[har fet ångest pga världens mest onödiga småsak och ser ingen annan utväg än att göra det enda jag kan göra åt det.]


Xejjas sista önskning hade varit det enda ljudet över huvudvärken. Vatten. Vatten. På minst två dagar hade hon inte sagt ett ord till Haqim, för hon ville inte slösa energi. Tills några timmar dessförinnan hade hon varit helt säker på att det snart skulle dyka upp någon sorts oas, någonstans. Men hon var ingen hjälte, och hade ingen superkraft. Solen gav henne energi, men inte lika mycket som den tog energi, för hennes tunga hängde, hon svettades och svettades. Med svetten rann hennes livsglöd och när hon började hoppas på åtminstone en smutsig pöl så tog det bara någon timme tills hon skulle börja vila och hålla på. 

Hon orkade inte mer. Vid laget då Haqims ansträngningar att hjälpa henne upp lämnade henne till att säcka ihop för att hon inte hade driv att fullfölja det, så lät hon till slut huvudet vila. Hon flämtade, hon kunde inte stänga munnen, men hon vred huvudet åt sidan, stirrade mot ingenting. Hon andades tungt. Hon orkade faktiskt inte mer. Kanske var det här Haqims prövning. Aurinko var den mest meningslösa gudomen man kunde tänka sig. Vilket fiasko, knappast var det här nödvändigt för att pröva Haqims tro och se om den var äkta. Usel vägledning. Inga bönesvar. Vänta. Aurinko fanns inte. Xejja himlade med ögonen och försökte att inte hosta. Eller, eller så var de bara korkade. Hon och Haqim. De var dumma. För de hade gjort det här frivilligt, och Xejja skulle i alla fall inte hitta något tempel här. Xejja orkade inte ens vara arg längre.

Om du finns så hjälp Haqim till ett meningsfullt liv. Whatever. Hoppas du finner dig själv slav till "Chaibos" en dag. Att bara tänka så känns tryggt. Ät damm.

Trotsigt knep Xejja igen ögonen och drog några prövande, visslade andetag. Det sista skälvde, såsom hon tänkt sig att det skulle, och det var en lång utandning. Lika trotsigt öppnades hennes ögon, på glänt. De ville stanna så.


[för övrigt var detta det enda realistiska slutet på karaktären i den här situationen så ja, ingen skada skedd.]