HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorKartaLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» Förbannelse
Idag på 20:55 av Amanita

» Lost (öppet)
Idag på 18:36 av Harlequin

» Meaning [Xerxes]
Idag på 17:50 av Duva

» Continue [Shiva]
Idag på 17:17 av Shiva

» Akuma x Shiva valpar
Idag på 11:26 av Xejja

» Spår av ett moln
Idag på 09:55 av Kilah

» The tides are ever changing
Igår på 17:42 av Levanea

» Blodspår [JÄGARNA]
Igår på 15:33 av Zayev

» Längre än för alltid [Niara]
Igår på 01:11 av Hector

Vem är online
Totalt 5 användare online :: 3 registrerade, 0 dolda och 2 gäster. :: 1 Bot

Amanita, Kilah, Oreliel

Flest användare online samtidigt: 70, den tor 09 feb 2017, 21:30
Chatt
Platsuppdateringar! Uppdaterad karta
tor 14 sep 2017, 02:15 av Mivria
Hej go nissar!  :rawr:

Kartan har fått en uppdatering. Om ni går in på kartsidan kommer ni märka att det nu finns två kartor för att underlätta, då en enda karta med allt började bli för plottrigt. Den ena visar de vanliga geografiska områden, och den andra visar mer specifika platser och knytpunkter, samt vandringsleder som binder samman dessa. 

Ni kan se de uppdaterade kartorna HÄR!

Detta är bara ett påbörjat …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Ändringar på medlemslistan, vänligen läs!
sön 19 feb 2017, 14:32 av Sleazoid
Jag och MP har tagit på oss ett projekt nu som kommer underlätta för oss alla att se vilka spelare som spelar vilka karaktärer. När vi är klara kommer spelarnamnen att visas på medlemslistan så att man slipper klicka sig in på varje karaktär och scrolla ner för att se vem som spelar denne. Vi har detta system på Endea och gillar det men har hittills undvikit att införa det på Numoori för att vi manuellt måste sitta och …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 6
Affiliates



Sök
 
 

Visa resultat som:
 
Rechercher Avancerad sökning

Dela | 
 

 So Dead My Feelings Can Be

Föregående ämne Nästa ämne Gå ner 
FörfattareMeddelande
Crepsley
Vandrare
avatar

Spelas av : Nilla

InläggRubrik: So Dead My Feelings Can Be   tis 18 okt 2011, 17:23

Med ett högtburet huvud och en aningen bestämda steg hadde Crepsley fortsatt sin vandring, Det var här han först anlänt då han nyligen kommer ifrån det Okända markerna utanför Numooris gränser. Eller med andra ord, det var här han först bosatte sig i tre dagar innan vandringen fortsatte, Många läckra köttbärare fanns här. Att fälla en eller två var ingen konst, men då de var envis och skulle stångas tillbaks var det jobbigt att behöva göra några extra snabba rörelser så han antingen inte var på humör eller en aningen trött efter en lång natt. Köttbärarna brukade vara en aningen krossade och alldeles i slamsor då han var klar med dem, det vill säga om han varit på dåligt humör, som han vanligtvis var då inget gick som planerat. Men idag verkade den vanligtvis bestämda och stränga hanen vara mjukare i humöret, det hadde ha inte varit sedn några år tillbaks. Det var ytterst sällan man fick se ett leende på hans svarta läppar, om inte ett skratt. Ögonen var halvöppnade men mycket vaksamma även om de inte syntes så värst.

Ett skri hördes, mycket bekant, det var någon ras av köttbärare visste han ialafall. Huvudet sänktes sakta, likaså kroppen och nu smög han längst marken, hukad i det mellanlånga gräset som täckte honnom över hans ben. En annan varelse med klor och huggtänder var på den, skulle han jaga bort denna varelse och ta bytet själv? med ett snabbt tänkt beslut smög han sig närmare det bärscha kattdjuret, bekbens musklerna spändes och han for upp ifrån de höra gräset och på kattdjuret, i panik försökte den att komma undan, den både klöste och fräste. Då den träffade honnom med klorna vid hans vänstra öga slog raseriet ut. hanen var snabb med att slå kattdjuret med sin stora tass rakt över huvudet med utfällda klor, katten vinglade till och då hadde han sin chans. Då huvudet kastades bakot en aning på kattdjuret tog han tag med sina huggtänder, stack in sina underhuggständer så lång in han kunde och tog tas i dess luftrör. Crepsley spände åter benen och tog ett skutt bakot då han slet ut andningsröret ifrån kattens hals. Den föll till mark och gav ifrån sig vissa plågsamma läten, dödsryckningar började att visa sig då katten inte längre hadde långt kvar att leva. Crepsley höjjde sitt huvud och upptäckte att den tasslöse köttbäraren var förlångt bort för att jagas ikapp kollade han ned på kattdjuret. Sedan kollade han sig omkring för att försära sig om att inget annan köttätande varelse var i närheten, böjjde huvudet och slet upp dess bröstkorg.
Crepsley borrade sig in till hjärtat, den väldigt långa och starka tungan, som var svart, lindade sig kring kattens hjärta och sedan drog han det till sig. han höll fasst det med sina huggtänder och drog ut det, en massa slemtrådar och organ följde med men det var inget som äcklade honnom, utan dess hjärta slank ned som ingenting. Då Crepsley tänkte efter såg han att det inte var bara en förvuxen katt, utan en vilsen Puma. -Nåväl... Sa han för sig själv och började att äta upp resten av kattdjuret, ja ialalfall det hann orkade. Blodlukten som han hadde fått på nosen döljde att den annan doft var i närheten. En främling vars namn han förmodligen inte kände till, var påväg och ahns kulle antagligen inte märka av främlingens doft innan det var allt förr sent för att märka någonting.


Reservetat till TinChan
Till överst på sidan Gå ner
TinChan




InläggRubrik: Sv: So Dead My Feelings Can Be   tis 18 okt 2011, 21:10

Tin har varit i Numoorislätten i en vecka. Men hon ville se, där ställen hon har aldrig varit än. Ville också jaga lite, för hon hördes hennes mage kurrar lite. Men hon var rädd att möta en djur som var större än henne. Efter ett tag, såg hon små fåglar på marken, hon var ju lite hungrig. Började smyga. Sen anfall hon fåglarna, Det var bara en som hann rymma av tre. Tin åt upp dom. Sen gick hon titta mer naturen här. Det var så vackert, men varje gång när hon såg någon, gick hon bara från dom. För hon ville vara ensam, det gjorde hon glad. Hon hade inte lust att slåss med någon. Senare kände att hon blev trött, så hon gick bredvid trädet och la sig ner.

Hon hörde att det var någon som slåss, hon öppnade sina ögon och reste sig upp. Hon ville veta vad det händer. Tin gick smög och gick mot dit. Hon blev bara mer nyfiken. Hon hittade ett bra ställe som man kunde gömma i. Det var högt gräs bredvid busken. Hon gick dit. Det var en bra plats, man kunde se allt. Tin trodde dom inte skulle märka dom där.

Man såg att den ena vann och den förlorade blir äten av vinnaren.Hon kände lukten lite av blod. Hon funderade, hur hon ska gå härifrån och han inte ska märka mig? Eller kanske han redan vet att jag tittar på? Hon smög tystaste hon kunde. Det började bli mörkt ute. Hon letade en bra ställe som hon kan vara under natten. Men hon hade inte alls lust att sova. Hon hade lust att göra nått roligt, eller spännande.
Till överst på sidan Gå ner
Crepsley
Vandrare
avatar

Spelas av : Nilla

InläggRubrik: Sv: So Dead My Feelings Can Be   tis 18 okt 2011, 21:39

Då Crepsley var mitt uppe i sin kvällsmat eller vad man nu ska kalla det, kände han sig iaktagen av någon eller något. Känslan gjorde honnom aningen irriterad, nosryggen rynkades en aning, fasst han varken gav ifrån sig ett avslöjande läte eller visade att han kände av denne främling. han slängde ett diskret öga dit, såg att något smet in i burkarna och bort någonstans. hanen slutade att äta och hukade sig för att smyga, han smög i en chalvcirkel kring henne. hanen var ytterst tyst, hans mjuka trampdynor gjorde så att han inte förde så mycket oväsen. Trotts att det gjorde ont att kliva på något vasst, men han bet ihop, och fortsatte att smyga så tyst han bara kunde. han var nu bakom stenen, han hoppade upp på den sten han sist såg denne varelse passera. Hans blick sökte sig genom området tills han fick syn på...henne?... han höjjde misstänksamt på ögonbrynet och slank ned i det höga gräset. Smög sig ett per meter efter men stannade på hörbart avstånd ifrån henne. - Säg mig, flicka lilla.. Vad gör du här i dessa trakter?.. Frågade han med en hes och lugn ton. han gick närmare men mer likt en cirkel men på behärskat avstång ifrån honan. Blodet kring hans mun droppade en aning. Den röda blodsfärgen syntes bra, därfölr att pälsen var vit. De långa underhuggständerna hadde också torkat blod på sig, blicken var smalnad och riktad emot henne där han gick. han gick i lugna steg, men bar på en ytterst slug blick.
Till överst på sidan Gå ner
Sponsored content




InläggRubrik: Sv: So Dead My Feelings Can Be   

Till överst på sidan Gå ner
 
So Dead My Feelings Can Be
Föregående ämne Nästa ämne Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Numoorislätten-
Hoppa till: