-Håll bara tyst! Och låt mig vara! morrade Thayala ilsket och högg i luften efter valpen.
Hennes ögon och tecken lös klart och lyste upp hennes ansikte med att spöklikt blått sken i skymningen. Hon ställde sig hotfullt framför valpen och morrade varnande, om inte kräket stack där ifrån eller åtminstonde var tyst så skulle hon bita, och denna gången skulle det göra ont.

Valpen tittade förvånat på Thayala och sa:
- Så vackra ögon du har! jag har aldrig set dom på det sätet! Sa valpen beundransvärt.

Thayla funderade i några sekunder innan det gick upp för henne.
- Lögn, du ljuger för att jag ska leka med dig, men det kommer inte att hända. Så ta dina små vingar och flyg härifrån eller något innan jag får dig att ångra att du föddes.
Hon blev argare och argare för var sekund valpen var i närheten och morrade hotfullt.

Valpen satte sig ner och började gråta eftersom att hon är det och säger:
-Förlåt!.......Jag ville......ville bara leka med någon jag känner mig så ensam efter att mina föräldrar döt!! Gnyr Cortana snyftandes! och tittar med stora glansiga tårfylda ögon.

- det är synd om dig, okej. Men bara för det tänker jag inte låta dig irritera mig, ljuga för mig eller något annat. Så stick, och gör det nu! hon vände åter på sig och började gå med den irriterande valpens gråt ringandes i öronen.
Varför måste valpar vara så jobbiga och irriterande?!

Valpen säger stor gråtande nu:
-Jag vet varför du tycker att jag är irriterande. Jo det är för att du är känslo kall och inte bryr dig om andra! Du kan inte säga imott mig för att DU vet att det stämmer!

Hon fnös elakt och vände sig hotfullt om mot den bölande valpen.
- Hah! Känslokall? Vem var det som räddade dig från att drunkna, lilla valp? Hade det inte varit för mig så skulle du vara död vid detta laget, och till och med nu är det inte långt ifrån. sade hon mjukt och log falskt mot det lilla, gråtande kräket.

[b]- Du rädda mig för att du skulle värka snäll men isjälva värket så gjorde du det för att du kanske har LITE samvete, men det tycket jag inte att du vissar särskily bra nu! Hade du inte varit känslukal så skulle du ha lekt med mig!

Leka?! Hon? Det var en rentav skrattretande tanke och Thayala nästan fnissade till åt den omöjliga tanken.
- vet du vad Cortana? Det är skillnad på att vara känslokall och att inte vilja leka. Så stick iväg nu med dig innan du får ont någonstans! morrade hon och högg i luften Brad id den lilla valpen.

Valpen tittade på varginnan som hade hotat henne att göra henne ont om hon in stack. Hon sa sakta:
- Du är ond!!!.Valpen sprang iväg gråtande och hatande!!!

Thayala skrattade tyst för sig själv och svängde lojt med avansen när hon gick åt andra hållet, bort från valpen som gråtande sprungit iväg. Så nu var hon ond också? Hon log och fortsatte in i skogen.

AVSLUTAT