HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorKartaLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» Hard stones and Cold waters (Amanita )
Igår på 19:50 av Amanita

» När mörkret fallit [Öppet]
Igår på 17:19 av Amanita

» foggy landskape
Igår på 13:26 av Xhiro

» Fortsätt ditt liv [Alin, Even]
Igår på 12:49 av Kenai

» Stillsam sommarnatt [Even]
tor 21 sep 2017, 16:33 av Amanita

» SE - Tjock dimma
tor 21 sep 2017, 15:49 av Kian

» Kända skepnader i regnet [Jodano]
ons 20 sep 2017, 23:15 av Even

» Spår av ett moln
ons 20 sep 2017, 14:49 av Kione

» Niyaha’s avslutade rollspel
ons 20 sep 2017, 12:51 av Niyaha

Vem är online
Totalt 6 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 6 gäster. :: 1 Bot

Inga

Flest användare online samtidigt: 70, den tor 09 feb 2017, 21:30
Chatt
Platsuppdateringar! Uppdaterad karta
tor 14 sep 2017, 02:15 av Mivria
Hej go nissar!  :rawr:

Kartan har fått en uppdatering. Om ni går in på kartsidan kommer ni märka att det nu finns två kartor för att underlätta, då en enda karta med allt började bli för plottrigt. Den ena visar de vanliga geografiska områden, och den andra visar mer specifika platser och knytpunkter, samt vandringsleder som binder samman dessa. 

Ni kan se de uppdaterade kartorna HÄR!

Detta är bara ett påbörjat …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Ändringar på medlemslistan, vänligen läs!
sön 19 feb 2017, 14:32 av Sleazoid
Jag och MP har tagit på oss ett projekt nu som kommer underlätta för oss alla att se vilka spelare som spelar vilka karaktärer. När vi är klara kommer spelarnamnen att visas på medlemslistan så att man slipper klicka sig in på varje karaktär och scrolla ner för att se vem som spelar denne. Vi har detta system på Endea och gillar det men har hittills undvikit att införa det på Numoori för att vi manuellt måste sitta och …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 6
Affiliates



Sök
 
 

Visa resultat som:
 
Rechercher Avancerad sökning

Dela | 
 

 It will never be the same again

Föregående ämne Nästa ämne Gå ner 
FörfattareMeddelande
Aisu
Död
avatar

Spelas av : Merran

InläggRubrik: It will never be the same again   fre 13 nov 2015, 18:59

[Utspelar sig efter att Aisu givit sitt uppdrag till Xerxes. Ensamroll, svara ej tack.]

Aisu sprang ikapp Uriko. Han hade inte hunnit speciellt långt och hon var snart vid hans sida.
"Jaså, ni ville ta en promenad ändå?" frågade han med ett leende mot henne.
Aisu log brett tillbaka.
"Ja, men jag behövde bara tala med Xerxes", svarade hon och log svagt tillbaka. "Jag har skickat ut honom på uppdrag."
"På så vis", sade hanen och klippte med öronen.  "Vi får bara hoppas att han klarar av uppgiften."
Aisu nickade kort. "Det tror jag nog."
De fortsatte sedan gå en stund under tystnad. Då och då sneglade hon på Uriko, såg hans tassar röra sig över marken, såg öronen då och då klippa till på huvudet. När hon hade blicken framåt kunde hon då och då se i ögonvrån hur han vände på huvudet och såg på henne, och hon fick bita ihop för att inte ett leende skulle avslöja att hon var medveten om det. Efter ett litet tag slog Uriko till henne på benet. Sedan tog han några skutt tillbaka och flinade finurligt mot henne.
Aisu stod först och bara kollade. Vad i hela friden höll han på med?!
"Kom igen. Du är!"
Aisu suckade och himlade med öronen. "Snälla Uriko, vi är väl inga barn heller"
"Kom igen! Man blir aldrig för vuxen för att ha roligt"
Aisu log, förstod hans poäng, och sanningen var att han hade så rätt. Istället för att vara vuxen sköt hon ifrån marken med bakbenen och kastade sig mot honom. Hon sträckte fram tassen och dunkade honom på huvudet. "Du är", skrattade hon och hoppade sedan iväg för att han inte skulle hinna slå henne tillbaka. När han kom springandes emot henne satte hon av i full fart mellan träden, vilt fnissandes. När hon kollade bakåt såg hon att hon hade honom hack i häl, han verkade inte ge upp i första taget. Hon stannade till, snurrade runt och såg han komma farandes. Uriko tog ett litet skutt och kastade sig rakt mot henne, Aisu backade, snubblade till och föll på rygg på marken. Uriko landade ovanpå henne och deras nosar möttes för en kort sekund. Uriko log lite generat, men gick inte bort. Aisu log.
Plötsligt, som en blixt från klar himmel, kunde hon se en annan varg framför sig. En hane med fler gråa nyanser än de som Uriko hade, och med de allra vackraste bärnstensgula ögonen som hon någonsin hade sett. Det var nästan så att hon till och med kunde känna hans doft. Inte Urikos, utan Hans.
"Gå bort!" röt hon.
Uriko gjorde som hon sa och backade bort några steg och såg oroligt på henne. "Vad är det?"
Aisus blick smalnade av och hon vände hastigt blicken till honom, men hon sa ingenting, i alla fall inte till en början. Hon bara såg på honom, men den enda hon kunde se var Fiero.
"Jag går tillbaka till lyorna", sade Uriko, aningen irriterat men samtidigt med en lugn stämma.
Aisus svarade inte, men såg efter honom då han försvann bort. Hon suckade tungt, varför var Fiero tvungen att fortsätta hemsöka henne? Han var borta, han skulle aldrig komma tillbaka, så varför kunde han inte bara försvinna på riktigt? Hon gillade Uriko, men minnet av Fiero fanns fortfarande kvar, hängandes över henne som en mörk dimma.
(Du kommer aldrig bli fri, Aisu)
Aisu ignorerade den inre rösten, även när den fortsatte att tala med henne. Hon ville inte lyssna på Envidia, ville inte höra hennes hånfulla stämma och sarkasm.
(Du kan inte slippa mig, Aisu. Bara slappna av och luta dig tillbaka)
Aisu rusade irriterat på huvudet och började gå genom skogen. Hon gick inte raka vägen tillbaka mot lyorna, utan tog en omväg runt dem. Faktum var att hon inte riktigt planerade att gå tillbaka dit, inte ännu. Kanske skulle hon ta och sova utomhus under den kommande natten? Bara för att få rensa tankarna lite.
(Ingen dålig idé, Aisu)
(Knip igen)
Vid roten av ett stort träd lade hon sig ner och slöt ögonen, lät kroppen och huvudet få vila och falla in i sömnen.

När hon vaknade igen var det natten. Skuggorna dansade mellan träden på de ställen där månen ljus inte tycktes nå. Hon reste på sig och ruskade på sig för att få löv och jord att ramla från pälsen. Nöjt såg hon ut över skogen.
(Släpp ut mig!!)
"Nej, mitt lilla hjärta, det tänker jag inte göra", svarade hon med en sammetslen röst. Den inre rösten fortsatte att skrika, kämpade för att ta sig ut. Men det skulle inte hända. Nu var det Envidias tur att styra och ställa lite.
Till överst på sidan Gå ner
 
It will never be the same again
Föregående ämne Nästa ämne Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Döda Skogen-
Hoppa till: