HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorKartaLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» Långtråkig väntan [Even]
tis 16 okt 2018, 23:52 av Even

» Död karris
tis 16 okt 2018, 18:10 av Tapeesa

» Tidig morgon [Ronia]
mån 15 okt 2018, 19:40 av Blair

» Allt som krävs
mån 15 okt 2018, 17:48 av Arno

» Lyckliga steg [Arkal]
fre 12 okt 2018, 22:46 av Arkal

» Muttra lagom (Even)
fre 12 okt 2018, 22:40 av Arkal

» Krälande rötter [Arkal]
fre 12 okt 2018, 22:28 av Arkal

» Down the wolf hole [OPEN]
fre 12 okt 2018, 18:15 av Harlequin

» Ingen plats för trosvaga [P]
tor 11 okt 2018, 15:27 av Haqim

Vem är online
Totalt 2 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 2 gäster.

Inga

Flest användare online samtidigt: 70, den tor 09 feb 2017, 21:30
Chatt
Nya platser, zombiejägare, och rollspelsprompts!
tor 30 aug 2018, 01:15 av Yargol
Hej allesammans!
Efter en härligt aktiv och levande sommar på Numoori så är det dags för lite nyheter. Mycket har hänt, och än mer är på gång!

Nya officiella platser!
Som ni kanske har märkt så har det tillkommit två nya platser på kartan och i forumet. Om ni har missat det så kan ni kika in på kartan för att se var de finns. De nya platserna är Arkona och Yanamorë!

Arkona är ett uråldrigt tempel åt Gudarna, som …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 1
Ny sida: Guide för Karaktärsskapande och Rollspel
tis 10 apr 2018, 18:04 av Mivria
Hej kära Nissar!


Vi har under en tid arbetat på en helt ny sida som vi hoppas ska kunna vara till hjälp för er när man skapar karaktärer eller rollspel. Den är baserad på frågor vi diskuterat och svarat på genom åren, och som inte riktigt ryms under FAQ. Vi hoppas att sidan ska kunna vara givande för både nya som gamla medlemmar.

Syftet med denna sida är att kunna bidra med inspiration och hjälp om man känner att …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 5
Affiliates




Dela | 
 

 Det Förflutna [E]

Gå ner 
FörfattareMeddelande
Ethanimero

avatar

Spelas av : Skruk

InläggRubrik: Det Förflutna [E]   tis 21 feb 2017, 16:43

Natten var klar, stjärnorna klädde himlen likt glänsade små stenar, plaserade där avgudarna själva. Månen kastade sitt sken över jorden, färgade alla skuggor blå. Trots att det var natt så var värdlen omkring de två varelserna, som satt och såg upp på himlens skådespel, ljus. Upplyst av skogens egna blommor som generade ett mjukt sken. I Luftrummet kring dem dansade eldflugorna i luften. Om man stod på avstånd skulle scenen te sig fridfull, magisk. 
Men för den gråblå av de två vargarna så var hela situationen svår att ta in. Inom honom spelade känslor han inte kunde namnge.
"Du säger att jag inte kommer härifrån?" Hans röst osäker, förvirrad. Han blickade på vargen som han sett som sin mor så länge han kunde minnas. Hennes ansikte lystes upp av den trädliknade måntatueringen. Hennes anlete ägde ett mild uttryck, som såg ursäktande ut, vilket var svar nog på hans fråga. Hon hade talat med honom i timmar nu, när de börjat hade solen fortfarande vandrat på himlen, och nu var de i nattens mitt, med månen högt på himlen. Hon hade berättat om dagen då hon hittade honom, hur hon trott att han varit död. Hur han första veckan mest varit tyst eller gråtit. Hon hade även försökt få honom förstå att han inbland blev en helt annan person. Det hela var mycket att ta in. Den senaste tiden, minutrar eller timmar var båda osäkra på, hade det varit en tystnad, för att låta honom tänka på det hela. 
Det var visserligen inte allt för otroligt. Han såg inte på något sätt ut som sin mor, adoptiv mor rättade han sig själv, och det enda de hade gemensamt var månen. Samt så hade han minnen, mardrömmar. Blod på röd sten, och här i skogen fanns inte den platsen. Mycket hade kommit tillbaka när hon talat, men han fann det hela fortfarande väldigt svårt att ta in. Väldigt mycket var fortfarande för honom förlorat. Allt han visste, allt han lärt sig, kom ifrån den bruna tiken intill honom. Hon fick säga vad hon ville, hon var hans mor.
"Jag älskar dig ändå, det vet du va?" Hennes röst lät osäker när orden nådde hans ögon och han log mot henne. Ja det visste han. Han nickade som svar, oförmögen till något annat.
"Du kommer alltid vara min mamma" svarade han och kunde se hur tårar bildades i hennes ögon, för att slippa se henne gråta, om än så i glädje,pressande han ansiktet mot pälsen i hennes hals. Andades djupt in hennes doft, fann det lugnande.
"och du kommer alltid vara min son" han hade inte ens märkt att han grät, över vad visste han inte, kanske allt? Allt som han förlorat? Allt som han fått? Föräldrarna han inte hade? Syskonen han inte kände? Vad det än var så kändes det skönt.
De satt så länge, med nosarna i varandras päls och grät tyst, av glädje, sorg och hopp, medan natten sakta fortsatte i sin lugna takt, med månen ovan dem som vakade över sin skog.

[Ensamt inlägg svara inte är ni snälla]
Till överst på sidan Gå ner
 
Det Förflutna [E]
Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Ötamon :: Ötamon-
Hoppa till: