Mikayo kände styrkan och energin flöda genom kroppen. Hon kände sig allärt och verkligen på språng. För nog hade hon tränat upp sig själv bra duktigt den senaste tiden. Hon hade helatiden haft den där drivkraften att alltid bli bättre och starkare. Den drivkraften hade hon haft med sig ända ifrån födslen och hon visste inte riktigt varför, men hon kunde absolut inte låta bli att följa känslan. Hon lät ögonen glimmra till och precis när hon hoppat undan från hanens tass lät hon sin elektrisitet skapa ett bländande ljus som skulle få hanen att känna sig bild i någon minut. Om han nu hade öppna ögon när hon lät ljuset blända omgivningen. Hon for sedan undan igen och lät elektrisiteten kring hennes päls fara iväg mot hanen för att mer eller mindre paralysera honom, men just för att det var en Devil så höll hon igen och hon antog att om de träffade rätt så skulle chocken ändå inte bli speciellt stor och det skulle trotts allt inte orsaka speciellt mycket smärta eller skada. Hon backade undan och andades, hon ville tänka efter. Fundera över vad hon lärt sig mer och sedan så skulle hon ge allt. Hon skulle använda sig mer av sina räknar kunskaper, det var vad hon tränat minst på, så det kanske var det hon behövde öva på mest egentligen och inte elektrisiteten som verkade komma väldigt naturligt för henne att använda.