Calypso hade levt ensam i flera år vid det här laget. Hon hade planlöst irrat runt ett tag. Det var ett under att hon över huvud taget levde. Det måste ha varit att fadern försökt distrahera besten när den gick till attack mot Neptune, modern. Cals pappa hade varit svart och skimrat i blått och grönt och det var ett under att han fångat odjurets uppmärksamhet. Modern hade varit av den färgglada typen bland kampfiskar, så att hon varit måltavlan var ingen överraskning. Neptunes färger, som fick Calypso att framstå om mamma upp i dagen. Färgerna hade inte blivit hennes död än. Hon hade haft tid att fly undan som den ynkrygg hon var, rädd om livhanken. Rovdjuret hade varit upptaget med det motstånd det mötte. Till skillnad från Trithon slapp Cal i vilket fall se köttslamsor och rött som spred sig likt rök i klart vatten. Calypso förstod i efterhand att det hade varit hennes största misstag att följa med dem så nära ytan.

Cal rotade i sjögräset av vana. Hon visste at Trithon var duktig på kamouflage och att han kunde finnas vart som helst. Samtidigt hade hon inte sett honom på år och dagar. Hon visste också att det inte var någon idé att kalla på honom, så hon letade vidare och hoppades på återförening. Hon hade avskytt den eviga ensamheten hon tvingats in i när hon separerats från sin broder, och likt honom gjorts föräldralös. Hon var så ensam att det gjorde ont. Hon var verkligen den mest godtrogna varelsen och otroligt kontaktsökande. Hon sparkade sig bort från havsbottnen och fenorna fladdrade likt fjärilsvingar, stora och pålitliga. Hon cirklade området en stund tills magen började säga ifrån. Det var dags att äta och det hade aldrig varit hennes starka sida. Hon jagade därmed på havsbottnen, saker som inte simmade. Som inte simmade fort, i alla fall. Hon kunde gott vänta en liten stund till, men vad var egentligen poängen. Hon återvände till det vajande sjögräset och nosade omkring där, tappade bort sig själv i sin egen värld, inte mottaglig för ljud som säkert kunde rädda hennes liv om fara var på färde.

Reserverat till Scylla...