Skogen låg öppen och klar denna smått kyliga vinterdag. Snön gnistrade i solens bleka strålar, täckte skogen i sin tjocka vita matta. Allt verkade dämpat och fridfullt i skogen. Inte ens de få fåglar som ännu fanns kvar i skogen störde den friden. Endast några få kvitter hördes som gav ett ännu starkare intryck till friden.

Men denna frid höll inte någon längre stund för snart kom en liten vit fluffboll skuttande i snön med sina korta valp ben. Då och då gav den lille ifrån ett lyckligt gläfs och han skuttade planlöst fram i den ostörda snön och lämnade ett kaotiskt spår efter sig. Lyckan var totalt för den lilla valpen.

(Öppen för flcoken. Vill att han ska lära känna någon av flocken medlemmar :-) )

[Vet inte om detta roll fortfarande är aktivt men jag svarar i alla fall, för försöker komma igång med Avalon (:]

Som vanligt var han ute på upptäcksfärd. Det var det hela hans tillvaro gick ut på i just detta stadie av livet - Utforska och upptäcka. Och visst var det roligt, visst var allting han gjorde ett enda stort äventyr. På samma sätt som hela världen var en enda stor lekplats. Och han älskade att han var född just till denna underbara plats, Lövskogen. Ett hem som han inte kunde tänka sig att byta ut mot något annat. Han älskade skogen, och han älskade också att störa den stillsamma vinterfriden som låg över den.

Med ett tjut kastade sig den brunaktiga lilla varelsen efter en liten fågel som suttit på marken och letat efter något ätbart. Skräckslaget flög sedan denne sin väg, utan att den unga vargen ens varit i närheten av att fånga den. Men det var lika kul för det. Och skrattet som lämnade hans strupe då han såg efter fågeln som skyndsamt flög uppåt skyn var glatt och bekymmersfritt - Precis som hela hans barndom. Han hade ett hem, en familj - Han behövde aldrig känna sig ensam. Och även om fadern kanske var avsaknad så klarade han sig alldeles utmärkt med sin mor och sina systrar. De var allt han behövde. Och det var också de som fick honom att känna denna enorma vilja att leva och känna lycka, vilket drev honom till att störa skogsfriden.

Och snart märkte han att han inte var den enda som gjorde det.

Snart uppmärksammande den lilla vita valpen att det fanns någon annan i närheten. Någon fler avr ute och upptäckte världen, eller ja skogen. Han stanande upp och de isande blå ögonen betraktade den andra bruna valpen på håll. Han ahde inte sett denne förut. Gav stabnande upp helt i sin vilda lek och stod stilla. Väntade, iakttog. Han kände dock en iver att få springa fram och lära känna denna främmande valp men samtidigt hade han svårt att veta hur han skulle göra då han avr den enda i sin kull. Ovan att leka med andra än sin mor. Han började dock snart gå mot den bruna och öronen klippte på ahns huvud. Öronen med liknande tofsar som hans far hade.

(Superkort och dåligt men ska hjälpa mamma med valparna nu)

Avalon stannade upp då han fick syn på den ljusa varelsen som stod och iakttog honom. Och för några sekunder gjorde han exakt samma sak, endast stod och tittade på den andra med en nyfiken min och svansen lite lojt svepande bakom sig. Och när sedan den andre tog mod till sig och började vandra mot Avalon så gjorde den brunskiftande ungen samma sak. Steg efter steg gick han mot den andre, k'mpandes mot impulsen att rusa fram och knuffa omkull den vita.
"Hej!" sade han medan han gick och svansen började röra sig aningen fortare. Han hade märkt att ju närmare han kom den andre desto mer bekant blev denne. Och det kunde bara finnas en förklaring till det. Det måste vara en ur flocken, för det var de enda vargarna Avalon hade sett. Dessutom verkade den vita vara ung, vilken mest troligt betydde en lekkamrat.
"Vem är du?"
Han stannade upp och satte sig ned med aningen klumpiga rörelser, sådana som tillhörde en valp. I hans ansikte fanns ett leende och de olikfärgade ögonen såg glatt på den andre medan han väntade på ett svar. Även om detta möte just hade börjat så var det redan roligt för den lilla krabaten.

[Mina inlägg blir också korta, men håller på att lära mig hur Avalon fungerar. Så jag hoppas du kan ha lite överseende med det :-P]