Han kände ett svagt pirr av nervositet då han såg Stephano komma gående från stadens höga kärna. Det var en ny och obekant känsla och Dew var inte helt säker på att han uppskattade den. Oftast var han som fisken i vattnet i alla sociala sammanhang, men så hade han ju aldrig varit på en dejt förut.
Alla tvivel och tankar om att det här kanske varit en dålig idé rann dock av honom då han såg svartvargens leende.
"Tjenare"
Hälsade han med en liten bockning och ett brett flin.
Dew hade faktiskt gjort sig tjusig kvällen till ära, han hade tagit ett rent bad och vattenkammat sin lilla lugg till en cool bakåtslick. Hans blå och varmt brunröda päls gnistrade i kvällssolen och det var med stor anspänning som han slöt upp vid den andres sida.

[STEPHANO!!]

Stephano visste inte vad han gett sig in på, men kände inte ett dugg av nervositet. En dejt var som att umgås med en kompis, typ. Trots det hade Alonso övertalat honom att fixa iordning sig, och Stephano hade gjort sig stilig.
    Det var enkelt att urskilja Dew i vimlet av individer, och med ett stort leende närmade sig svartvargen sig.
    “Hallå hallå!” Log han stort och gjorde en likadan hälsning mot Dew, som faktiskt var en främling. De hade träffats tidigare under dagen, men Stephano hade aldrig haft svårt för främlingar eller för att prata.  “Redo att gå på din livs dejt?” Ett flin spred sig på hans mörka läppar. “Jag tror att vi kommer ha kul.”
    Stephano började att röra sig framåt. Solen som fortfarande brann på himlen värmde hans mörka päls och fick den att skimra likt en mörk diamant.
    “Är det här din första dejt?” Frågade han och lade huvudet vänligt på sned.

Han skrattade åt svartvargens självsäkra inledning, på något vis fick det även honom att slappna av.
"Jag förväntar mig att bli så förförd att jag nästan svimmar."
Svarade han med ett snett leende och nickade åt kommentaren om att de skulle ha kul. Om det inte kunde antas bli kul hade han inte varit här.
'Är det här din första dejt?'
Frågan fick honom att omedvetet sträcka lite på sig, undra om det var så uppenbart att han var på outforskad terräng.
"Aa... Men tro inte att du kan komma undan med något halvdant för det, som sagt, jag förväntar mig att bli swoonad."
Ett skratt lämnade honom och han blinkade med ena ögat.
"Vad är det vi ska göra förresten? Det är ju din stad trotts allt, du måste veta alla romantiska sevärdheter."

Stephano skrattade varmt och nickade. Han skulle se till att det här blev en perfekt första dejt för Dew även fast han själv inte var ett proffs. 
    "Jag har många alternativ på aktiviteter," svarade han samtidigt som han började att röra sig i riktning mot det första stoppet. Stephano hade inte planerat hela kvällen exakt, men hade fler än ett alternativ på vad de kunde göra – beroende på vad Dew fann roande.
   "Jag tänkte vi kan börja med lite gott käk, sedan kan vi gå förbi en gatumusikant som brukar spela", Stephano gav Dew en blick i ett försök till att tyda om det lät intressant nog. "och sen så får vi se om du orkar med mig mer." Ett snett leende på hans läppar.

"Det låter lovande.."
Det var något med stämningen som gjorde att allt de sade lät som flirtande inviter. Kanske var det så på alla dejter just för att det var uttalat romantiska möten men Dew tyckte att han och svartvargen hade kemi. Och nog såg han hur flera runtom, speciellt handlare, vände sig om efter dem. Steph var en högt ansedd ungvarg och han skulle inte förneka att han var stolt över att få gå vid hans sida.
Under trevligt småprat tog de sig uppåt i staden och omgivningen blev allt mer lyxig och exklusiv för varje våning de besteg. Så stannade Stephano upp och Dew följde hans ledning.
"Är vi framme?"
Frågade han och i samma sekund kurrade hans mage högt. Sanningen var den att han själv inte ätit något alls varken den här dagen eller den innan, men det tänkte han inte skylta med. Självsäkert mötte hans den andres brinnande blick och log.
"Jag kan äta det mesta, överraska mig med något."
Det kändes som en dejt-grej, dessutom kändes det lite avslappnat och maskerade hur desperat han var för att få äta något.

Stephano ägnade inte uppmärksamheten som gavs någon vidare tanke. Det hade blivit en vana, och det hade aldrig varit obekvämt för honom utan snarare något han tyckte om. Nyfikenheten från andra gav honom möjligheter att lära känna en blandning av individer - allt från resande och bosatta.
    “Oj, låter som att vi får snabba på med käket.” Ett brett leende växte sig fram på hans läppar när Dews mage kurrade högt. Stephano gav honom en uppmuntrande blick innan han vände sig om mot en handlare som slagit sig ned i de högre trakterna av staden. Det var en äldre hane som vänligt mötte dem.
    “Stephano, får du inte nog av renköttet?” Den äldre skrattade lågt innan han vände blicken mot främlingen. “Du har en vän med dig ser jag. Det vanliga?”
    Svartvargen nickade ivrigt. Renköttet var något utav de bästa han visste, och han hoppades att Dew också skulle tycka om det.
    “Jajamen Ingve!” Flinade han stort. Det dröjde endast ett par sekunder tills de fått två rejäla köttbitar och Stephano var inte långsam med att hugga in.
    “Hoppas du gillar det.” Blicken hade vänts mot Dew.

Allt kändes så enkelt och friktionsfritt med Stephano, ingenting blev konstigt eller stelt trotts att de kom från så olika bakgrunder. Han var tacksam för den andres mjuka, självklara sätt - och över hur ivrigt han åt. Det fick Dew att känna sig mindre konstig när också han genast högg in på renköttet. Det var en stark och särskild smak som han inte var helt ovan vid, han hade trotts allt vuxit upp i Islagunen. Smaken påminde honom om hemma men var samtidigt något alldeles extra och nästan exotiskt, det var inte varje dag han hade råd att köpslå med en Zimaer för så här bra kött.
Förtjust intygade han att han älskade maten Stephano valt ut, och berättade om sin uppväxt i norr. De två hanarna vandrade runt i staden och pratade och skrattade i timmar. De dansade med varandra till gatumusikanternas toner och skiljdes inte åt förrän långt in på natten. Dew var upprymd och pirrig då han kom hem till sin lånade bostad i Civitas nedre skikt, han och svartvargen hade redan planerat in en till dejt några dagar senare. Var det såhär det kändes att vara kär?

[Avslutat]