HemHemReglerOm NumooriVanliga frågorLogga inBli medlem
Pågående Event
Senaste ämnen
» Ehh, namnbyte i Ethanis ära
Idag på 00:59 av Electra

» Ethanimero/Ajani
Idag på 00:54 av Ethanimero

» Threck-bäbisar
Igår på 23:07 av Teck

» Ventus x Asynja
Igår på 21:35 av Teck

» Två små vargar [Frenja]
Igår på 21:12 av Nibber

» Adopt en sötnos?
Igår på 21:09 av Novoka

» Döden
Igår på 19:54 av Asynja

» Search [Unnown]
Igår på 19:47 av Unnown

» Början på er resa
Igår på 19:34 av Asynja

Vem är online
Totalt 10 användare online :: 5 registrerade, 0 dolda och 5 gäster.

Ethanimero, Fen, Lagun, Loke, Oberon

Flest användare online samtidigt: 70, den tor 09 feb 2017, 21:30
Chatt
Ändringar på medlemslistan, vänligen läs!
sön 19 feb 2017, 14:32 av Sleazoid
Jag och MP har tagit på oss ett projekt nu som kommer underlätta för oss alla att se vilka spelare som spelar vilka karaktärer. När vi är klara kommer spelarnamnen att visas på medlemslistan så att man slipper klicka sig in på varje karaktär och scrolla ner för att se vem som spelar denne. Vi har detta system på Endea och gillar det men har hittills undvikit att införa det på Numoori för att vi manuellt måste sitta och överföra alla spelarnamn till det nya textfältet.

Då det finns över 1100 konton på Numoori så är detta såklart ett projekt som kommer ta ett tag

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 6
Zombie Eventet avslutas!
tis 31 jan 2017, 23:23 av Yargol
Hallå allesammans!

Som ni alla känner till så har det i lite över ett år nu pågått ett stort Zombie Event här på sidan. Ni kan läsa informationen om Zombie Eventet på dess eventsida Här (länk)

Nu har eventet nått sitt slut, och här kommer resultatet - och konsekvenserna - för vad som har hänt under den här tiden! Pågående eventrollspel får såklart fortfarande rollspelas klart även om eventet nu officiellt har avslutats, men resultaten på de större hord-rollspelen har nu bestämts och kan inte längre påverkas även om rollspelen fortsätter.


Den nordligaste av de …

[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Affiliates



Sök
 
 

Visa resultat som:
 
Rechercher Avancerad sökning

Dela | 
 

 Go. (Blue)

Föregående ämne Nästa ämne Gå ner 
FörfattareMeddelande
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Go. (Blue)   sön 25 maj 2014, 19:25

Solen, som vanligt vis var gul, hade nästan blivit rosa. Den kastade färger över himlen och jord. Xerxes fnös. Färgerna var nästan nostalgiska, en känslan som inte var så välkommen i Xerxes kropp. Runt om honom fanns många djur, bytesdjur, som gick runt i flockar. Han hade alltid sett sin mat som ensam innan han dödade det men just nu kändes det som om han var den ensamma. Det var inget han hade emot precis. 


Träden hade försvunnit och nu gick han rastlöst runt på en stor äng av gräs och blommor. Hanen ogillade oftast värme men på något sätt gillade han den här ängen i alla fall, kanske var det för att han såg allt. Inget var gömt bakom löv och grenar. Vinden lekte med gräset så det såg ut som vågor. Ett grönt hav.  


Han slängde en blick bakom sig, vita päls tussar lossnade från hans kropp och visade upp hans svarta sommarpäls. Snart var nästan allt vitt borta. Han satte sig ner, tassarna värkte. Hanen hade oavbrutet vandrat i hopp om att träffa en varg då hans behov som ett flockdjur fortfarande fanns där, ändå fast hans sociala färdigeter inte var de bästa.
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   sön 25 maj 2014, 19:49

De gröna vidderna sträckte ut sig framför henne - blottade sig, försäkrade henne om den inte hade något att dölja. En avlägsen trygghet och ett lika avlägset lugn tyckte forma sig. Även om skräcken för vad som skulle komma att ske i framtiden var något dämpad, så tycktes hon inte kunna njuta till fullo. Istället åsamkade solens intensiva strålar en stickande känsla i hennes tunna hud. Trots att det mesta av hennes päls växt tillbaka - den hade blivit tätare och återfått sin glans, så var de fina stråna inte mycket till försvar. Detta var en av nackdelarna med att vara albino som hon inte kunde undvika att bli något irriterad över, om än hon blev mer sorgsen än ilsken.

Ögonen var halvt slutna, kisande, när hon såg över slätten. De azurblåa ögonen var likaväl känsla, men inte så att det smärtade regelbundet - och den jobbiga känslan som uppstod i hennes ögon var hon lite mer van vid, tack vare hennes ljuskraft - även om den gått förlorad för mer än 3 år sedan. 

Med lätta, men något hastiga steg färdades hon över längderna. Försökte urskilja något som kunde förse henne med skugga. Det var jobbig att vandra på sådana öppna platser om dagarna, även om hon gärna ville se dess skönhet ostört i dagsljus. På något vis kände hennes tankar inte lika molntung när energin lades på annat - även om det så var fysisk smärta. Det var en skön omväxling.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   sön 25 maj 2014, 20:04

Xerxes satt där lugnt, försökte njuta av eftermiddags solen som han dessvärre hatade. Det var när han såg en vit varelse färdas över slätten som han ställde sig raskt upp. Vargen var inte så långt ifrån honom så han kunde se dess utseende, se dess detaljer. Att förneka att varelsen var vacker kunde inte Xerxes göra, ändå fast han försökte. Tassarna satte fart i en elegant trav. 


Xerxes jagade varelsen i bakhåll, mycket nyfiken av dess utseende. Traven byttes ut till en galopp så att han kunde komma ifatt honan då hon fortfarande var några meter bort. Han kom närmare och närmare henne. När han bara var en meter ifrån tryckte han ifrån sig med hjälp av en tryckväg över henne och landade tyst och elegant på marken framför henne. Huvudet och blicken, som hade hade sänkt när han hoppade över henne, höjdes och han möttes av två ögon. Det var ovanligt att han tyckte att en annan individ var attraktiva, att han ens attraherades av dem. 'Hej' sa han lågt. Xerxes röst var mjuk, en ton som han vanligtvis inte använde. 'Ursäkta att jag frågar, men vad är denna vackra vargs namn?' frågade Xerxes.
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   sön 25 maj 2014, 20:36

Den vita varginnan hade varit försjunken i tankar - som för en gångs skull inte varit befläckade av sorg eller mörk. Men utan förvarning slungades hon tillbaka till verkligheten, då en ljus skepnad ur ingenstans, uppenbarat sig framför henne. Honan som varit i relativ hög fart, tvingades att låsa benen under henne och tvärt stanna upp med en svag girning. Hjärtat slog uppjagat i hennes bröstkorg - så hårt så det kändes som den försökte fly hennes kropp. Andan hade tappats och hon sjunk instinktivt ihop med ögonen hårt knipna och öronen vilande emot hennes halsrygg.

"Hej." 
Blue öppnade försiktigt ögonen, och såg på den ljusgråa vargen framför henne. Var det en varg? Hornen på dess huvud bevittnade om något annat. 
"Ursäkta att jag frågar, men vad är denna vackra vargs namn?"
Konstigt nog övergick rädslan i en slags argsinthet. Han hade skrämt henne så innerligt, bara för att hälsa på henne på ett sätt som gjorde henne obekväm. Men hon var inte den som var fientlig, och hon skulle aldrig våga. Hanen skulle definitivt ha övertaget i en kamp - vem som helst skulle egentligen ha övertaget i kamp emot henne. Hon valde istället att räta på sig, även om hon stod något hopsjunket, nervös över situationen - rädd för vad han skulle säga, vad han skulle göra.
"Mitt namn är Blue." sade hon lågmält, och gav honom ett snett, blygt leende. Hon kunde inte låta bli att undra ifall han menande det, att hon var vacker. Blue hade aldrig sett sig själv som vacker, och aldrig skulle hon kunna tänka sig att någon annan skulle se på henne så heller. Försiktigt ställde hon sig lite mer till rätta, och försökte på sig ett generat leende igen.
"Vad är ditt namn?" 
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   mån 26 maj 2014, 07:52

Att honan stod något hopsjunket var inte obemärkt i Xerxes ljusblåa ögon som började glida över hennes konturer ännu en gång. Han fnös. 'Svag' tänkte han. När hon presenterade sig höjde han blicken igen. 'Blue…' sa han lågt, smackade på namnet. 'Ett simpelt namn, jag gillar det.' sa han hest med något ärligt i rösten. Leendet som klädde honans ansikte var vackert, enligt Xerxes, och han tänkte i samma stund att det var omöjligt att hitta någon imperfektion i hennes utseende. Dessvärre visste han inte om han kunde säga samma sak om hennes personlighet. 'Xerxes' Han sträckte lite på huvudet när orden lämnade hans mun. Musklerna var stela och kalla, ändå fast solen var ovanligt varm för att vara eftermiddagssol. 'Vad gör en Albino-varg ute i solen utan skydd i skuggan?' frågade Xerxes. Att vargen var albino var en sak han var säker på. Xerxes skulle gärna kalla det en svaghet. att vara albino, men han tyckte att albinismen var det som fulländade honans utseende. 
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   mån 26 maj 2014, 11:36

Med en osäker blick granskade hon hanen. Till synes var han trevlig, men Blue kunde inte släppa känslan av obekvämhet. Det var ett möte som skiljde sig från hennes tidigare, och så fort det skiftade lite föregående så var det som hon glömde bort hur man betedde sig. Svansen svepte försiktigt bakom hennes gängliga bakparti när han sade att han gillade hennes namn - vilket återigen kändes lite... lustigt.

"Vad gör en Albino-varg ute i solen utan skydd i skuggan?" frågade Xerxes. Lite nervöst såg hon sig omkring, och den stickande känslan i huden och ögonen gjorde sig påmind igen. Det kanske var lite dumdristigt att försöka sig på att vandra då solen lyste som varmast, men Numoorislätten tilltalade henne inte så mycket som hon hoppats, och genom att vandra så skingrade hon många tankar.
"Jag är på väg sydöst." förklarade hon med en vänlig tonart. Ännu var det oklart om varför just dit, eller vad hon hoppades att finna där. Det spelade faktiskt inte så stor roll för henne - allt som kunde hålla henne upptagen och ge henne lite andrum emellan hennes obarmhärtiga tankar dög.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   ons 28 maj 2014, 15:48

Xerxes såg hur Blue tittade sig nervöst omkring(?). Han fnös. Hade han gjort henne obekväm? Det skulle inte ha förvånat honom. Att en varg hoppar över en och landar några meter framför är inte något man vanligtvis ser. Att honan sågs vara lite osäker förvånade inte honom heller då hon inte verkar vara van vid att bli given komplimanger, den slutsatsen drog Xerxes för att han tyckte att hon brast på kunskaper om hur man tog emot en komplimang. 


'Jag är på väg sydöst' svaret fick honom att nicka, inte för att svaret lät särskilt vettigt i hans öron då hennes hud verkade sakna de pigment(?) som skulle skydda henne mot solen . 'Hm. Du hade inte tänkt på en liten detalj? Solen?' frågade han med allvarliga ögon istället för de hånade han vanligtvis hade haft. 'Varför just sydöst?' frågade han. 
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   fre 30 maj 2014, 17:19

Blue mötte Xerxes blick prövande. Innan hon stötte ut ett kort, något nervöst skratt. Hon var förvånad över att hon lyckades hålla sig samman så pass bra, trotts den påfrestande nervositeten och ångesten som bubblade i henne. Hon gladdes av den uppenbara framgången - hon var på väg att bli bättre.

Hon insåg att det lät dumt för honom, och för att vara uppriktigt var det ganska dumt. Blue hade några aningar om vad som väntade henne, och att det förmodligen skulle tära på henne fysiskt, men hon ville uppleva något annat än det hon redan sett.
"Jag vill inte låta mitt... handikapp... hindra mig från att leva." Hon tänkte på ifall hon valt rätt ord, handikapp. Det kändes som det, för visst var det de, men inte ett sådant grovt. Det kändes lite som att hon dramatiserade det.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   lör 07 jun 2014, 10:38

Xerxes tittade in i hennes ögon, nästan vilse i det blåa. Det blåa påminde honom om himlen som han och en annan varg hade tittat på, en varg som betydde mycket för honom. Xerxes undrade var hon var nu. Det var när han tänkte på hans vän som han blev medveten om Blue's existens igen, verklighetens existens. Var det därför han hade gått fram till Blue? På grund utav hennes ögon? För att de påminde om vännen? Xerxes blick blev något mjukare. Ja, det var därför han hade gått fram till Blue. För att åter bli påmind om de tiderna han faktiskt skrattade. För att få känna en nostalgisk känsla som han sällan kände. 


Skrattet som hade lämnat Blue's mun(?) väckte Xerxes från hans dagdrömmande och han kunde inte hjälpa att le lite, en handling som Xerxes sällan gjorde. "Jag vill inte låta mitt... handikapp... hindra mig från att leva." Xerxes blev åter allvarlig, nickade åt hennes ord. Han tyckte fortfarande att hennes plan var något dum, men också att den var modig, att hon var modig. 'Modigt' sa han snabbt, ärligt. 'Var kommer du ifrån? Var föddes du?' frågade han samtidigt som han satte sig ner i gräset. 
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   lör 07 jun 2014, 19:00

Modig. Det var ett ord som kändes fruktansvärt främmande för henne, åtminstone som ett beskrivande gällande henne. Lite generat såg hon ner, återigen smickrad av hanen - vilket gjorde henne något obekväm.

Som tur var ställde han ytterligare en fråga som kunde rädda henne från den obehagliga stämningen som endast hon verkade känna av.
"Ötamon." svarade hon kort och uppriktigt. För att dölja den huggande känslan i hennes bröst klistrade honan på ett leende. Den större var svår att placera - även om hon tycktes ha svårt att lita på de flesta hon träffade, och se skillnad på fientlighet och vänlighet gällande dem, så verkade han så isande neutral. Det gjorde det lite besvärligt för henne att veta hur hon skulle uttrycka sig.
"Du då, Xerxes?" uppföljde hon sitt svar, med en lite alertare, piggare röst. Även om hon inte riktigt märkt av det ännu, hade den gamla Blue börjat skina igenom mer och mer.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   sön 08 jun 2014, 12:52

"Ötamon" tänkte Xerxes, ett namn han vagt kände igen. Det enda han kom ihåg från skogen var färgen grön och dess svala klimat som han kunde säga var behagligt. De gråa ögonlocken gömde de blåa irisarna när han försökte få upp en bild av Ötamon, letade i sitt minnes palats. Kanske skulle han bege sig dit. Kanske var Ötamon hans nästa mål? Eller Eriinari? 
"Eriinari" tänkte Xerxes och hans tankar försvann ännu en gång från Numoorislätten, till en plats med stora mammutar och varma källor denna gång. Han kom ihåg hur han hade försökt döda en mammut, en unge. Flocken hade först blivit rädda, omringat ungen i hopp om att skydda den, för att sedan bli rasande på Xerxes som hade stört lugnet i flocken. Han fick aldrig någon bit av den fluffiga ungen, något som han inte kunde låta bli att bli lite frustrerad över. 
Han skakade på huvudet, försökte fokusera på konversationen.
"Ötamon är en fin plats, i alla fall det jag kan komma ihåg av den", sa Xerxes. "Men vad tycker du om den? Träden borde ge ditt skin skydd för solen…" de sista orden sa han mest för sig själv, mumlandes. " Jag är från de Norra bergen, från en flock som många, däribland jag, skulle kalla hemsk. Men jag antar att man inte kan få allt i livet. Jag slipper ju min familj nu, som vandrare. Det jag dessvärre fortfarande har kvar, som jag gärna skulle vilja se som en förbannelse, är minerna." Orden, som slet sig från hans mun, var ett ännu ett försök till att få konversationen att fortsätta med Blue. "Berätta lite om din familj"  
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   sön 08 jun 2014, 16:38

Modet och öppenheten hon känt för en vag sekund slöt sig fort samman. De kändes som att konversationen hade strövat ut på djupa vatten med iskalla vågor som skulle få henne att välta och drunkna i det mörka. Vad tyckte hon om Ötamon? Det var en av de vackraste platserna hon visste, men likaväl den hemskaste, den råaste och blodigaste. Minnen fick hennes kropp att kort skälva av rysningar.

Tacksamt nog verkade han inte pausa mycket för att låta henne berätta. Istället började han prata om sin historia - Xerxes var en hane från de Norra Bergen. Öronen vibrerade lätt till hans ord, och hon lyssnade intresserat. Men snabbt vändes nyfikenheten till oförstående - ville han inte veta av sin familj? Det smärtade till något extra i hennes bröst. Det var svårt att se det från hans perspektiv - att han lämnat sin familj självmant. De måste ha varit riktigt hemska. Trots att hon försökte se det från hans sida, så kunde hon inte riktigt förstå hur man kunde vilja lämna sin familj.

"Berätta lite om din familj"
Blue stelnade till. Minnen flimrade framför hennes ögon, på gott och ont. Värken hade börjat som ett avlägset dunkande men blev sekund vis starkare och fort hade hela hennes väsen fyllts med bankande smärta.
"J-jag har ingen." orden lämnade henne snabbt - nästan lite för snabbt. Hon hade trott att hon skulle slippa plågas onödigt genom att inte dra upp deras namn - oj så länge sedan hon sagt deras namn - men istället kände hon sig som en lögnare, som om på något vis inte hedrade deras minne. 
"Eller..." fortsatte hon tyst, försökte bestämma sig vilken väg denna konversationen skulle fortsätta. Skulle Xerxes ens bry sig? "De är alla döda." Hon svalde hårt, och såg prövande upp i hans blåa ögon. Hur skulle han reagera? De var så olika dem två.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   mån 28 jul 2014, 13:23

Vibrationer; han kände det. I hela hans liv hade han kunnat  känna sin omgivning, genom pälsen och tassarna. Det var den enda av sina två "krafter" han kunde bemästra mer eller mindre. Xerxes önskade att han kunde säga desamma om hans färdigheter när det gällde att kontrollera luften runt honom. Kanske var han för ivrig och otålig för att kunna kontrollera luften som i hans ögon var en ganska "oskyldig" kraft, som knappast kunde skada någon. Kanske var han vann vid att lära sig saker snabbt vilket gjorde honom så frustrerad när han skulle försöka utöva sin andra kraft vilket gjorde det ännu svårare för honom.


När vibrationerna träffade hans kropp, vidrörde nerverna under hans hud, spetsade han öronen. Rörelserna kom från Blue, hon hade ryst(?). Varför? 


"J-jag har ingen" Xerxes la huvudet snett. Svaret chockade honom något, men det borde han ha förväntat sig. Många på halv ön som han hade träffat hade känt någon som avlidit. Det kanske lät något kallt, sorgligt, men det var lite av  en vardags sak, att någon dog alltså. Det hade han fått lära sig genom den tuffa väggen. Fast hanen var ändå glad att han hade lärt sig på det tuffa viset, det gjorde det lättare för honom att kunna tackla "svåra" saker som döden. 
"De är alla döda" Han kunde se det komma, den meningen. 
"Oh, I am sorry" sa han, han kunde inte hitta en bättre mening än den. Omsorg kanske inte var hans starkaste sida men han visste i alla fall grunderna i omsorg. "Vad hände med dem?" Frågade han, något nyfiken. 
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   mån 28 jul 2014, 18:14

"Vad hände med dem?" 
Blue stirrade tomt på den större hanen. Vad skulle hon säga? Att de blev mördade. Uppslitna pulsådror, blodiga kroppar. En kvävd snyftning lyckades smita förbi klumpen i hennes hals. 

Hon ville inte säga. Kanske skulle han se på henne annorlunda? Kanske skulle han fortsätta ställa frågor? Kanske skulle det skapa ännu mer lidande för henne? Hon tvekade på det sistnämnda - tanken skar som rakblad emot hennes hjärtmuskel. 
"De... bara dog." Hon lät orden sjunka in; in hos henne, hos honom. Närvaron kom tillbaka i hennes ögon, och hon drog lätt på skuldrorna som en lättsam axelryckning. Försökte maskera smärtan som tydligt syntes i hennes ansikte. Även om han säkert skulle se förbi hennes likgiltiga tonfall, så hoppades hon iallafall att han skulle ta hinten, och inte fråga mycket mer.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   mån 28 jul 2014, 18:49

Xerxes var så naiv, så dum, när det gällde vissa saker. Detta var en sådan sak. 


Ljudet som hade lämnat Blue hade gjort honom nyfiken. Det lätt främmande. Var det ett negativ ljud eller positivt ljud? Xerxes vågade inte fråga. Men när han betraktade hennes ansiktsuttryck förstod han att det inte kunde vara bra. Skulle han fråga eller inte? Inombords morrande han frustrerat åt sin brist på sociala kunskaper. 


"De… Bara dog" Han förstod nu. Den vita hanen stod tyst, det hon egentligen menade var "Det vill jag inte tala om för dig". Ändå fast det var så uppenbart hade han mage att fråga i alla fall. "Bara dog?" upprepade han. "Vad var det som fick dom att 'bara dö' da?" frågade han. 
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   mån 28 jul 2014, 21:23

Blicken bytte fäste, och stirrade frånvarande ut över slättens längder. Varför ville han så gärna veta? Det spelade väl ingen roll? Vad skulle det betyda för honom? Ingenting. Men...

Hon svalde. De azurblåa ögonen fäste sig på den vitpälsade hanen.
"De blev mördade." Hon spottade ut orden. Det kändes som om hon spytt ut dem. De brände i halsen. "Allihopa." Hon behövde få ut allting, hon kunde inte hejda det som pressade ut ur svalget. "Varenda en." 

Det var över. Det kändes bättre. Nej, det var en lögn. Det brände fortfarande i strupen, som om hon andats in glödande aska. Varför ville han veta? Varför tvingade han henne att säga? Det gjorde han inte. Men han aktiverade iallafall kräkreflexerna.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   tor 31 jul 2014, 17:27

"De blev mördade."  Xerxes höjde på ena ögonbrynet. Kanske en reaktion som kunde ses som oförskämd eller kall, kanske till och med nonchalant. Men han var allt annat än nonchalant, just då. Han brydde sig om detta, han ville veta mer, han ville veta detaljer. "Allihopa. Varenda en"  Han rykte till, varför gjorde han det? Var det på grund utav hennes ton? Hur hon hade sagt det? De två sista orden ekade fortfarande i hans huvud och i det ögonblicket förstod han att han skulle få leva med dessa två ord, ekandes i hans huvud, under en lång tid. Varje minut, varje sekund, när han skulle vila eller hade tråkigt skulle hennes röst eka inom honom. Varför? Han kunde bara gissa varför, fick aldrig något svar.


Xerxes suckade. "Hur? Varför?" Han var nu mer avslappnad, hade glömt bort hur han hade rykt till av hennes ord. "Du behöver inte berätta om du inte vill men jag är väldigt nyfiken. Hm, perhaps… Väldigt kanske är en överdrift." Han glömde bort att denna hona kanske inte pratade hans modersmål och glömde också bort att han inte hade pratat i hans modersmål i deras tidigare konversationer, vilket var anledningen till att han snabbt bytte språk igen.
Han hoppades att Blue inte märkte hans lilla misstag lika mycket som han gjorde.
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   tor 31 jul 2014, 18:23

Det var något med honom som gjorde henne obekväm, men på samma sätt gillade hon det. Han var inte den som försökte lura ur henne några svar genom fejkad sympati. Det... kändes på något vis bättre. Den råa ärligheten kändes bättre en den fejkade trösten.

"Mina föräldrar rymde för att få vara tillsammans. De var inte så glada över det, speciellt inte min fars flock." förklarade hon lågmält. Då och då kastade hon blygsamma blickar på den vitpälsade hanen. "Mina syskon lämnade Ötamon innan mig, och på väg tillbaka för att hälsa på så blev min syster och min bror mördade. Min sista broder överlevde och hann tillbaka för att varna oss. Så vi flydde." Hon visste aldrig om hon berättat historian så detaljerat, och hon förvånades över hur lätt det var. Visst skar det i bröstkorgen ibland, men det gjorde det ju alltid.
"Vi levde på flyende fot ett tag, men när vi kom tillbaka till Ötamon blev vi anfallna igen." Vilka envisa typer egentligen. Fortfarande höll hon en tyst, något monoton ton.
"Jag kom undan. Typiskt nog." suckade hon. "Efter det så bodde jag i sydvästra Numoori ett tag, där jag träffade min partner. Vi flyttade till Ötamon igen, där vi fick valpar. Kort därefter besökte flocken igen, och hittades oss av en slump. Jag lyckades fly igen...." Den här delen var den jobbigaste. Hon svalde hårt. "Men inte de." Det kändes som någon bröt upp bröstkorgen på henne.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   fre 01 aug 2014, 13:02

Xerxes lyssnade noggrant. La varenda ord på minnet. Han försökte minnas hur hon uttalade orden, hur hennes stämband formade dem. "Varför behövde de rymma för att vara tillsammans? Varför gillade inte deras gamla flock idén?" Frågade han allvarligt. 

Han blev något överraskad över hennes ord. Blue hade haft en partner och valpar. "Hm" Xerxes humane medan han tänkte. "Hur var din partner? Hur såg dina valpar ut?" Frågade han känslolöst, kanske var det lite kallt och elakt att fråga om en sådan enkel sak i en väldigt komplicerad konversation, full med känslor. Men nu när han hade fått reda på så mycket om henne varför bara nöja sig med lite när man kunde få veta mer information?


"Jag lyckades fly igen…."  Xerxes suckade. Han visste vad hon skulle säga, vad hon skulle berätta. För om hennes familj, hennes partner och valpar, hade överlevt hade hon inte stått här, ensam, på väg mot södra Numoori. "Hur kommer det sig att du alltid kommer undan men alla andra dör?" frågade han och höjde på ena ögonbrynet, bar en kritisk blick. "Du verkar morbid. Du är alltid nära döden och nu närmar du den igen. Jag menar, du är på väg mot södra Numoori utan livsnödvändigt pigment." påpekade han. "Har du en längtan efter döden? Har du en längtan efter samma öde?"
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   mån 11 aug 2014, 19:15

Frågor efter frågor ställdes. Det kändes som hon ställde dem till sig själv, för de lät så skrämmande lik alla de frågeställningar hon haft genom åren. Men hon hade inget svar på dem. 

"Varför behövde de rymma för att vara tillsammans? Varför gillade inte deras gamla flock idén?" 
"Min pappas flock var en grupp maktgalna idioter, där arv var det viktigaste." 
"Hur var din partner? Hur såg dina valpar ut?"
"Han var allt jag kunde tänka mig behöva. Och mina valpar desamma. De vackraste liven jag någonsin beskådat." Hon antog att han egentligen inte brydde sig om deras faktiska utseende.
"Hur kommer det sig att du alltid kommer undan medan alla andra dör? Du verkar morbid. Du är alltid nära döden och nu närmar du den igen. Jag menar, du är på väg mot södra Numoori utan livsnödvändigt pigment. Har du en längtan efter döden? Har du en längtan efter samma öde?"
Känslolöst såg hon på honom. 
"Kan du klandra mig?" Blue hade mött vargar som sade att hon hade en förbannelse, och andra en välsignelse. De sade att Gudarna hade haft en plan för henne, det var därför hon fortfarande var vid livet. Men Blue var inte nyfiken att veta varför hon fortfarande vandrade på Numooris marker, hon orkade inte leta efter en mening. Kanske var det ett undermedvetet som styrde henne emot södra Numoori, ett försök att ta hennes liv. Det kändes som en enkel väg ut, det hade det alltid gjort - men samtidigt så kände hon sig så otacksam emot sin familj, som att de skulle se på henne med missnöjda ögon ifall hon tog sitt liv när de ofrivilligt förlorat deras. Det var ett val hon aldrig riktigt förmått sig göra.
Till överst på sidan Gå ner
Xerxes

avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   tor 14 aug 2014, 11:28

"Kan du klandra mig?" Han suckade. "Förmodligen inte" Xerxes tittade sig omkring medan han letade efter nya ord. De blåa ögonen vandrade runt på fältet, sedan upp till himlen som hade blivit lila. Stjärnorna hade börjat visa sig. Glimtade glatt i den unga natthimlen.  


De två individernas konversation hade varit längre än de flesta Xerxes hade haft, och mycket intressantare. De hade pratat så pass mycket så att orden hade försvunnit ur Xerxes mun. Orden var helt enkelt slut. Det var ett tecken på att han skulle behöva säga hej då nu. 

Något snabbt vände han blicken mot Blue igen. "Det är dags att säga hej då, verkar det som" Xerxes harklade sig, han var inte så bra på hej då. Han nickade åt Blue, det var hans sätt att säga hej då på. Långsamt vände han sig mot flocken med bytesdjur som stod längre bort. Avslappnat och lugnt gick han mot dem, osäker om han skulle få se Blue igen. "Dö bara inte nu, Blue" tänkte han samtidigt som han stängde ögon i frustration på grund utav hennes något farliga planer. Dessvärre hade han inte försökt att stoppa henne, en handling som han varken visste var ett misstag eller inte. 
Till överst på sidan Gå ner
Blue
Död
avatar


InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   tor 14 aug 2014, 12:32

Blue följde Xerxes blick upp till himlavalvet - den hade mörknat och stjärnorna hade börjat tina fram. Solen låg avlägset och slumrade i horisonten, ännu inte helt utom synhåll.

Den mörka stämman bröt stämningen, och hennes azurblåa ögonen föll från skyarna tillbaka till den ljuspälsade hannen. När han nickade åt henne, som ett avslutande adjö, gjorde hon desamma. Ord kändes överflödiga, och en enkel nick kändes så passande i deras situation. 

Blue såg efter honom när hans vita gestalt började försvinna bort över de grönskande vidderna. Det kändes konstigt. Xerxes visste mer om henne än vad någon annan, men trots det kändes det inte hjärtskärande att se honom gå. Hon tvivlade på att de någonsin skulle ses igen, men det gjorde inget. Om än de var blott främlingar, så hade han verkligen fått något att vrida sig inom henne.

[ AVSLUTAT ]
Till överst på sidan Gå ner
Sponsored content




InläggRubrik: Sv: Go. (Blue)   

Till överst på sidan Gå ner
 
Go. (Blue)
Föregående ämne Nästa ämne Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Numoorislätten-
Hoppa till: