[Ingen ska svara på detta roll, det ska bara vara ett inlägg]

Det hade gått ganska så lenge sen hon kände att valparna skulle födas, att hitta en plats hade inte varit det lättaste och hon höll
nestan på att ge upp och bara lägga sig ner då hon såg den ihåliga vulkanen, det var som en grotta, en kall vulkan.
Hon hade gått in försäkrat sig om att ingen var där, hon hade haft ont. Och giftet från Dislo fanns där, men hon kände att det inte var dödligt, hon var smått yr och illamående
och ynglingarnas ettriga sparkande gjorde inte saken derekt värre.
Hon hade tagigt plats inne i "grottan" eller vad man skulle kalla det, det var rätt så svalt där mot den stelnande lavan.


Några timmar senare

Där låg de, 4 valpar, små ocg gnällande. Då den sista hade fötts hade hon vacklat ut och kräkts, men hon kände sig en gnutta bättre för
ögonblicket. Hon sneglade in mot grottan, hon kände ingen större lusst att gå in, lägga sig ner och spela mor.
Det var inte hon, hon vände huvudet upp mot den nattsvarta himmelen och suckade lågt.
Men hon hade lovat sig själv att ta hand om dem, och det hade hon också sagt åt Key, skulle hon bara säga
att de var döda? Nej.. hon minns endå hur hennes egna mor var, och ville inte trampa snett.
Så hon gick in tillbaka endå, stannade upp och stirrade på sina valpar, hon hade igentligen inte tittat på dem
så mycket innan.
Hon ryckte till då hon såg på den av valparna, han hade en lila pannlugg, tjock och rufsig, det lila färgade håret
fick León att blotta de vita tänderna, Dite...
"Mirror..usted es un espejo de la madre" [Du är en spegel av mor] sade hon på spanska och rynkade
lätt pannan åt den tyst pipande valpen och blicken drogs sen
till en svart tik, hennes tecken, mycket lik henne själv, kunde man nästan skymta ett leende på hennes läppar?
Om det varit där så hade det försvunnit igen.
"Marcela.. Usted lucha por TDN" [Krigare för TDN] sa hon och nickade för att bekräfta sina ord, allt hon sa bar på
spanska. Hon tog en paus och lysnade till valparnas pipande, de ville ha mat, snart.
Hon fortsatte att studera dem och hennes blick stannade på en mörkgrå valp, hon hade
en skönhet i sig.
"Melani..nombre de la belleza, oh my tan peligroso" [skönhetens namn, men ack så farlig] sa hon och log kallt och studerade henne en kort stund inan
hon tillsist förde blicken till den vite, en vit valp. Han såg nästan lite udda ut mellan de svarta, men
han hade en svart pannlugg.
Men han var tyst, öppnade bara sin lilla mun, men inget ljud kom. León sänkte huvudet och lade nosen mot
hans kropp, den var varm, inte kall och död. Hon rynkade pannan igen.
[i]"Masquerade, una mascarada peligrosa "[i] [Farlig maskerade] viskade hon och höll honom en kort stund med blicken innan hon förde en blick
över alla valparna och lade sig sen ner och lät valparna dia och tittade på dem en stund,
innan hon själv slöt ögonen.

[Komihåg, ingen svara på detta inlägg!;) Nu är valparna födda! :)]