Hon ler lätt mot valpen.
"Jag äter ätliga växter och bär och sånt". Svarar hon honom.
Det är så många som har tittat snett på henne för att hon inte äter kött.
Men Nirvana har slutat bry sig för länge sedan. Alla är olika och tur är väl det.
Även om det finns många sidor hos andra som skulle göra världen bättre om
de inte fanns. Men man kan inte klaga.

Och ser på valpen.
"Jag äter inte kött. Och jag tycker det är onödigt att spilla blod. Även om det
bara handlar om ett bytesdjur". Bara. Det är ett ord hon lärt sig att använda
eftersom det på något sätt lindrar hennes ord lite. För det är många som ser
på växtätarna som BARA bytesdjur. Som om de inte är värda något mer än att
fylla en hungrig vargs mage.

Han förstog inte riktigt, men försökte så gott han kunde för Nirvanas skull. Men vad skulle han äta då? Gå med Nirvana denna gång och äta den mat hon åt, eller gå och jaga själv?
Kanske var hennes ord bra, kloka, men endå tänkte han inte sluta äta kött för det.
Det var bara något som hörde till honom. Men man kunde väl lära sig att äta växter och bär också, om det var dåligt med bytesdjur?

"Där har vi olika åsikter" sa han bara lugnt och fortsatte,
"Men jag kan nog äta lite växter för denna gång. Visa mig!" sa han glatt, han hoppades att hon skulle kunna finna något ätbart. För hade inte det mesta frysit nu till vintern? Tinkety reste sig upp för att vänta på vad Nirvana hade att säga.