Överraskat över hannens plötsliga vändning i luften backar ticken något steg. Vad är det nu som ska ske? Denna Saturn verkar allt lite underlig, minst sagt.

Utan ett ord låter vargen sig fogligt lyftas och flygas iväg från platsen. För hur man än vände och vred på problemet så fanns där ingen väg därifrån på egen hand. Hennes öde låg i den randiges tassar huruvida hon ville det eller inte.
"Följ bara stigen och stick."
Efter ha blivit avsläppt och bemött på det sättet var det svårt för henne att veta hur hon skulle bete sig. Nästan sårat såg tiken för ett slag på den andra, för att sedan nicka lite förläget och se åt det håll det pekats mot.
"Adjö Saturn." sa hon som en blick slängdes mot den namngivne. "Tack för att du inte lämnade mig där, och för de andra."
Sedan fanns där inte mycket mer att säga, så hon satte av mot stigen.