HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorKartaLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» What is dead may never die.
Igår på 23:35 av Amanita

» Litet meddelande!
Igår på 20:44 av Ehfra

» Lost (öppet)
Igår på 17:24 av Harlequin

» Kaiito x Xhie
Igår på 10:33 av Kaiito

» Måne [Amanita]
tor 23 nov 2017, 20:04 av Amanita

» Sparkling lights [AMANITA]
tor 23 nov 2017, 19:56 av Amanita

» Frostig morgon
tor 23 nov 2017, 17:22 av Figaro

» Äldre än vinden [Locura]
tor 23 nov 2017, 17:06 av Locura

» Alla är ju fina, på insidan åtminstone.
tor 23 nov 2017, 13:39 av Enilorac

Vem är online
Totalt 4 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 4 gäster. :: 1 Bot

Inga

Flest användare online samtidigt: 70, den tor 09 feb 2017, 21:30
Chatt
Platsuppdateringar! Uppdaterad karta
tor 14 sep 2017, 02:15 av Mivria
Hej go nissar!  :rawr:

Kartan har fått en uppdatering. Om ni går in på kartsidan kommer ni märka att det nu finns två kartor för att underlätta, då en enda karta med allt började bli för plottrigt. Den ena visar de vanliga geografiska områden, och den andra visar mer specifika platser och knytpunkter, samt vandringsleder som binder samman dessa. 

Ni kan se de uppdaterade kartorna HÄR!

Detta är bara ett påbörjat …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Ändringar på medlemslistan, vänligen läs!
sön 19 feb 2017, 14:32 av Sleazoid
Jag och MP har tagit på oss ett projekt nu som kommer underlätta för oss alla att se vilka spelare som spelar vilka karaktärer. När vi är klara kommer spelarnamnen att visas på medlemslistan så att man slipper klicka sig in på varje karaktär och scrolla ner för att se vem som spelar denne. Vi har detta system på Endea och gillar det men har hittills undvikit att införa det på Numoori för att vi manuellt måste sitta och …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 6
Affiliates



Sök
 
 

Visa resultat som:
 
Rechercher Avancerad sökning

Dela | 
 

 Continue [Shiva]

Föregående ämne Nästa ämne Gå ner 
FörfattareMeddelande
Levanea

avatar

Spelas av : Siri

InläggRubrik: Continue [Shiva]   fre 10 feb 2017, 21:32

Hon hade vandrat över Snöslätten tills träd vågat sig upp ur den tjocka snön, tills trädkronor gömde himlen över henne.
  Det var natt, men hon var van vid mörkret. Hon fann ett lugn i mörkret: Under natten var allt tyst, allting sov och tiden gick liksom långsammare; dyrbar tid slösades mycket svårare bort.
  Ljuset däremot, det var destruktivt, destruktivare än vad man kunde tro. Det hade hon fått lära sig på den hårda vägen, på den vi-biter-av-stora-delar-av-ditt-ansikte-vägen. 
  Allt som var ljus var tydligen inte gott; ändå fast hon gärna ville påstå att ljus bringar liv, något som mörker aldrig kunde göra. Men liksom mörker kunde ljus ta liv, och mycket mer än så, något som hennes före detta flock, eller snarare land, inte lärt henne. Kanske var det för att de själva inte lärt sig det: De prisade ljuset, pratade om dess godhet men glömde bort att ljus kommer i form av mördande eld liksom i form av högmod. 
  Påminnelsen av hennes förra liv fick henne nästan att fnysa, eller skratta hysteriskt. Åh vad hon hatade sin kung och drottning. Fast... de var ju inte hennes kung eller drottning längre. 

Levanea la sig ned i snön, lät hennes slitna tassar vila samtidigt som hon flyttade glaset som uppgjorde hennes mask/krona till hennes sidor. 
  Hon lutade huvudet åt höger och sedan till vänster, stretchade nacken och kände hur det knakade. 
  Glasmasken var det enda som hindrade främlingar från att springa iväg från hennes läskiga uttryck som gömdes bakom glas. Om hon inte bar masken skulle andra vargar behöva lida en hel livstid av att ha sett hennes ansikte, som såg ut att ha blivit omöblerat. 
  Förutom att det var ett bra sätt att maskera det skadade ansiktet så var det också ett bevis på hennes skicklighet och kraft, vad hon kunde göra med glas. 
  Men trots det ogillade hon masken. Det var inte bara för att den konstant påminde henne om det hon förlorat under livets gång och vad de hade tagit från henne, men också för att det var utmattande att hela tiden kontrollera glaset så att det satt på rätt plats. Det var först på kvällar som denna som hon tog av sig den, när alla sov och när det var för mörkt för att kunna se det konstanta leende hon bar.
Det var ironiskt, för Levanea kunde inte komma ihåg hon senast log.
Till överst på sidan Gå ner
Shiva
Kung över Kaiwood
avatar

Spelas av : Emmsa

InläggRubrik: Sv: Continue [Shiva]   tis 27 jun 2017, 13:20

[Detta jävlas lite med min tidslinje, men säger att det utspelar sig för zombiestriden och före Shiva förklarat sin eviga kärlek för Amanita :'D]

Den kalla nattens luft drog ner i lungorna med djupa andetag då Shiva vandrade genom sitt älskade Kaiwood. En skog som verkade gammal och dunkel, och för vissa kanske även skrämmande i nattmörkret som nu låg över världen. Men Shiva älskade platsen, och han skulle alltid komma att älska platsen. Det var han hem, och han kunde inte tänka sig något som kunde slita honom härifrån.
Det var här han hörde hemma.
Och han tillbringade varje sekund av sin existens åt att vörda denna plats, precis som det var menat att han skulle göra. Han hade fått ärva storhet från sin mormor, en flock, ett revir, men skogen visste han att han aldrig kunde äga. Istället var hans enda önskan att få vara en del av denna magiska plats.

Tunga steg förde honom fram mellan träden. Dessa nattliga vandringar hade blivit allt vanligare, delvis tack vare en rastlöshet som vilade inom honom. Vad den grundade sig i visste han inte, men den drev honom att vandra, den drev honom till ensamhet.
Det kändes som att det bara var under dessa vandringar som han kunde tänka klart, med endast tystnaden som sällskap. Som om hans sinne var förvirrat och mörklagt i närheten av flocken. Det var därför som han sökte sig från dem då och då, för att kunna tänka.
Men denna natt hjälpte inte hans vandring. Då han höll sig en bit utanför reviret i ett försök att undvika flocken, stötte han istället på en främmande aura. Energin stack honom i ögonen, och aningen irriterad över att ha blivit störd styrde han sina steg mot den främmande livsgnistan som sprakade i natten.
"Vem kan där vara, som gömmer sig i nattens mörker?"
Orden slank ur honom, och några ögonblick senare föll hans mörka blick på en främmande gestalt, till hälften dold av de skuggor som träden kastade.
Han stannade upp, och inväntade under tystnad svaret från den främmande vargen.
Till överst på sidan Gå ner
Levanea

avatar

Spelas av : Siri

InläggRubrik: Sv: Continue [Shiva]   lör 01 jul 2017, 16:16

"Vem kan där vara, som gömmer sig i nattens mörker?" I en reflex, under loppet av mindre än en sekund, tvingade hon glasbitarna att lyfta från snön för att sedan placera dem runt sitt ansikte och bygga upp den mask som vanligtvis klädde hennes ansikte. 
  Rösten hade gjort henne rädd, hon hade varit helt oförberedd, och nu kände hon sig obekväm och hon hoppades att främlingen inte sett hennes ärr. Det var knappast så att hon var en fåfängd varg, snarare tvärtom. Hon hade aldrig varit den vackra, faktum var att hon max var medelmåttig, så det fanns inte så mycket att vara rädd om, så att säga. Dessutom gillade hon, även fast hon aldrig skulle erkänna det, att istället visa hur pass skicklig hon var, hur pass skicklig åren på slagfält gjort henne. Ändå så var hon så envis med att inte visa sitt ansikte; av den anledning att hon inte ville diskutera ärren som klädde det, av den anledning att hon inte ville bli påmind. Levanea intalade sig själv att om främlingarna inte såg ärren, så fanns de inte. 
  ”Bara en vandrare på genomresa genom detta främmande land vid namn Numoori”, svarade hon med en lugn, men stark, ton. Därefter lät hon sin blick vandra; kollade på hanen med en blick lika lugn som sin ton. Hanens päls hade ett underligt mönster. Var det äkta? Eller var det bara ditritat? I Glamoia målade sig invånarna med färg under vissa, speciella, högtider. Kanske fanns det en liknande tradition i Numoori, men när hon tittade närmare så kunde hon konstatera att så inte var fallet: Färgen var främlingens egna. Dessa vargar i detta land och deras mönster… de fortsatte att förundra Levanea. Hemma var alla vita. Förvisso fanns det viss variation, vissa hade nyanser av blått medan vissa att beiga slingor, men faktumet kvarstod: Alla var färgad likt snön de var omringade av. Därför kunde Levanea inte hjälpa att låta blicken fastna på främlingens kropp under en längre stund innan hon tittade in i hans ögon. 
  ”Vem ska du själv föreställa?”
Till överst på sidan Gå ner
Shiva
Kung över Kaiwood
avatar

Spelas av : Emmsa

InläggRubrik: Sv: Continue [Shiva]   mån 14 aug 2017, 20:14

När skuggorna skingrades kunde han få sig en ordentligare titt på den främmande vargen. En vit varelse, vit likt snön som föll om vintrarna.
Shiva hade alltid gillat vintern. Om det var snön, kylan eller den frusna omgivningen som tilltalade honom hade han aldrig riktigt bytt sig om. Men något var det. Vintern tilltalade honom mer än de andra årstiderna. På något vis fick den honom att känna sig mer hemma i skogen.
Och hon påminde honom om vintern. Därav väcktes en gillande känsla för den främmande honan hos den svartvita ledaren.
Blicken fastnade på det kristallika hon bar över ansiktet. En mask som dolde hennes utseende. Shiva lade huvudet aningen på sned medan han granskade detta underliga fenomen. Varför bar hon detta krimskrams? Vad dolde hon där under? Nyfikenheten väcktes och ett begär att stilla den. Impulsivt ville han kasta sig fram och slita den hemska masken av henne, se vad som dolde sig där under. Men han lade band på sig.
"En vandrare, säger du?" Ett flin spred sig över hans läppar medan han talade med den djupa, mjuka rösten. "Låt mig då informera om detta område. Skogen bär namnet Kaiwood, en uråldrig plats, fylld av magi där Gudarna vandrar med jämna mellanrum."
Det var åtminstone så Shiva såg på skogen. Det hade han alltid gjort, och det skulle han nog mest troligt alltid göra också.
"Och vad gäller mig... Shiva är mitt namn. Och Kaiwood råkar vara mitt hem." 
Mer än så behövde hon inte veta nu.
"Bär du något namn, vandrare?" Han granskade henne ingående, såg de starka energierna som flödade omkring henne, såg den härdade, ärrade kroppen trots att hon kanske försökte dölja den. Och något sade honom att det hade varit mer passande att kalla henne för en krigare. För det var det hennes aura avslöjade om henne.
Till överst på sidan Gå ner
Levanea

avatar

Spelas av : Siri

InläggRubrik: Sv: Continue [Shiva]   sön 22 okt 2017, 18:00

Hanens blick var inte särskilt diskret (?) när den rörde sig över hennes anlete. Hon visste inte var han tänkte, men hon kunde anta. Levanea visste i alla fall vad hon skulle tänka ifall hon hade sett en varg bära den krona hon bar. 
  "En vandrare, säger du?" Ett flin spred sig över främlingens läppar samtidigt som rösten var mjuk. Om hon hade blundat hade hon funnit det lugnande. Hon blundade inte. 
  Hon ville inte att främlingen skulle flina, det var som om han njöt av ett personligt skämt och som om hon var en del av det, men om han skulle göra det tyckte hon att han i alla fall kunde tala med en ton som var mer passande. Hon visste inte riktigt varför hon tyckte det för en hånande ton skulle ha varit minst lika illa.
  "Låt mig då informera om detta område." Om Levanea hade haft kvar sina öron hade hon riktat dem framåt. "Skogen bär namnet Kaiwood, en uråldrig plats, fylld av magi där Gudarna vandrar med jämna mellanrum." Kaiwood, tänkte hon. "Och vad gäller mig... Shiva är mitt namn. Och Kaiwood råkar vara mitt hem." 
  "Det är ett fint hem du har, Shiva", sa Levanea, och hon var genuin. Det var inte så att hon inte hade sett träd innan, men ju mer norrut man kom desto ovanligare var träd. Endast få saker klarade sig så långt norrut, där hennes gamla hem fanns. Det var aldrig ditt hem, sa en röst henne.
  "Bär du något namn, vandrare?" 
  "Gör inte alla det?", sa hon med en mjuk röst och log under masken. "Namnet jag bär är Levanea." Det var ett tungt namn att bära, tyckte Levanea.
  "Du pratade om gudar. Har du träffat dem"
Till överst på sidan Gå ner
Shiva
Kung över Kaiwood
avatar

Spelas av : Emmsa

InläggRubrik: Sv: Continue [Shiva]   mån 23 okt 2017, 17:17

Ett vackert hem, ja, sannerligen var det just det. Shiva nickade kort, ett instämmande till hennes ord. Det fanns nog inget mer passande ord när det gällde denna skog.
Shiva såg dock saker på ett annat sätt, just för att energierna som fanns överallt i omgivningen skapade ett färgglatt mönster omkring honom. Men han hade rest, han hade sett andra områden i detta land, och inget tilltalade honom mer än Kaiwood. Därför var det hans hem, förutom det faktum att han hade sin flock och hela sitt liv här.
Han noterade namnet som hon presenterade sig med, lade det på minnet, alltjämt medan han nyfiket undrade vad det var hon så gärna ville dölja under den glansiga masken hon bar över ansiktet.
"Nej," svarade han sanningsenligt. "Gudar har jag aldrig mött, men de är inte heller direkt kända för att vandra bland de dödliga. Andar däremot..." Shivas tankar nådde Nisha, den förvildade honan som en gång tillhört hans flock. Hon hade varit något extra, och han saknade hennes spöklika närvaro. "Dem finns det gott om bland dessa trädstammar."
Han flinade brett mot den ljusa honan.
Till överst på sidan Gå ner
Sponsored content




InläggRubrik: Sv: Continue [Shiva]   

Till överst på sidan Gå ner
 
Continue [Shiva]
Föregående ämne Nästa ämne Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Kaiwood-
Hoppa till: