Pågående Event
Senaste ämnen
» Timmar av ovisshet [Lev]
Idag på 00:02 av Lev

» Andrahandsval [P]
Igår på 22:12 av Hedvig

» Mysstund [P]
Igår på 21:41 av Lev

» En del av mitt hem (P)
tor 25 apr 2024, 15:17 av Timoteij

» Viktlös [P]
tor 25 apr 2024, 13:19 av Kokhanok

» Lämnad i dimma [Vasilisa]
tor 25 apr 2024, 01:17 av Muriel

» Stjärnskådning [Malva]
tor 25 apr 2024, 00:41 av Yaroslava

» Stora nyheter [P]
ons 24 apr 2024, 19:45 av Kokhanok

» Vägvinnande [Nitika]
ons 24 apr 2024, 14:30 av Lev

Vem är online
Totalt 18 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 18 gäster.

Inga


Flest användare online samtidigt: 152, den mån 04 nov 2019, 23:54
Chatt
Bildlänkar, Stränder och Snö! Vårnyheter 2024
Here we stand [P] Dot_cl10 tis 05 mar 2024, 12:23 av Yargol
Redan 2024? Som tiden går. Då är det minsann dags för nyheter! Glad
2023 var ett långsamt år för de flesta, så även för oss i Crew som …

Togos, NPCer på wikin, och mer! Vinternyheter 2023 ❄️
Here we stand [P] Dot_cl10 fre 06 jan 2023, 21:02 av Yargol
Gott Nytt År Numoori! Och god Jul i efterskott Eye sparkle
Här kommer lite blandat som hänt under det senaste halvåret och lite kommande …

 

 Here we stand [P]

Gå ner 
2 posters
FörfattareMeddelande
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Here we stand [P]    sön 11 sep 2011, 12:21

Det var en lugn morgon vid Byoomifallet, solens strålar strimlade igenom dom jungliga träden, växtlighet fanns det gott om dessutom mat med. Paradisfåglar kvittrade sina fina kvitter, vattenfallet var en underbar plats också, men vid den lilla sjön där fallet rinner ner, låg det någon vid kanten av amrken, tänk om denne skulle ramla i? Och vad skulle hända då? Ingen vet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Denna vite och färgglada sak bara låg där vid kanten och höll nästan på att ramla i. Men så plötsligt vaknade den av ett plask i vattnet, och huvudet lyftes, det var en varginna. En ståtlig varginna. Hon såg sig om men såg inget som kunde orsakat plasket. Men så hörde hon plasket igen, och såg emot den lilla sjön. Det var bara en fisk, och snabbt skickade honan iväg en glasbit ifrån sin mun, fisken stendog och hon plockade upp den ifrån sjön, den flöt så det var lätt. Sedan hörde hon ett prasslande bakom sig, något verkade vara påväg emot henne. Vad för något? Hon släppte ner fisken på marken och såg efter prasslandet, vart var det?
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    sön 11 sep 2011, 14:24

Den unga hanen hade rört sig bort ifrån reviret, han hade velat försvinna bort ifrån dem, inte stanna en stund till, fast inom gränserna hans far och mor hade ritat ut. Han hade inte sett någon av dem på så lång tid, han var ensam kvar, kanske hade de alla gett sig av, mor far och hans syskon?
Han hade i alla fall lämnar reviret igen.

Det höga bullrandet utav vattnet som slog emot ytan i en väldig fart störde hans tankar en aning, han var inte vad vid mycket ljud eftersom Eriinai för det mesta var tomt, endast ljudet utav de väldiga bufflarna som trampade omkring kunde störa honom, någon gång ibland. Han rörde sig fram bland buskarna och några enstaka träd som fanns omkring vattenfallalet utan att tänka på det väldiga prasslandet och de få svaga grenar som knäcktes under hans tassar då han spatserade fram, men någonting avbröt honom. Doften av främmande varginna stack honom plötsligt i nosen och han spetsade nyfiket öronen och vred sin blick åt vänster och kunde genom en buske, nätt och jämt se en till mestadels vit varg som dock tyckte bära alla regnbågens färger på benen. Nyfiket tog han ett steg närmare och sänkte huvudet en aning för att få ögonen att komma precis vid ett hål i den lövtäckta busken så han kunde se henne ganska tydligt. Hon hade tydligen upptäckt honom, tack vare kvistarna och prasslandet då hon såg efter honom.
Den mörkt gråa hanen reste sig upp ifrån sin hukande ställning och nu var större delen utav hans huvud synligt för den främmande, för trots hand unga ålder var han ovanligt hög.
Tyst stod den mörka och såg på den ljusa för att invänta hennes reaktion på hans närvaro.

OFF; Dåligt, ett tag sedan jag använde Ico ;]
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    sön 11 sep 2011, 15:44

[Nej, det var underbart bra! 8D]

Hon såg sig åter omkring igen, hon ville veta vad det var, men så började hon att känna en svag doft av hane i närheten, kunde prasslandet komma ifrån honom tro? Det fanns bara ett sätt att ta reda på det. Honan gick fram till ett par buskar och såg ett mörkt huvud och några ögon, vinden blåste förbi och gjorde så att hennes ögon syndes, luggen över ögonen var alltid där. Irislösa ögon, och irisen är ujämnad med en stor pupill istället. Hon är ju på sätt och vis facinerande. Men hon tittade på de där mörka huvudet, hon var inte rädd på tal om vilken rang hon har, Spion, och då får man ta risker.

Som ett "startskott" trollade hon fram glas ur sin mun och spottade det emot huvudet, det var inte meningen att träffa om hon gjorde de, utan bara för att skrämma. Hon log så att hon visade tänderna och gav ifrån sig ett 'pt'. Varginan vände sedan sitt huvud uppåt och såg en stor kropp, busken var bara någon centimeter för liten för att man skulle kunna se denne "sak" där bakom. Leendet jämnades ut och det ersattes med bubblor utflygandes ut munnen på henne, det omfamnade fisken hon hade fångat, så vem det än var som ville ta hennes frukost - om denna "sak" nu ville de - så skulle det bli lite svårt, för det första, en bubbla flyger, men den stannar tills den är uppe på tio meter, och den kan bara krossas med glas.

Det regnbågsfärgade halsbandet ryckte till i en lite starkare vind, men bara lite. Och svansen viftade beroende på vad de var bakom busken, dom rengbågsfärgade fyra strumporna var på spänn - alltså benen och tassarna. Så spänd över vad detta kunde vara, så spänd över om denne hade glas som kraft.
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    sön 11 sep 2011, 18:00

Nyfiket studerade han den främmande, och la, som han brukade då han granskade, huvudet på sned och lät blicken löpa över henne för att notera hennes utseende, han hann även lägga de svarta ögonen på minnet, de tycktes vara färglösa, helt enkelt sakna det området där färgen borde legat, och istället var svarta. Men snart föll hennes lugg över ögonen igen och hanen fortsatte att låta blicken löpa över henne.
Han tog ett hastigt steg åt sidan och sänkte samtidigt sitt huvud och sin kropp för att komma undan ifrån främmlingens genomskinliga bit som kommit farande emot honom, förmodligen glas. Han hade endast hört om de vargar som kunde skapa glas och använda det, förmodligen var denna varginna en av de varelser som alltså kunde kontrollera glaset.
Han lämnade busken och tog ett kliv ut ifrån den skyddande skuggan och lät solens strålar lägga sig som en värme på den mörka ryggen, men all hans fokus låg riktad emot den andra vargen, inväntande på att hon kanske skulle avfyra åter en glasbit emot honom, då skulle han dock inte låta henne gå härifrån utan förklaring eller betalning.
Men då hon försatte sin fisk i en bubbla som steg ovan dem tappade han helt enkelt koncentrationen, intresserad och nyfiken följde han fisken med blicken då han såg den stiga och sedan stanna omkring tio meter upp. Han klippte till med öronen och sänkte undrande ned blicken och såg på den främmande, utan att riktigt veta hur han borde reagera nu.
Han spände istället alla sina muskler för att vara redo på vad som kunde komma härnäst, skulle hon inte göra åter någonting emot honom kunde han presentera sig, annars skulle det förmodligen endast bli slöseri på tid, som kunde läggas på bättre saker.
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    sön 11 sep 2011, 18:18

Det var bara hanvargen, han steg ut ur busken och hon lade honom på minnet, han granskade både henne och bubblan såg hon. "Jag ser att du är imponerad av min bubbel teknik .. jag heter Liqüd, och du?" Sade hon trevligt, sedan spottade hon upp en glasbit i luften som gjorde hål på bubblan och hon fångade den med ett hopp i luften, mellan sina käkar var denna fisk, hon såg på dena hane, en underlig hane. Men det brydde hon sig inte riktigt om.

Hon gick till kanten av sjön och lade sig ner där för att äta fisken, det var inte så ofta hon åt fisk även om hon och flocken bodde nära stranden och så.

[Fick lite IT-torka, så du får hitta på någon/några händelser. :3]
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    sön 11 sep 2011, 19:32

Han såg på den andra en stund, och nickade lite smått som svar på hennes påstående, och lät henne hämta sin fisk ifrån bubblan innan han talade och besvarade hennes fråga.
Jag har aldrig skådat något liknande tidigare faktiskt. började han som svar på hennes påstående men fortsatte snart tala efter en kort paus, och jag heter Mistico. sade han lugnt.
Säg mig, Liqüd... Är du ifrån detta område? Jag har inte sett dig tidigare, och ändå har jag begett mig ned hit ett antal gånger... sade han med blicken fortfarande ganska fast på henne, men nu mer avslappnad och inte alls lika granskande på något otrevligt sätt.

off; blev lite kort , ska ta & ätaaaa. heheh
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    tor 15 sep 2011, 11:09

Hon nickade åt att han inte någonsin sett en sådan teknik som hon hade, aldrig hade han sett det. Och sedan sade han sitt namn. "Trevligt att träffas Mistico, så .. vad gör du här?" Sade hon en aning frågande och vände blicken emot honom, sedan tog hon ännu en tugga av fisken.

"Hmm .. nej, jag bor inte här, utan jag har varit gömd väldigt länge med min flock. Jo, jag är ju flockmedlem i flocken Andheraa och vi har varit tvugna att gömma oss för att inte stöta på några andra farliga flockar i närheten, vi är väldigt må om varandras bästa där. Som du kanske förstår." Svarade hon på hans fråga och såg sedan ner i vattnet, hon fortsatte att tala; "Vi bor i ett land som ingen har något namn på, inte ens vi själva faktiskt. Vi bor granne med 'Det Okända' och 'Byoomifallet', och vi är granne med fler med, men så mycket mer vet jag inte riktigt om Numoori då Andheraa aldrig har gett sig ut i världen förr."
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    tor 15 sep 2011, 15:34

Han nickade lite smått emot henne och klippte till lite med öronen lyssnade till hennes ord och lät henne tala klart, han hörde hennes fråga men visste att hans svar inte skulle kunna komma förens efter hon hade svarat honom, trots att han inte hade någon lång anledning precis.
Det är trevligt att träffa dig också.
Sade han med blicken fäst i de svarta ögonen, och lyssnade även till svaret på frågan han tidigare givit henne. Han hade aldrig hört om denna flock, kanske var den ny, kanske var den bara undangömd ifrån mångas vetande, så att näst intill endast medlemmarna visste att den existerade över huvud taget? Men han lät henne berätta allting fädigt innan han skulle ställa frågor, och antagligen svara på hennes fråga också.
Jag är här i sökande, men de jag söker verkar inte finnas här. Men jag hade inget emot att träffa någon på vägen...
Lät han orden flyta på, och tystnade i några sekunder efter att han berättat klart, sedan fortsatte han tala.
Jag har aldrig hört om denna flock Andheraa, men om ni nu stannar på samma plats hela tiden, blir det inte... Liksom tråkigt?
sade han lite osäkert.
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    lör 17 sep 2011, 21:45

[En sak jag vill berätta som du inte får bli arg för .. Fallulah ångrade sig med partnerskapet, så jag tänkte att Mistico och Liqüd kunde vara partners istället? Och kanske få valpar ngn gång?]

Hon lyssnade ivrigt på Mistico, det var kul att lyssna på vad andra tyckte om saker och ting, men något såg hon hos honom, han saknade en limegrön keps så att han kunde börja rappa hela dagen lång, som tråkigt nog hade hon ingen sån.

"Jaha .. så du sökte någon? Vem då? Om jag får fråga .." Sade hon nyfiket och tuggade återigen på fisken, hon svalde biten och talade efter honom igen. "Inte så konstigt att du inte hört talas om Andheraa förut, vi har ju speciellt försökt gömma oss hela tiden. Nja, jag har ju alltid solen och månen vid min sida, och flocken är ju charmig på något sätt också. Så där måste jag nog tyvärr säga nej, det är inte tråkigt att stanna på samma plats." Sade hon och såg glatt på Mistico, hon log lite smått och dom irislösa ögonen vändes emot vattnet. Vatten är ju underbart, på något sätt.

[Sorry för att det blev kort, men som du vet mår jag inte riktigt bra och är trött. D8]
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    lör 17 sep 2011, 22:06

Han tvekade lite på att svara på hennes fråga, men vad var det farliga egentligen? Att han inte själv ville inse det faktum att han faktiskt letade efter sin far, för att han verkade ha övergett honom? Förmodligen.
Men han hade ingen annan anledning att inte svara, det var bara där spärren låg, och det var bara för honom att inse att det var så, punkt. Hans blick gled över henne en gång innan han hörde hennes svar på frågan han ställt henne, kanske borde han lägga flocken på minnet. Bara för att liksom.

När hon tystnat nickade han innan han bestämde sig för att helt enkelt besvara den fråga hon innan ställt.
Tja, jag letar framför allt efter min far. Men även efter mina syskon...
sade han och kände en explosion av känslor över sig, snyftiga, sorgliga känslor. Men han visade det inte alls, inte mer än att han svalde djupt en gång, men inget mer, så hon kunder helt enkelt inte se det han var alldeles för bra på att ta känslor och gömma dem för andra och låta sig ta hand om dem själv, som det var när mor dog. Även om han älskade att tala, och var otroligt social, tog han hellre hand om sina känslor ensam. Det var enklare så än om någon skulle låtsas förstå.
Så skulle det helt enkelt bara bli jobbigare och pinsamt på något vis.

OFF
ehe, mistico är liksom ganska ung & vill reda ut saker med sig själv & livet, han e inte precis redo att binda sig ännu, men tja... Kanske han börjar gilla henne ja C:
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    lör 17 sep 2011, 22:17

[Okej. :3]

Hon bara tittade ner och vattnet och fick höra ett svar, Mistico letade efter sin far och sina syskon, hade han kommit bort eller hade han bara lämnat dom? Det vet hon inte, men hon fick nervositet för honom, hon blev plötsligt jättenervös och började skaka vilket hon gör inför främlingar. Hon tog fisken och gjorde en stor bubbla omkring sig som flög upp på tio meter upp i luften och stannade, där låg hon och lugnade ner sig en stund, uppe i skyn och lyssnade om Mistico ville prata, och pratade om hon själv var tvungen att prata. Hon åt på fisken igen, sedan såg hon ner på Mistico glatt. Hon gillade honom som vän, men även om hon var nervös inför om något farligt skulle hända så var han bara en vän med den där lilla glimten i ögat, han var helt perfekt som en bästa vän eller vän, men mer än så kanske det inte skulle bli. Bara tittandes och samtidigt ätandes såg hon på honom, bara stirrade och skakade, men så tillslut lugnade hon ner sig och nervositeten försvann, men den kan komma tillbaka igen. Men för säkerhets skull stannar hon nog i bubblan ett tag till. *Undrar varför han inte söker sig hemåt där han bodde istället för att ströva runt för ingenting, ströva för att inte hitta sin far och sina syskon, han borde ju minnas sitt hem trotsallt.* Tänkte hon och samtidigt såg upp i skyn med fundersam blick, molnen seglade långsamt över himlavalvet denna morgon, det var en så skön sol som värmde hennes kropp också. Men hon var bara tvungen att fråga, hon var tvungen, hon kunde inte stå emot. "Varför för du dig inte hemåt och letar efter din familj där? Då kanske du hittar dom." Sade hon trevligt och såg ner på Mistico.
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    lör 17 sep 2011, 22:28

Han följde henne, lite smått förvånad, med blicken då hon seglade upp i luften med sin fisk, i en sådandär bubbla som hon konstruerat tidigare, för att hålla undan fisken. Han la huvudet på sned lite smått när hon seglade där upp i sin bubbla, och försökte för sig själv förstå vad den där bubblan egentligen var gjord utav. Men han tappade snart bort den funderingen då han åter igen hörde Liqüds röst ovanför hans huvud denna gången.
Han lyssnade till hennes ord och det liksom drog till lite i munnen på honom och han vek undan med blicken och såg nu istället på det väldiga vattenfallet som dundrande slog ned emot ytan på den sjö som bildades under det. Det väldiga dundrandet hade dämpats sedan han kom hit, antagligen hade hans öron vant sig vid det nu. Men så återgick tankarna till svaret.
Jag har redan gjort det. Över hela reviret, över hela slätten.
började han lite trött och sänkte nu huvudet och såg istället rakt när i backen när han fortsatte tala.
De lämnade mig, så förmodligen är de inte där heller.
sade han tillslut och vred lite osäkert på sig och höjde sedan blicken upp i luften igen emot Liqüd, varför hade han inte kunnat se på henne och säga det samtidigt? Skam, han skämdes över att ha blivit lämnad kvar av resten, skämdes av att inte ens veta vad han hade gjort, om han hade gjort något. Han gav ifrån sig en låg suck och satte sig ned i gräset med blicken fortfarande fäst där uppe.
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    sön 18 sep 2011, 10:14

Hon nickade bara med förståelse hur Mistico inte kunde hitta dom, han sfamilj hade lämnat honom, men varför? Han som verkar så go och rar, varför? Liqüd såg på honom en stund och åt upp hela fisken, sedan gjorde hon en egen bubbla åt fiskens skelett som åker upp i rymden som skräp. Hon iaktog hur det gick för skelettet som seglade upp i skyn till rymdes värld, det var häftigt att se, och eftersom att hon hade ätit i natt så var hon nu mätt. Och plötsligt slipade hon fram en glasbit ur sin mun som sedan gjorde hål på den bubblan hon befann sig i, och för säkerhetens skull gick bubblan sakta ner emot marken, och tillslut då den nuddade den gräsbetäckta marken så sprack den. Hon vände den irislösa blicken emot Mistico igen, och sedan frågade hon honom; "Har du något emot att träna på dina krafter med mig? Det skulle väl vara kul, eller har du ens krafter?" Frågade hon honom nyfiket med intressant blick, dom regnbågsfärgade örhängena var gjorda av hennes eget glas som hon hade som kraft, och regnbågstassarna samt manen gav henne sin charm, och bubblorna på hennes svans var egentligen ett enda stort födelsemärke som föreställde kraften bubblor. Hela hon var ju trotsallt väldigt speciell, men det mest udda är ju dom irislösa ögonen.

Vinden drog i hennes päls och hon satte sig ner i gräset med Mistico, en utomstående vän, bortom hennes egna flock, dom fick ju egentligen inte lämna reviret, men för nyfikenhetens skull var hon bara tvungen att utforska. Och då träffa på en varg, konstigt nog.
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    sön 18 sep 2011, 21:10

Han kunde inte låta bli att stirra lite smått, och följa bubblan med blicken då den sänkte sig emot marken, långsamt, för att sedan spräckas då den snuddade vid marken. Han vippade till lite med sina öron då han hörde hennes fråga om hans krafter, han hade krafter, han mindes mycket väl de gånger då han lyckats överföra bilder och känslor endast genom sina tankar, till andra. Men han visste att det fanns något mer inom honom, men bara det att han ännu inte hade släppt den, låtit sig själv prova dem rakt ut. Han visste knappt var det var ens, och att använda den såhär i närheten av Liqüd kunde orsaka skada om han helt enkelt tappade kontrollen.
Så han klippte till lite smått med öronen och lät sig istället göra en prövning att skicka över ord till henne, istället för att tala, för att träna och pröva.
Min främsta kraft är telepati, jag har inte koll på den tillräckligt för att våga testa den på dig, mer än att tala eller skicka bilder och känslor via hjärnvågor.
lät han rösten eka i hennes huvud och han ruskade lite på huvudet och la fram ett litet leende, han var medveten om att han senare skulle kunna framkalla huvudvärk och rota runt i deras hjärnor, men det var en bit dit.
Han inväntade hennes reaktion med osäkerhet.
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    fre 23 sep 2011, 18:20

Hon hoppade till då hon hörde en röst i sitt huvud, men sedan slappnade hon av, det var Mistico! Utan att hon förstod det i början. Hon såg på honom som ruskade på sitt huvud och log, hon log tillbaka och sedan svarade: "Det är ingen fara, det är väldigt svårt att skada mig, jag är ju en spion, och dessutom smidig och alltid igång. Energisk, jag älskar energi!" Sade hon och formade fram en glasbit som for fram till Mistico's tassar, där stannade den och bytte håll för att sedan stanna mitt emellan dom, bara för att vissa skicklighet och hur hon själv gör på sätt och vis.

Sedan lyssnade hon på det brusande vattenfallet och blundade. Hon lyssnade på alla ljud i närheten, som fåglar, en del viskade svaga röster ifrån vinden, vinande vind är ju alltid viskningar om man säger så. Och en del andra ljud kunde hon inte riktigt urskilja. Konstigt nog, men ja, delvis har hon ju aldrig varit här förut heller.
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    sön 09 okt 2011, 01:44

Han vippade osäkert på öronen, men tog helt enkelt detta som en träningsmöjlighet, det var bättre att träna nu så han kunde mer sedan, förhoppningsvis.
Åter igen sträckte han sig efter en kontakt till hennes hjärna, försiktigt slöt han sig in i hennes tankar och satte plötsligt igång med en irritation, han var inte säker på vad han gjorde. Men han slöt de klarblåa ögonen och tycktes lägga stötar rakt in i Liqüds tankar, försökte nästan dela på dem, få henne att inte riktigt veta själv vad hon tänkte. Surrande ekade i hans egna hjärna, störde honom. Han var inte riktigt säker på hur han skulle lyckas kunna hålla kontakten utan att låta stötarna och det väldiga surrandet, som steg allt högre, föras över till honom igen. Det rörde sig som i en cirkel.
Stötar och surrande skickades till Liqüd, men samtidigt kunde inte Mistico släppa kontakten, och när han hade kontakten blev han alldeles för lätt mottagbar, och sände över dem tillbaka till sig själv, sedan åter till Liqüd. Surrandet steg, överöstade det omking honom samtidigt som stötarna växte allt fler och starkare.
Tillslut öppnade han ögonen, avbröt allting och backade trött ett steg. Lugnt och djupt andades han med blicken fäst på Liqüd, han hade varit alldeles för inne i sin koncentration för att se eller höra hennes reaktioner. Kanske kunde hon ha skrikit av smärta, eller inte reagerat alls.

OFF: glömde bort detta roll D:
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    ons 16 nov 2011, 20:51

[Jag glömde detta roll också! D: Sorry. D':]

Då hon lyssnade på det brusande vattenfallet en stund hörde hon plötsligt ett surrande, sedan som om det stack i hennes huvud. Först gjorde det inte ont alls, men sedan stängdes det av och på och blev högre och högre, hon visade tänderna som blev ihop bitna, men inte av ilska, det var av smärta. Hon blundade samtidigt och näsryggen runkades, den färgglada luggen låg över hennes ögon och det prickiga svansen svepte tills bakom henne, och svansen tappade såklart kontrollen och hon snubblade över den, bakåt. Landade först på rumpan och rullade bakstupa bakåt ner i vattnet, hon försökte att stå emot smärtan, hon försökte att skapa en bubbla och simma uppåt. Men istället sjönk hon mer och mer ju mer hon ville anstränga sig, hon var rädd, hon skrek, skrek inunder vattnet. Vatten åkte ner i hennes magsäck och lungor, det var både obehagligt och smärtsamt på samma gång. Skulle hon dö här?

Men så slutade plötsligt smärtan och stickandet, fiskar omringade henne, och hon fick panik med både vatten i lungorna och i magsäcken, rädd och blöt skapade hon snabbt en bubbla i vattnet runt sin nos och simmade utmattat upp till ytan. Hon visste vem som hade gjort detta, Mistico. Då hennes huvud var ovan vatten men kroppen inunder kippade hon efter luft, och tillslut lugnade hon ner sig och andades normalt, det var då hon talade.
"Vad i helvete var det där bra för?" Skrek hon ilsket i vattnet, samtidigt såg hon argt emot honom, han skulle aldrig få syn på hennes kolsvarta pupiller som utfyllde irisen igen luggen, hon ville inte titta på honom, men ändå så tittade hon på Mistico så att han skulle skämmas. Och hon hoppades att han skulle skämmas också. Hon tog sig upp på land med alla fyra regnbågsfärgade tassar, en efter en kom upp på land, snuddade gräset och klorna grävde sig ner i jorden. Hon var ilsken och förbannad, varför gjorde han så? Varför?
Mistico
Mistico 
 

Spelas av : Tatchit


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    mån 28 nov 2011, 12:15

Han bet sig i sin egna underläpp, backade, sänkte sin blick och sänkte hela sitt ansikte, som om han försökte dölja det för henne, han skämdes. Han hade gjort det innan, det var en oönskad känsla som spred sig inom honom, han ville inte se på Liqüd, visste att hans skam skulle växa om han såg på henne. Så istället föll blicken ned i gräset, han visste inte ens sj'lv vad han gjorde. Han tryckte igen sina klara ögon och kände brännande tårar försöka pressa sig ut, men han höll tillbaka dem. Han förlorade sig själv i koncentrationen, hade inte vetat. Han hade bara gjort som någon inom honom sa att han skulle.
Jag vet inte... Jag bara... Förlorade allt. Mig själv, tankeförmågan... började han, fortfarande med ansiktet bortvänt ifrån henne, vågade inte se på henne, för han kände smärta över det han gjort nog så det räckte.
Han skakade tyst på huvudet, visste att han inte borde försvara sig. Men det var en reflex.
Han var nog egentligen alldeles för svag för sådant här, men han slutade inte.


OFF: assåååå... glömt bort mistico .__. vi kan avsluta heh om du känner att rollet är lite VÄL gammalt ...
Liqüd
Liqüd 
Död 

Spelas av : Bönan | Död


InläggRubrik: Sv: Here we stand [P]    tor 01 dec 2011, 19:55

"Okej då Mistico, det var inte ditt fel, det var faktiskt mitt. Jag peppade dig att göra det, även om jag inte visste vad du hade för krafter. Låt oss bara stryka ett sträck över detta, snälla?" Sa hon och argheten i hennes ansikte och röst hade försvunnit, hon log nu istället, klorna var fortfarande borrade in i jorden och dom svarta pupillerna som har utfyllt irisen såg att Mistico skämdes.

Hon hade gjort fel, hon skulle frågat honom snällt varför han hade gjort så, inte argt, och dessutom visste hon ju varför han hade gjort det. Dumma peppning. Allt var hennes egna fel och hon satte sig ner, klorna slutade nu att borra sig i marken och hon försökte att se snäll ut, hon var lugn. Men det var lite svårt att visa det för sin vän.

Efter en stund ställde hon sig upp, såg sig om och log emot honom, hon var tvungen att gå, även om hon inte ville.
"Mistico, jag måste gå nu. Jag ska aldrig glömma dig, min vän." Sa hon. Sedan for hon iväg i sin bubbla som hon nyss format fram, tittandes ner emot honom log hon bara, leendet försvann aldrig. Detta var ett farväl.

AVSLUTAT!
 
Here we stand [P]
Till överst på sidan 
Dina behörigheter i detta forum
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Liknande ämnen
» ZE - This is where we stand
» Stand by me
» My Lady, here we stand
» Stand up like a soldier, baby
» Back Down or Stand Your Ground? [P] Kaos?
Hoppa till annat forum: