HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorKartaLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» Långtråkig väntan [Even]
tis 16 okt 2018, 23:52 av Even

» Död karris
tis 16 okt 2018, 18:10 av Tapeesa

» Tidig morgon [Ronia]
mån 15 okt 2018, 19:40 av Blair

» Allt som krävs
mån 15 okt 2018, 17:48 av Arno

» Lyckliga steg [Arkal]
fre 12 okt 2018, 22:46 av Arkal

» Muttra lagom (Even)
fre 12 okt 2018, 22:40 av Arkal

» Krälande rötter [Arkal]
fre 12 okt 2018, 22:28 av Arkal

» Down the wolf hole [OPEN]
fre 12 okt 2018, 18:15 av Harlequin

» Ingen plats för trosvaga [P]
tor 11 okt 2018, 15:27 av Haqim

Vem är online
Totalt 4 användare online :: 2 registrerade, 0 dolda och 2 gäster. :: 1 Bot

Cerulean, Even

Flest användare online samtidigt: 70, den tor 09 feb 2017, 21:30
Chatt
Nya platser, zombiejägare, och rollspelsprompts!
tor 30 aug 2018, 01:15 av Yargol
Hej allesammans!
Efter en härligt aktiv och levande sommar på Numoori så är det dags för lite nyheter. Mycket har hänt, och än mer är på gång!

Nya officiella platser!
Som ni kanske har märkt så har det tillkommit två nya platser på kartan och i forumet. Om ni har missat det så kan ni kika in på kartan för att se var de finns. De nya platserna är Arkona och Yanamorë!

Arkona är ett uråldrigt tempel åt Gudarna, som …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 1
Ny sida: Guide för Karaktärsskapande och Rollspel
tis 10 apr 2018, 18:04 av Mivria
Hej kära Nissar!


Vi har under en tid arbetat på en helt ny sida som vi hoppas ska kunna vara till hjälp för er när man skapar karaktärer eller rollspel. Den är baserad på frågor vi diskuterat och svarat på genom åren, och som inte riktigt ryms under FAQ. Vi hoppas att sidan ska kunna vara givande för både nya som gamla medlemmar.

Syftet med denna sida är att kunna bidra med inspiration och hjälp om man känner att …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 5
Affiliates




Dela | 
 

 Beneath the sunlight (P)

Gå ner 
FörfattareMeddelande
Sleazoid
Moderator | Flockledare
avatar

Spelas av : Zara

InläggRubrik: Beneath the sunlight (P)   tor 01 okt 2015, 00:51

För...mycket...sol. Det var den envetna tanken som seglade genom den svartvita skuggvargens huvud där han på tre ben för tillfället tog sig fram över stäppen. Hans egna skuggor hade blivit alldeles för svaga för att ens hålla uppe formen av skuggbenet som i vanliga fall inte var särskilt krävande för honom. Han kunde inte i ord beskriva hur mycket han ogillade, rent utav hatade, det skinande klotet i just den stunden. Det faktum att flocken för tillfället befann sig på Solstäppen, vars namn egentligen sade nog, testade verkligen hans kraft och ork. Den här platsen var betydligt värre än Numoorislätten, dels för att de vandrade och därmed inte hade några permanenta lyor eller grottor där vars han kunde söka sin tillflykt under solens timmar. En annan orsak var att det fanns ännu mindre träd än på slätten, det var i alla fall hans uppfattning, vilket endast fick irritationen inom honom att växa. Han hatade verkligen den närmast konstanta känslan av att känna sig svag och orkeslös under dagarna, men just den dagen var det värre än vanligt, solen desto mer påtaglig. Smärtan hade börjat infinna sig, den som alltid dök upp då han fick för lite skuggor, när en alldeles för stor mängd drogs ifrån honom. Tanken skrämde honom rent utsagt. Den skogsgröna blicken fästes dock tacksamt vid ett större träd en bit bort då han tagit sig upp för en mindre kulle. Då han äntligen lyckades ta sig in i skuggan som skapades av den väldiga trädkronan och han sjönk ner intill stammen så lämnade en lättad suck honom. Så befriande. Det var inte nog för att på en gång återställa hans krafter, långt ifrån, men han blev av med känslan att krafterna drogs ifrån honom åtminstone, tillät honom att sakta men säkert återhämta sig. En välbekant doft fick honom att lyfta på huvudet, doften av den ena sonen. Han var så glad över att hans valpar inte behövde genomlida samma helvete som honom. Inte alls i samma utsträckning, på långa vägar. Deras stäppvargsblod gjorde nog rätt mycket nytta på den punkten. Den tanken skänkte honom både en glädje och en sorg, tanken på Hina.

| Paxat till Zephyr |

_________________
Till överst på sidan Gå ner
Zephyr

avatar

Spelas av : Vic

InläggRubrik: Sv: Beneath the sunlight (P)   ons 06 dec 2017, 03:59

Zephyr såg ut över de öppna vidderna som badade i solljus så starkt att det bländade honom. Landskapet tycktes fortsätta i oändlighet vart än man vände blicken och han kisade mot sin fars gestalt som rörde sig bort mot ett större träd. 
    Den unga vargen hade inte bråttom när han följde Sleazoids spår. I sådan påtaglig hetta var det extra viktigt att inte slösa onödig energi. Trädet kastade hårda skuggor över kal, torr mark, tillräckligt stora att ge skydd åt även Zephyr. Han satte sig ned intill Sleazoid, den något svalare marken välkomnande mot hans tassar.
   Sonen förstod varför fadern sökt sig hit. Det var bara så mycket vatten kunde göra för honom. Sleazoid behövde skuggorna. De var till stor hjälp. Zephyr svalde mot den bittra smaken i sin mun. På ett högst irriterande plan fann han sig avundas skuggorna. Mer hjälpsamma än han någonsin varit, hade han svårt att se sin egen relation med sin far lika stark.
    "Vi måste bort från det här stället", konstaterade Zephyr efter tystnaden mellan dem tagit tillräckligt med plats. "Det är för öppet. Jag gillar det inte." Han tänkte inte medge att en av anledningarna också var oron över sin far. Det kändes som en dum sak att nämna, speciellt när han visste att Sleazoid klarade sig.
    Efter en förhållandevis alldaglig konversation angående stäppens plågande hetta och Qus framtida planer föll de två vargarna åter i tystnad. Den var sällsam och Zephyr bet insidan av sin kind, inte helt säker på om han borde bryta den.
    "Hinata", sade han som ur tomma intet utan att se mot sin far. Namnet kändes som en sträv obekant på tungan. "Hurdan var hon?" Det var inte som om Sleazoid aldrig talat om deras mor, men i ärlighetens namn hade Zephyr aldrig riktigt lyssnat. Vad det berodde på var han inte säker på, även om han kunde gissa. Det var annorlunda nu. Han förmådde sig inte att kalla henne mor eller mamma. Det kändes fel, som om han inte hade rätten när han bara mindes henne som en värmande trygghet utan ansikte. Rösten var dämpad när han fortsatte. "Jag minns henne knappt."


[Avslutat]
Till överst på sidan Gå ner
 
Beneath the sunlight (P)
Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Stäppen :: Solstäppen-
Hoppa till: