem.


Färg: Starka, varierande färger, tydliga mönster.
Storlek: Medelstor till mycket stor.
Kraft: Raseri.
Styrka: Mycket muskelmassa, kraftiga käkar och tänder. Ofta sabeltänder.
Svaghet: Ofta långsamma, känsliga för värme med deras tjocka pälsar.


Kreschimvarg
Kreschimvargarna kan vara en av Numooris mest underskattade raser. Deras historia och bakgrund har gett dem ett oförtjänt rykte som ras. De härstammar nämligen ur silvervargen där de har blivit en egen underart. Detta hände när silvervargarna började drastiskt minska i antal, och började isolera sig allt mer som ras, och ett visst antal silvervargar hamnade utanför flockarna, avskärmade från de övriga silvervargarna. Dessa vargar började sedan korsas med andra raser, och snart hade en ny ras uppkommit, en utspädd spillra av vad silvervargar en gång varit, mycket svagare än sina förfäder. Det enda som höll dem kvar vid silvervargarna var deras rasers tro, minnen och historier om deras storslagna förfäder och om vad de kunde göra. Deras tro till gudarna var också det enda som de verkligen kunde hålla fast vid och utöva i deras flockar. De nya silvervargarna hade förlorat de egenskaper som silvervargarna hade, så som telepati och de helande egenskaperna, och mycket annan kunskap hade gått förlorad, men de hade fortfarande sin tro. Dock så fick de snart ett öknamn utav andra raser, som hånade dem för att de bara var skuggor av silvervargarna, patetiska och smutsiga. Öknamnet var på ett gammalt nu mera förlorat språk som talades av Demoner, kallat Karkoth, och de namn de fick var just Kreschim - som betydde Gråskuggor. Kreschims hänger alltså lite ihop med det nyare smeknamnet gråvarg eller gråblod som används idag på alla typer av vargkorsningar med okänt ursprung. I början avskydde de sina nya namn som andra vargar givit dem. De försökte fortfarande desperat hitta tillbaka till sina rötter hos silvervargarna, och de bad till gudarna om vägledning. Plötsligt en dag, så besvarade gudarna deras böner, och skulle belöna Kreschimvargarna med en gåva, som en upprättelse för deras starka tro genom deras lidande. Dessa vargar skulle få tillgång till alla elementen, och varje varg skulle få ett element som passade deras personlighet. Som ett bevis på deras givna gåva och tro så fick de även en matchande tatuering som speglade deras givna element. Nu var Kreschim inte längre en underlägsen ras, och kunde nu bära sitt nya smeknamn med stolthet. Detta har dock inte hindrat andra vargar från att fortfarande se ner på Kreschims om de endast har hört om den sorgliga historien, men de brukar tysta sina fördomar när de väl träffar en gudamärkt Kreschim. Alla vargar som idag är en Kreschim eller har Kreschimblod i sig kan alltså väcka denna gåva som är givet till deras blod, om de visar sig värdig sin gåva och har sin tro till gudarna. Annars kommer de att förbli just kraftlösa gråskuggor.


Färg: Grå eller silvergrå i grunden oftast, och om de har fått en gudagåva så har de tatuering i matchande färg som elementet. Eld ger rött, vatten ger blått, jord ger grönt, vind ger vitt, och elektricitet ger gult. Tatueringen kan variera i utseende.
Storlek: Liten.
Kraft: Om de har en stark tro får de ett av gudarnas gåvor, ett element: Vind, Eld, Jord, Vatten eller Elektricitet.
Styrka: Ett element som de blir extra bra på.
Svaghet: Respektive elements svaghet.


Inferovarg (Även kallad inferno och eldvarg)
De flesta vargar med elementet eld är eller härstammar från inferovargarna. Det är bland dessa vargar som elementet eld förekommer allra mest. Alla renrasiga inferovargar äger kraften eld, annars räknas de inte som infero längre. Det ligger genetiskt i deras arv att de föds med eldens kraft. Alla vargar som äger eldelementet är dock inte nödvändigtvis inferovargar, även om det är troligt att en infero ingår i släkten. Rasen är ofta väldigt eldig i färgerna, med röda, orangea och gula nyanser i fällen, och inferon är känd för att vara hetlevrad med kort stubin. De är naturligt mer tåliga mot värme än andra raser, men är inte immuna mot varken eld eller lava utan att i så fall äga immunitet mot något av detta som kraft. Inferovargar är även den enda rasen som kan äga blodsätten Lava, vilken ger vargen förmågan att styra smält sten (läs mer om kraften på kraftsidan).

Rasens ursprungliga namn är Infero, men namnet misstas och ersätts i folkmun ofta med det närliggande, och passande ordet ”Inferno”. Renrasiga individer av rasen finner dock ofta det ihopblandade namnet förolämpande, och många tar illa upp av att kallas inferno. Vardagligt kallas infero också ibland för eldvarg av andra raser, men en inferovarg ser sig själv alltid som en infero, och inget annat. Det är ovanligt med större flockar av enbart inferovargar, då de sällan går bra ihop i större grupper utan at bli osams.


Färg: Eldiga färger.
Storlek: Liten.
Kraft: Eld, lava, glöd.
Styrka: Värme, impulsiva, brännande.
Svaghet: Vatten och kyla. Impulsiva. Tål inte att bli nedkyld för mycket.


Ljudvarg
Ljudvargar är dom vargar med kraften ljudvågor. Det är ingen specifik ras idag egentligen,för rasen den härstammar ifrån är idag utdöd, men kraften dyker ibland uppbland vargar av okänd härstammning (gråvargar och liknande), som visar att dom har detutdöda ljudvargsblodet i sig ifrån forntiden. Detta är väldigt ovanligt att den dyker upp, men den finns. Saker som en ljudvarg kan göra äratt skapa höga ljudsignaler på en specifik varg i dess närhet för att få fördel i strid. En vältränad ljudvarg kan skapa kraftiga ljudvågor som kan orsaka smärta till andra, och denna smärta sker oftast på känsliga organ som öron och mjukdelar och organ i kroppen med trycket som skapas i ljudvågen. Ljudvargens krafter är ganska okända egentligen. Ljudvargarna behöver dock mycket träning då dom i början kan även skada sig själva med sina egna ljudkrafter, eller tappa kontrollen på sina krafter så att de inte bara skadar sig själva utan även fränder. Ljudvargarna var fortfarande av mindre eller medelstorlek, och till utseendet oftast liknande vanliga vargar, men med större öron och med oftast rödare nyanser i pälsen. Det är inte alltid lätt att upptäcka med andra ord om det är en varg med ljudkrafter du mött, och är det de så kan man garantera att denne hörde dig långt innan du upptäckte ljudvargen. Varje hjärtslag och andetag kan vara ljud nog att avslöja din position för en vältränad ljudvarg som lärt sig fokusera och sortera de ljud som den hör.


Färg: Varierande, men oftare rödare nyanser från crème, orange till mörkrött och brunt.
Storlek: Liten.
Kraft: Ljudenergier. Kan avgöra avstånd med ekolod och ljudvågor. Kan skapa ljudvågor.
Styrka: överlägset hörselsinne, hör högre ljud andra vargar inte hör.
Svaghet: Känsliga för väldigt starka och höga ljud.


Naktakivarg

Mer info på rasens Wiki: Naktakivarg

Naktakivargen är en liten och färgglad vargras som är anpassade för ett liv i djungelns trädkronor. De är utformad för trädklättring, och det syns. Den har en låg, smidig kropp med starka ben som är något kortare och grövre än den vanliga vargens. Deras tassar är breda och rörliga med längre och flexiblare tår än den vanliga vargen. Den långa svansen är ofta lika lång som eller till och med längre än vargens egen kroppslängd, och används främst för att hålla balansen när naktakin rör sig bland djungelns träd.

Det mest utmärkande med naktakin är deras starka färger. Det finns få gränser för vad som kan uppkomma hos naktakivargar. De är ofta färgstarka, med rika färger och mönster i sin fäll. Vanligast förekommande är dock grön i olika nyanser, men en naktaki kan ha alla färger. Många påstår att färgerna kommer från mineraler i jorden.


Färg: Färgglada starka färger, oftast med gröna inslag som passar i skogen.
Storlek: Mycket liten till liten.
Kraft: Jordkrafter, Växter, Helande.
Styrka: Klättring, Smidig, Intelligens.
Svaghet: Svagt psykiskt försvar (känslig för telepatiska krafter).


Lawarvarg
Man känner lätt igen en lawar på dess högresta manar i flera olika färger, samt deras grova klor som alltid glöder och är extremt varma likt eldens lågor (trots att vargen inte behöver ha eldens krafter). En varg utav denna art brukar vara omtänksam och trogen sin flock, eller familj, men trots deras trogna sida har dom även en mycket kort stubin vilket gör att dom lider utav ständig raseri. Deras kroppar liknar nästan en bergsvarg förutom att dom tikarna är mindre och hanarna större. Dock finns det en djup hemlighet hos rasen, och det är att när deras valpar föds skyddar deras moder dom innerligen medans deras far försöker äta upp dom, så deras valpar måste redan från födseln upp i ett år försvara sig - vilket många inte lyckas med och därefter finns det inte många renrasiga lawarvargar längre. Varför dom äter sina egna avkommor är det ingen som vet, det är bara en instinkt som dom följer, och är även kallade för kannibalvargar då det även äter tex en död familjemdlem eller fiende. Det är sällan dom dödar en varg för att endast äta den.


Färg: Vanligen enkelt färgade med färgrik man.
Storlek: Liten hos tikar och medelstor hos hanar.
Kraft: Sten, eld, raseri.
Styrka: Starka, tåliga, glödande klor.
Svaghet: Självdestruktiv ras, aggressiva. Mindre smidiga.


Stenvarg
Stenvargen är en ganska unik ras med förmågan att kontrollera sten. Deras kroppar är starka, och försvaret är otroligt starkt. De brukar liknas vid björnar, då de har en grov kroppsbyggnad och stor fysisk styrka. En unik mutation som stenvargar oftast har är deras benutväxter av horn och ryggtaggar som kan växa ut lite varstans, men vanligen längs revben, ryggrad och på huvudet. Stenvargar kan se läskiga ut, men de är vanligen otroligt snälla vargar, som inte behöver vara grymma för att få den respekt de vill ha. Man brukar vilja vara vän med en stenvarg.


Färg: Varierande. Vanligen jordnära färger.
Storlek: Medelstor.
Kraft: Sten.
Styrka: Försvar, tunga kroppar, starka.
Svaghet: Långsamma, Vatten.


Serpier
Dessa vargar som vanligen är missförstådda och har ett väldigt speciellt och igenkännligt utseende. De påminner formmässigt mycket om ormar, med ormlika ögon, kortare ben och en lång smal svans. Deras päls är väldigt kort och tät för att tåla vatten och behålla värme bra, och de läser värme bra från varelser omkring dem. Serpier är dock inte reptiler, och är precis som vanliga vargar varmblodiga. De tål kyla väldigt bra, och är framför allt mycket skickliga simma. Det sägs även att dessa vargar tål kyla så bra att de kan nedfrysas och ändå hålla hjärtat slående på låg puls under många, många år innan de kan vakna upp igen som om inget hänt. Huruvida det är sant vet ingen. Deras tänder är väldigt smala och är inte skapta för att döda och dra i stora bytesdjur. De vassa tänderna kan fungera väldigt bra som vapen i strid när de kommer till snabba hugg. Det händer dock att tänderna bryts emellanåt så de bör vara försiktiga med sina tänder. Dock så ska man minnas att bara för att de ser onda och lömska ut, så är de långt ifrån hela sanningen. Faktiskt så är det vanligen en mycket stolt och ärofylld ras som tar väl hand om de sina och ser värdighet och nytta i vänskap med andra arter och raser i sin omgivning. Dock så finns det förstås alltid individer som skiljer sig från ormen.


Färg: Grågröna till gråbruna nyanser.
Storlek: Liten till stor. Växer långsamt till full storlek vid 40.
Kraft: Kyla, Vatten.
Styrka: Snabba och Smidiga på både land och vatten.
Svaghet: Elektricitet.


Hikioki

Mer info på rasens Wiki: Hikioki

Hikiokin är en liten bevingad vargras som till stor del påminner om tropiska fåglar. De bär ofta färgstarka fjäderskrudar, där främst hanarna sticker ut med präktiga utseenden vilka används vid uppvaktning av eventuella partners. Även hikiokis med mindre uppseendeväckande färger lägger ofta stor vikt vid att sköta om sina skrudar och öva på uppvisningar och danser för varandra. Till skillnad från många andra raser lever hikiokis snarare i par än i större grupper eller flockar.

Hikiokin är en nästan uteslutande kraftlös ras, men de har ett inbyggt försvar. En hikiokis blod är naturligt giftigt och smakar fruktansvärt. Giftet orsakar smärtor och illamående hos den som anfallit hikiokin. Smärtan är lokaliserad där blodet kommer i kontakt med hud och slemhinnor, vilket ofta blir i munnen när ett rovdjur biter. Giftet kan även orsaka viss svullnad av det påverkade området. Den som en gång bitit en hikioki gör det sällan igen.

Hikiokivargen äter till stor del frukt och växter, men fångar även mindre byten så som grodor, gnagare och ödlor, och äter gärna ägg när tillfälle ges. Det är inte heller ovanligt för hikiokis att äta resterna efter större rovdjurs byten.


Färg: Fågelfärger, ofta färgglada och tropiska.
Storlek: Mycket liten.
Kraft: Vanligen inga krafter. Naturligt gift i kroppen.
Styrka: Flyga, kvicka, tysta.
Svaghet: Liten, svag, ingen stridare.


Grottvarg
Grottvargar har under hundratals år levt isolerade undangömda för omvärlden. Från början var de vargar, som förvirrade sig ner i grottorna där de fastnade och blev kvar. De som överlevde stressen i den nya mörka och kalla miljön skulle sakta utvecklas till en väldigt speciell och märklig ras som de flesta aldrig hört talats om då de varit avstängda från omvärlden. Något som de ganska snart tappade nyttan för var deras syn, som i mörkret inte gjorde någon nytta mer än att man sökte efter ljuset som aldrig skulle synas. Vargarna fick lära sig att förlita sig helt på deras andra sinnen, och kanske främst hörseln. Medan deras förmåga att se försvann eller försvagades kraftigt och ögonen blev helt gråvita så styrktes istället hörsel och känsel desto mer. De som de främst lärde sig från fladdermössen var ekoljud, som blev deras räddning i mörkret. När Gudarnas vrede rådde, så skedde det plötsligtnågot. En spricka i berget ner till grottorna som gjorde att dessa ensamma fångar av mörkret, som bekymmerslöst hade levt där i många livstider vart plötsligt fria. De ser inte mycket ut för välden, och vid första ögonkastet skulle man kanske förväxla dem med zombies. De är magra men seniga tack vare århundraden av den näringsfattiga näringen från de man kan hitta i grottor, och klarar sig länge på mager mat. De är dock inte så uthålliga då de inte blir mycket springande i grottorna. Deras päls, som knappt syns är väldigt tunn och hade som funktion att torka snabbt och värma i den fuktiga miljön. På långt håll kan de se helt pälslösa ut, vilket också vissa grottvargar nästan är. Deras hud och ögon är också väldigt känsliga för starkt solljus som kan orsaka otrolig smärta. Om de finns grottvargar med en gnutta syn kvar (bara genom att se ljus eller mörker i princip) så skulle den direkt förstöras av solljuset. Hur ska dessa grottvargar klara sig i Numoori egentligen?


Färg: Vanligen bleka varianter av grått.
Storlek: Mycket liten till liten.
Kraft: Ekolod.
Styrka: Hörsel, Reaktionshastighet.
Svaghet: Blindhet, Ljus.


Aderon
Aderon är en underart till kargen. De liknar till största del kargen, men har några saker som skiljer dem från vanliga kargar. De är mer kattlika i sitt beteende och sina rörelser. De har även karaktäristiska drag som tofsar på öronen och en kortare svans. Likt kargar har de ofta bredare tassar med infällbara klor. Klorna är till skillnad från en vanlig vargs skarpa, precis som en katts, vilket gör dem utmärkta vapen i strid. Eftersom att Aderon är en liten ras, är möjligheten till försvar med klor extra viktig. Ett annat vanligt drag hos aderons är de avsmalnade pupillerna, som fungerar som mindre kattdjurs. De smalnar av i starkt ljus för att synen inte ska försämras, och vidgas för att ge vargen ett gott mörkerseende. De lever vanligen ensam och det är idag ganska ovanligt att se renrasiga aderons, och de händer mer och mer att den mixas med andra raser då de karaktäristiska örontoffsarna försvinner. Lever oftast på mindra djur och gnagare.


Färg: Gul, crème, rödbrun, beige. Vanligen klädd i prickar, fläckar eller ränder.
Storlek: Mycket liten.
Kraft: Likt vanliga kargar inga specifika. Väldigt slumpvis.
Styrka: Hörsel, Smidig, Vassa klor.
Svaghet: Den fysiska styrkan och fysiska försvaret.


Cazavarg
(Finns två delade raser; Mark- och Trädcaza)
Cazavargarna var en gång i tiden ett framstående och stolt släkte, men nu för tiden började de försvinna allt mer ifrån kontinenten. Rasen uppstod under mycket underliga omständigheter, men grunden till rasens ursprung är dessa åtta vargar; En Nattvarg, Svartvarg, Isvarg, Sannistäppare, Cestrovarg, Inferovarg, Naktakivarg och Lawarvarg. Detta är själva grunden, men med tiden har Caza vargen alltså utvecklats till något eget och unikt. Länge fel benämnda som Stridskargar.

Dessa vargar har alla bidragit med säregna drag hos Cazavargarna som fortfarande är tydliga och finns kvar. De flesta Cazavargarna är besatta av Svartvargens sinne och det finns fortfarande kvar hos dem. De plågas och finner sällan frid, de flesta är makt galna och söker ständigt någon slags hämnd. Det är i princip den största anledningen till varför släktet börjat dö ut på sista tiden. Dessutom så fick Cazavargarna på sin tid, deras glansdagar en stor fiende, Cestrovargarna själva. De har ett eget skapat språk, Cazari[Spanska] som de flesta Cazavargar har väldigt lätt för att lära sig, som om det sitter i själen/blodet.

Själva rasen är uppdelad i två arter, Suelocaza[Mark] och Arzóncaza[Träd] men i de båda arterna är de också uppdelade i färgsläkten. En Suelocaza har endast tre färgblandningar att besitta. Cream/Orange, Brun/Röd/Grå eller Svart/Grå, de är sällan en Caza är enfärgad av några av de färgerna, men det finns undantag. Dessa färger kan gå i mörka så som ljusa nyanser. OBS! En Caza besitter aldrig ett vitt hårstrå på kroppen!! Endast nyanser i ljust grå.. En Arzòncaza har endast färgblandningarna Brun/Cream och Röd/Grå/Svart. En Arzón har även oftast ärvt Nattvargens ljusa ögon, som glöder i natten, men det finns självklart undantag. Båda släkterna kan ha tydliga mönster, oftast i ansikte och på ben, vilket kommer från Sannistäpparen och Cestrovargen.

Nu till kroppsbyggnadens skillnader.
Suelocazan, har en större kroppshydda över lag, kraftiga ben, men de väger aldrig FÖR MKT! Då de fortfarande ska vara smidiga nog att gå i närstrid och inte förlora på grund av för mkt dödvikt! De har en mankhöjd mellan 1,2m till 1,6m, tikar har oftast samma höjd som hanarna, men är oftast en aning smäckrare och väger mindre. De har infällbara, långa och kraftfulla klor som man oftast bör akta sig för. Då en Suelo har väldig kraft i sina slag med tassarna! De är stryktåliga och har ett bra läkekött, de kan springa snabbt kortare sträckor, men har de kondition så kan de springa i lagom fart i flera dagar, då deras muskler är uthålliga samtidigt som de är starka. De har även extra stora bröstkorgar för att få plats med sina stora lungor och stora hjärtan, de är byggda på det sättet för att de ska få så mycket syre ut i musklerna som möjligt under strid, så de slipper mjölksyra osv.

Arzóncazan är till skillnad från Suelon en aningen mindre och smäckrare. De är smidiga, men inte svaga och har fortfarande en relativt kraftig benstomme. De blir runt 0,8m till 1,1m höga. Inga undantag kring höjden, tikar blir lika stora som hanarna. Alla Arzón’s föds med en extra klo/tå. De får även längre klor än Suelon, som glöder likt Lawvarvargarnas klor. De är definitivt mer kvicka, flexibla leder för att enkelt kunna klättra i träd. Detta är även en extremt bra egenskap i närstrid, då de enkelt kan träna sina reflexer och de blir då kvicka som vesslor på backen! Inte svaga på något vis utan fullt kapabla till mycket närstrid, även om de enklare vinner om de tröttar ut sin fiende först. Då de inte är fullt lika stryktåliga som en Suelo. En Suelo föds oftast med endast EN kraft, medan en Arzón oftast föds med TVÅ. Krafter ärvs efter släktet inte efter föräldrarna! Vind eller Gift som krafter förekommer ej!

Tikarnas gener är oftast starkare än hanarnas. Alltså om en Arzóntik får 3 valpar, med en Suelohane[MAX är 4st] så är det störst chans att 2st av de 3 valparna blir av släktet Arzón och 1 av valparna blir en Suelo. Och tvärt om, en Caza får sällan många valpar, eftersom de är större överlevnadschans om de är färre.

Suelocazor i Numoori: Dolor, Hiro, Nemesis
Arzóncazor i Numoori: Artemis, Cheveyo

Suelocaza

Färg: Cream/Orange, Brun/Röd/Grå eller Svart/Grå, med eller utan mönster.
Storlek: Mycket stor.
Kraft: Energier, Elektricitet, Eld, Raseri, Ljud.
Styrka: Tål väder av alla slag, Starka, Uthålliga i stid.
Svaghet: Inte speciellt snabba, har svårt att träna upp reflexerna.

Arzóncaza

Färg: Brun/Cream eller Röd/Grå/Svart, med eller utan mönster
Storlek: Medelstor till stor.
Kraft: Kraftfält, Jord/sten, Is/Kyla, Psykiska krafter.
Styrka: Tål väder av alla slag, Smidiga krigare och bra reflexer.
Svaghet: Inte stryktåliga i längden, inte fullt så kraftfulla som Suelon.

Kontaktperson för rasen vid frågor; Mattiz (Iwaku, Armageddon m.fl.)

Fortsättning Raser --->>>