[Reserverad för Merton.]

Det var sommar, återigen var det sommar, och det gladde den unga varghonan som för tillfället var alldeles nöjd med att bara ligga och njuta av solens värmande strålar. Det silverfärgade skogen hade vaknat till liv efter att ha varit slumrande under vinter, och äntligen var den älskade sommaren här. Äntligen kände Xhie hur livet fyllde omgivningen runt omkring henne och hur lyckan spred sig i hennes kropp.
Åh, så hon älskade sommaren!
En relativt lång tid hade passerat sedan hon gick med i sin faders flock, och hon trivdes bättre än på något annat ställe. Hon var inte en vandrade som de flesta andra, hon gillade att ha ett hem. En plats för henne, en familj, andra att bry sig om. Ett ställe som hon alltid kunde återvända till, oavsett vad som hade hänt henne. Och det var en sådan plats detta hade blivit. Flocken var hennes familj och Silverpile var hennes hem.

Eftermiddags solen gassade från en klarblå himmel, fick hela skogen att gnistra vackert. Den vita varginnan låg på rygg, ögonen slutna och hela kroppen avslappnad. Ett leende spelade på hennes läppar. Hon njöt. Hon trivdes. Hon var nöjd med sitt liv och allt som hörde till det.
Detta var hennes plats, och inget skulle få ta den ifrån henne.

[Har inte rollat Xhie på typ ett år, så ursäkta det underliga inlägget.]