HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» Chatt AU I guess
Igår på 12:46 av Arno

» Sorgens budbärare (Erakan)
ons 19 jul 2017, 19:50 av Tezuka

» Månblommor [Ezekiel]
ons 19 jul 2017, 10:52 av Ezekiel

» Ljusslingor [Erathor af Séragon]
ons 19 jul 2017, 03:34 av Erathor

» Nya marker [Ö]
mån 17 jul 2017, 10:05 av Nyaldi

» Silverskimmer [Öppet]
mån 17 jul 2017, 10:04 av Nyaldi

» Medlemmar av Nordriket..?
lör 15 jul 2017, 17:37 av Ursa

» Fuktig jord [IWAKU]
sön 09 jul 2017, 11:53 av Mika

» Meaning [Xerxes]
lör 08 jul 2017, 16:40 av Duva

Vem är online
Totalt 2 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 2 gäster.

Inga

Flest användare online samtidigt: 70, den tor 09 feb 2017, 21:30
Chatt
Ändringar på medlemslistan, vänligen läs!
sön 19 feb 2017, 14:32 av Sleazoid
Jag och MP har tagit på oss ett projekt nu som kommer underlätta för oss alla att se vilka spelare som spelar vilka karaktärer. När vi är klara kommer spelarnamnen att visas på medlemslistan så att man slipper klicka sig in på varje karaktär och scrolla ner för att se vem som spelar denne. Vi har detta system på Endea och gillar det men har hittills undvikit att införa det på Numoori för att vi manuellt måste sitta och …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 6
Zombie Eventet avslutas!
tis 31 jan 2017, 23:23 av Yargol
Hallå allesammans!

Som ni alla känner till så har det i lite över ett år nu pågått ett stort Zombie Event här på sidan. Ni kan läsa informationen om Zombie Eventet på dess eventsida Här (länk)

Nu har eventet nått sitt slut, och här kommer resultatet - och konsekvenserna - för vad som har hänt under den här tiden! Pågående eventrollspel får såklart fortfarande rollspelas klart även om eventet nu officiellt har …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Affiliates



Sök
 
 

Visa resultat som:
 
Rechercher Avancerad sökning

Dela | 
 

 So much is lost...gone...(Privat)

Föregående ämne Nästa ämne Gå ner 
FörfattareMeddelande
Kura

avatar


InläggRubrik: So much is lost...gone...(Privat)   sön 14 aug 2011, 09:20

Att komma bort från ställen som är välbekanta kunde behövas ibland, rensa sina sinnen och börja om.
Kura hade lämnat lövskogen och vandrat lågt för att komma bort från det hon kände igen allt för väl. Hon ville upptäcka något nytt, rensa sina tankar.
Hon gick med tunga steg över det vackra landskapet hon funnit. Hon lät sin blick svepa runt området någon gång innan hon vände ner den mot marken. Kanske hon var dyster, hon tänkte på allt som hänt, allt hemskt som liksom förföljde henne. Först hennes mor och sen allt med Herodotus, det var så jobbigt...
Hon försökte lägga de tankarna på sidan, och koncentrerade sig på sin familj. Valparna hon fått, så fina och hon kunde fortfarande inte tro att hon hade blivit mamma, det var ofattbart. Hon log lite vagt åt tanken, hon valde sedan att sätta sig ner, och sedan med en djup suck lade hon sig ner och placerade huvudet på framtassarna och slöt ögonen...
Till överst på sidan Gå ner
Stripe
Ninjavarg av Oga | Moderator
avatar


InläggRubrik: Sv: So much is lost...gone...(Privat)   mån 15 aug 2011, 21:40

Han visste inte riktigt vad han gjorde på denna slätt, varför han just valt att ta sig hit där det inte fanns mycket annat än gejsrar och bisonoxar, men kanske var det just därför, för att det var öde och relativt okända marker. Han behövde nog det, ensamheten och tystnaden, lugnet framför allt. Och då inte endast för att rensa hjärnan på tankar utan även för att behålla det där inre lugnet som var så otroligt viktigt för honom att behålla, men det var inte meditation han hade i tankarna för tillfället, hur som helst så hade han ändå gjort det för inte så länge sedan. Hans tanke var nog endast att för en gångs skull få vandra planlöst med endast sina tankar, och en så gott som okänd plats var något av det idealiska för det ändamålet. För här fanns det ingenting bekant att lägga uppmärksamheten på, och inte mycket nya intressanta saker heller, utan endast en öppen slätt med få levande varelser inom synhåll. Med endast vinden som sitt eviga sällskap så var livet för tillfället rätt bra, även om tankarna, och särskilt känslorna, låg hos familjen, den som fanns kvar. Han hade träffat den ena dottern nyligen, men de andra två valparna hade han inte sett på ett tag, och han hoppades att de mådde bra, vad än de nu kunde tänkas ha för sig. Sedan gled hon in i hans tankar, likt alltid annars så tycktes de sluta upp där oavsett vad det var han tänkte på, och han kunde inte ens beskriva allt det som han kände för henne, kärleken och vänskapen var de allra största. Hon hade varit hans bästa vän väldigt länge vid det här laget, och även så mycket mer än så, och det skulle ingenting ändra på, att det var hon som ägde hans hjärta, hade nog kanske till och med gjort sedan deras första möte i Döda skogen som blott valpar. Han log vid minnet innan den nötbruna blicken vandrade över den tomma omgivningen, inte ett enda liv i skymte, eller jo, en enslig fågel som på ljudlösa vingar seglade omkring där uppe på himlen, men utöver det så ingenting alls. Eller, det kanske inte var helt sant. Den vitblå hanen stannade upp och det klippte till i öronen då vindens stillsamma stämma gjorde honom varse om att han inte var så ensam som han först trott, men det var ingen främling eller gammal bekant. Leendet breddades på han läppar innan han några sekunder senare fann sig själv betrakta hennes gestalt där hon låg i gräset. Utan ett ljud eller ens en doft, det var väldigt sällan som han gav ifrån sig någonting av det. Han slog sig ner på marken, lika ljudlöst som vanligt och betraktade den svarta och gröna honan en stund, han kände inte riktigt för att skrämma henne, speciellt med tanke på att de befann sig på en plats där man nog inte väntade sig det, inte nu. Så han lät för ovanlighetens skulle vinden svepa med sig hans doft emot henne, och det skulle nog inte dröja länge innan hon lade märke till hans närvaro, och det vaga och varma leendet låg fortfarande kvar på hans läppar där han satt.
Till överst på sidan Gå ner
Kura

avatar


InläggRubrik: Sv: So much is lost...gone...(Privat)   lör 20 aug 2011, 17:41

Att ligga där i det gulnade gräset fick Kura att lätta på allt. Hon försökte att skjuta undan alla tankar, för att kunna slappna av. Hon andades lugnt, in och ut, in och ut. Hon koncentrerade sig på andningen och lade tankarna åt sidan.
Men hon hann inte ligga så länge, för snart kom en doft mot henne, den kom som en vägg. Den var allt för välbekant för att ignoreras, hon kunde inte låta bli att le. Hon log med hela ansiktet och slog upp ögonen. Hon satte sig upp och vred blicken mot den vite hanen. Hon tippade huvudet på sne och sade med sin vänliga stämma"Inte trodde jag att jag skulle få träffa dig här..." hon reste sig upp, och började med lätta steg gå mot hanen hon älskade. Hon rörde på svansen i takt med hennes steg, och när hon var vid hans sida puffade hon vänligt på honom och slickade honom på nosen...

[Kort och dåligt -.-' Dina inlägg är så fantastiska, mina är ju en skam jämfört xD haha]
Till överst på sidan Gå ner
Stripe
Ninjavarg av Oga | Moderator
avatar


InläggRubrik: Sv: So much is lost...gone...(Privat)   sön 21 aug 2011, 20:19

| Nejdå inte alls ^^ mina är inte särskilt bra, skriver ju bara en massa tankar och minnen osv, kommer in på tusen sidospår 8D |

Leendet höll sig fortfarande kvar på hans läppar då hon lade märke till att han befann sig i närheten av henne, och han lät ännu en gång vinden dölja hans doft, någonting som han hela tiden gjorde omedvetet, och han fick snarare medvetet låta den sprida sig omkring honom istället för tvärt om. En sak som nästan kunde tyckas vara underlig, men för honom endast normalt och naturligt, och hade varit under en rätt så lång tid vid det här laget. Han kunde minst sagt säga att han var glad att se henne, det var ett tag sedan de träffats, och speciellt ensamma, han insåg att det var rätt så länge sedan, för länge med andra ord. Han reste sig upp då hon gjort det och gick henne sedan till mötes, stannade upp då han kom fram till henne och strök huvudet över hennes hals, lät hennes mer än välbekanta doft dras in i lungorna och andades lugnt ut. Han lutade för en kort stund huvudet emot henne innan han tog ett steg tillbaka och slog sig ner på marken, ''Jag väntade mig inte heller att få stöta på dig, men det är jag glad att jag gjorde'' leendet smög sig tillbaka på hans läppar igen och han strök nosen över hennes kind. Det här var någonting som han saknade varje minut som de var ifrån varandra, hennes sällskap och närhet, och skulle alltid komma att göra, det var han säker på. Blicken vreds ut över slätten och fästes vid horden av betande bisonoxar, de var visserligen rätt så långt ifrån dem och gräsätare, men det betydde inte alls att de inte kunde vara farliga för det, men han behövde inte lägga några vidare tankar på det, han visste att vinden skulle varna honom ifall någonting hände. ''Vad har du haft för dig??'' frågade han vänligt och vred tillbaka den nötbruna blicken emot hennes gröna, ett par ögon som han aldrig skulle tröttna på att se in i, och som han för länge sedan drunknat och förlorat sig själv i.
Till överst på sidan Gå ner
Kura

avatar


InläggRubrik: Sv: So much is lost...gone...(Privat)   mån 10 okt 2011, 18:52

Kura log och tippade huvudet på sne. Hon ville ta vara på all tid hon kunde få med denna hane. Kankse skulle den minska med tiden eftersom dom förmodligen skulle hamna i olika flockar. Kura svepte svansen kring sig och hon såg på Stripe med in varma blick. Han va vacker, hon kund einte få nog, han värmde hennes hjärta, och hon glömde bort sorgen hon bar för någon minut. Hon lyssnade till hans ord och flinade snett. När han sedan frågade vad hon haft för sig, funderad ehon ett tag. "Inte så mycket egentligen, oroat mig för valparna, har inte hört så mycket ifrån dom..." hon nickade. Hon ville egentligen inte vara en sådan orolig moder, men hon kund einte rå för känslan som liksom sköljdes över henne.

[FÖRLÅÅÅÅT för sent svar, men vill bara säga att Kura snart kommer försvinna, jag vet ej ännu hur hon ska dö, men något ska hända i alla fall :(]
Till överst på sidan Gå ner
Sponsored content




InläggRubrik: Sv: So much is lost...gone...(Privat)   

Till överst på sidan Gå ner
 
So much is lost...gone...(Privat)
Föregående ämne Nästa ämne Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Eriinari-
Hoppa till: