Natten var mörk, och tiken var tillfreds. Det ända som hade kunnat göra saken bättre var ifall den svarta fakargen hon älskade skulle kunna var vid hennes sida. Det ända. Eller? Joo, det ända som hade kunnat göra natten bättre var Dark. Hon fortsatte vandra med lugna avslappnade steg, omedveten om att hennes fridfulla värld snart skulle krossas med ett ända slag. Att hon enns skulle kunna minnas verkade som en omöjlighet för tiken, hur skulle hon minnas, det fanns ju inte någonting i det här landet som påminde henne om en förbjuden tid, en tid som inte längre existerade.
Tiken stannade och vädrade i luften och klippte intresserat med öronen. En varg. Öronen spetsades och följde doften tills hon kunde se en sten. En torr gren knäcktes under hennes högertass, men hon brydde sig inte. Nyfiket gick hon närmare det stora stenblocket och såg en figur sitta högst upp på klippblocket. Hon stannade och och tittade upp på figuren(Jag fattade inte det där med bubblan) som såg ut att sitta där.
"Hallå?" ropade hon lågt och svepte försiktigt med med svansen.

(Det blev inte så långt, och jag ska fixa pressen ^^'')

(Dom kommer att förstå, det vill jag iallafall ^^ btw, vaffö heter dem så?)

Tiken såg på den andra som smidigt landade på toppen av stenen. Hon hörde den andra tikens röst och lade huvudet på sne. Någonting bortglömt, någonting som hon inte vill komma ihåg, någonting hon ansträngt sig för att glömma. Hon ruskade snabbt lite på huvudet för att göra tankarna lite klarare.
"Jag heter Tear" sa hon och såg på när varginnan vände bort blicken och såg ut att glömma att hon stog där. Detta gjorde Tear märkligt irriterad, vilket var en ganska ovanlig känsla för ett så fridfullt sinne som hennes. Ögonen smalnade lite och svansen stannade. Hon gillade inte att bli ignorerad.
"Och får jag fråga vad ni heter?" frågade hon, med bara en aning irration i rösten.
Hon kunde inte se varginnan så tydligt, men det var någonting bekant över mönstret och formen, men det var precis som med rösten, det här var någonting som gjorde att det var farligt nära att hon kom ihåg någonting som hon inte ville komma ihåg.

(aa, de va faktiskt smart xD
Ohh, Liqüid kommer få svårt nu xD)

Tear lyssnade på namnen som den andra honom sa. Det var någonting som var välbekant med namnen, någonting som börjad kämpa sig upp till ytan, någonting av det hon inte ville minnas, någonting smärtsamt. Så hoppade den andra tiken, hon som uppenbarligtn hette Giñatsu, ner på henne och slog henne till marken. Giñatsu grät och slickade henn. Hon tyckte inte om det här, men hon var ännu för chockad för att göra någonting åt det. Hon kravlade sig upp i sittande ställning och den andra satte sig väldigt nära.
Chocken lade sig och hon ryggade undan, med skräck i blicken. Glädjen, sättet den andre rörde sig och den där rösten gjorde så att väggen mellan det där som hon inte ville komma ihåg höll på att gå sönder. Det var som om det var en tjock, vit gummihinna mellan henne och det där hon inte ville minnas, och det hon inte ville minnas tryckte sig mot hinnan så att den buktade ut och hon fick en skymt av vad det var.
"Jag vet inte vem du är!" sa hon med panik i rösten och backade ännu ett steg när hon försökte glömma gummiväggen som fick mörka sprickor i sig."Jag känner ingen Giñatsu, och jag heter Tear, inte Milania!" paniken steg i rösten och ögonen blänkte av tårar när det hon inte ville minnas tryckte sig mot en sprick och hon såg ett rött öga. Andningen ökade och hon började hyperventilera.

[Detta rollspel får vara avslutat nu, eftersom att det är inaktivt och Liqüd har bytt ägare!]