HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorWikiKartaFlockarLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» Ärr och spegelbilder [Mercedes]
Surrender and resist [E] EmptyIgår på 22:54 av Ronia

» [SLan] Återvändandet
Surrender and resist [E] Emptytor 19 sep 2019, 16:41 av Locura

» Erbjudandet
Surrender and resist [E] Emptytor 19 sep 2019, 16:24 av Locura

» SLan] Dessa nya tider [Even]
Surrender and resist [E] Emptyons 18 sep 2019, 12:01 av Even

» Karaktärers spellistor
Surrender and resist [E] Emptytis 17 sep 2019, 20:38 av Aurora

» [SLan] Kvällens färger [Ronia]
Surrender and resist [E] Emptytis 17 sep 2019, 00:32 av Ronia

» Under pausen (öppet)
Surrender and resist [E] Emptysön 15 sep 2019, 16:11 av Saghani

» Vilda gissningar [Skuggfall lan, Aurora]
Surrender and resist [E] Emptysön 15 sep 2019, 11:18 av Aurora

» [SLan] En gammal sång [Nephania]
Surrender and resist [E] Emptylör 14 sep 2019, 23:01 av Even

Vem är online
Totalt 5 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 5 gäster. :: 1 Bot

Inga

Flest användare online samtidigt: 82, den lör 03 aug 2019, 03:18
Chatt
Ny uppdatering av Storlekar!
Surrender and resist [E] Emptylör 31 aug 2019, 22:56 av Yargol
Storlekar har varit en återkommande fråga här på Numoori. De har även genom åren varit ett frustrationsmoment för såväl oss i Crew som för många spelare på sidan. För 6 år sedan så gjorde vi en förändring av storlekarna där vi försökte att jämna ut skillnaderna inom de olika storleks-kategorierna. Trots uppdateringen 2013 så har många spelare fortsatt känt att storlekarna är väldigt skeva, och att spannet …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Uppdateringar: Nattvarg, Formskiftning, Yttre Mörker
Surrender and resist [E] Emptysön 04 aug 2019, 20:45 av Sleazoid
Då detta blev en ganska övergripande uppdatering som påverkar många olika vargar så valde vi att gå ut med det som en nyhet också.

Vi har länge ansett att kraften formskiftning behövde få sig en rejäl uppdatering då den var alldeles för bred och gränslös till skillnad från andra krafter. Och samtidigt insåg vi att kraften Skuggor egentligen innehöll två krafter medans Yttre Mörker inte alls var definierat. Hela …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Affiliates




Dela
 

 Surrender and resist [E]

Gå ner 
FörfattareMeddelande
Figaro

Figaro

Spelas av : Zee

Surrender and resist [E] Empty
InläggRubrik: Surrender and resist [E]   Surrender and resist [E] Emptysön 21 okt 2018, 16:48

[ Förvirrat möte mellan mina karaktärer Figaro och Duva där hon hittar och hjälper honom att överleva efter att Even snott hans öga och han förlorat stora mängder blod ] 

När han vaknade låg han i en lya han inte kände igen, omringad av främmande lukter och en vit tik. Han var yr och det dunkade hårt i huvudet, och ögonen — ögat — spelade honom spratt; tiken flöt ihop till en suddig massa för att sedan bli skarp igen. Förvirrat blinkade han hårt, bara för att grimasera illa när han knep ihop hålet som blivit efter att vampyren slet ut hans öga — vampyren, ja, just det — och de ojämna sårkanterna trycktes mot varandra. Faktum var att han var lite besviken, han hade hoppats att när han somnade den här gången, så skulle det vara för alltid. 
    “Du ser värre ut än min skabbiga moster”, berättade hon för honom. “Och hon är nästan sjuttiofem år.”
    “Vem …”, började han kraxande, men rösten bröts och han var tvungen att förlita sig på henne. Hon begrep vad han menade, och reste sig för att böja ner huvudet och inspektera såret i hans ansikte innan hon rätade på ryggen och svarade. 
    “Vem jag är? Spelar det någon roll? Jag har förmodligen räddat livet på dig.” Hon svalde. “Mitt namn är Duva, om det är viktigt för dig att veta.”
    Han lyssnade med ett halvt öra, och fastän han var frestad att fälla en kommentar om hennes namn, saknade han orken att göra det och beslöt istället att lägga den kraft han hade på att försöka resa sig upp. Det gick inte speciellt bra. Han sjönk tillbaka ner på marken med ett kvävt stön och blängde upp på henne. 
    “Vad gör jag här?”
    Hon ryckte på axlarna. “Jag hittade dig. Du såg inte ut att må särskilt bra, så jag tog med dig hit och hjälpte dig.” Duva tystnade och tvekade, men stramade upp sig igen. “Du har varit avsvimmad i nästan ett dygn.”
    Ett dygn. Figaro blundade lätt; solljuset stack i ögat på honom. Han kunde inte vara kvar här. Det var förmodligen väldigt snällt av henne att ha räddat livet på honom — för de flesta utom Figaro hade det känts som en fin, obetalbar skuld — men han hade gradvis förlorat förmågan att förstå vad som egentligen var det som gjorde livet värdefullt, och just nu kände han sig inte speciellt tacksam. Så han hävde sig upp på fötter med ett halvkvävt stön och blängde på henne. 
    “Tack för hjälpen, men den behövs inte. Skulle du ha något emot att sticka nu?” frågade han så ljuvt han förmådde. Hon återgäldade hans blängande. 
    “Sticka?” ekade hon misstroget. “Jag har räddat ditt liv, och nu vill du att jag ska försvinna? Är det så du visar din tacksamhet?”
    Han var så trött, orkade inte med något käbbel. “Försvinn, jag behöver inte din hjälp”, väste han med blottade tänder. Hon nickade bistert. “Visst, som du vill. Men du kommer nog inte särskilt långt på egen hand.” Innan hon passerade honom och försvann ut spottade hon framför hans tassar. Han var tvungen att skratta, men det gjorde ont, så han slutade. 

Det visade sig att hon hade rätt — han kom inte längre än ett femtiotal meter utanför lyan innan benen brast under honom. Yrvaket, halvt inne i medvetslöshetens dimmor, såg han en vit figur närma sig, stanna bredvid honom och svära fantasifullt. 
    “Idiot!” utbrast Duva. “Vad var det jag sa? Du behöver min hjälp, och om inte min, så någons. Jag vet inte vad det är för komplex du lider av, men det funkar inte nu.”
    “Lämna mig ifred”, muttrade han med nosen vilande mot marken. “Låt mig dö, det kostar dig ingenting.”
    Det kunde bero på yrseln, men såg hon inte lite frånvarande ut när han sa det? Lite ilsken, lite förkrossad, lite vilsen? En muskel ryckte kraftigt i nosen på henne och hon ryckte sig tillbaka till verkligheten och till honom, det sorgliga kadaver hon bestämt sig för att hjälpa. Duva hade inte kunnat rädda dem, hade kommit för sent, men honom kunde hon fortfarande rädda. Han var inte död än, även om han uppenbarligen önskade att han var det. Hon hade misslyckats med att hjälpa sin familj, som hon älskade, men hon kunde kanske betala tillbaka sin synd genom att hjälpa den här främlingen. Hon tänkte inte låta någon mer dö när hon kunde förhindra det. Hon tyckte inte om honom, men hon skulle hjälpa honom för sin familjs skull. 
    “Jag tänker inte låta dig dö”, fräste hon, för plötsligt rasade allting över henne igen och hon tvingade bort det genom att skälla på honom. “De är borta, men det är inte du. Inte än. Kom hit och sluta klaga.” Så till hälften släpade, till hälften stöttade hon den grå in i lyan igen, och struntade blankt i hans otrevliga protester. Han fick tycka vad han ville — Duva tänkte inte få några fler liv på sitt samvete.
Till överst på sidan Gå ner
 
Surrender and resist [E]
Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Ötamon :: Ötamon-
Hoppa till: