Det var inte länge sedan hon lämnat Relictus mörka landskap bakom sig och hade det inte varit natt hade hon redan kunnat se Skuggfall torna upp sig i fjärran. För ovanlighetens skull färdades hon ensam, det var alldeles för kaotiskt där hemma för att avvara någon till att eskortera henne. Helst av allt hade hon faktiskt stannat i Civitas med sin far och sina syskon, eller kanske främst sitt hem och sin vinkällare, men hon behövdes i Skuggfall. Nilo var av förståeliga orsaker oförmögen att sköta sina uppgifter den närmsta tiden och Malva var den närmsta till en lärling svartvargen hade. Utan både Nilo och Aurora behövde någon axla rollen som flockens fixare. Dessutom skulle det nog vara en god distraktion från sorgen.
Hon hade låtit få svansen flätad till vandringen. Det skulle vara mindre jobb att fläta ut den då hon kom fram än att behöva försöka trassla ut allt smuts och grenar som tenderade att fastna i den annars. Det var inte hennes snyggaste look men hon hade iallafall tagit sig tiden att förgylla sina hornlika benutväxter i intrikata mönster och målat matchande mönster runt ögonen. Dessutom bar hon sina stilrena läderrems-väskor och en smakfull kappa med pälskrage. Det kunde vara värre helt enkelt.
Hon var mitt inne i att sortera upp morgondagens att göra punkter då något blänkte till i den ena ögonvrån. Eller inte riktigt blänkte, mer lyste, men inte alls på samma flackande vis som en eld. Hon saktade av och skärpte blicken, försökte utläsa vad de snirkliga tecknen som just svängde upp på den breda vandringsstigen faktiskt var. Då två ögonpar mötte hennes föll polletten ner, det måste vara månvargar, såklart. Hon hade sett många olika konstiga måntecken sen Varya bränt ner deras tempel och månvargsflyktingarna blivit mer eller mindre bofasta i Civitas. Men hon hade faktiskt aldrig sett några så tunna och precisa linjer som dem på syskonen framför henne.
"Godkväll."
Hälsade hon med en lätt nigning då de var inom hörhåll.