Pågående Event
Senaste ämnen
» Hoppsan [Nuksimvalpar]
Igår på 20:24 av Umbriel

» [LKF] Två vilsna själar
tis 26 mar 2024, 15:09 av Maksim

» Ditt hjärta är sant [Astrid]
tis 26 mar 2024, 14:41 av Astrid

» Heartsick [P]
tis 26 mar 2024, 13:07 av Lev

» Ring av eld (P)
fre 22 mar 2024, 22:11 av Filia Ignis

» Jag ska besvara elden
fre 22 mar 2024, 15:11 av Kolzak

» Ingen hemma [P]
fre 22 mar 2024, 14:43 av Nunam

» Ace död
ons 20 mar 2024, 16:37 av Muriel

» Lekmoster [P]
ons 13 mar 2024, 14:51 av Moya

Vem är online
Totalt 18 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 18 gäster. :: 1 Bot

Inga


Flest användare online samtidigt: 152, den mån 04 nov 2019, 23:54
Chatt
Bildlänkar, Stränder och Snö! Vårnyheter 2024
Stjärnklara nätter [Tear] Dot_cl10 tis 05 mar 2024, 12:23 av Yargol
Redan 2024? Som tiden går. Då är det minsann dags för nyheter! Glad
2023 var ett långsamt år för de flesta, så även för oss i Crew som …

Togos, NPCer på wikin, och mer! Vinternyheter 2023 ❄️
Stjärnklara nätter [Tear] Dot_cl10 fre 06 jan 2023, 21:02 av Yargol
Gott Nytt År Numoori! Och god Jul i efterskott Eye sparkle
Här kommer lite blandat som hänt under det senaste halvåret och lite kommande …

 

 Stjärnklara nätter [Tear]

Gå ner 
2 posters
FörfattareMeddelande
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Stjärnklara nätter [Tear]    lör 29 mar 2014, 14:22

För bara några månader sedan hade Ken-Yak varit klädd i en skrud av vitt. Nu hade den orörda vitheten tynat bort och endast blivit kvar i små högar av något som liknande askgrå eller smutsgul. Årstider och dagar hade förändrats rakt framför henne och för henne hade allt stått still. Trots att veckor gick så kände hon sig likadan inombords. Skrämmande.

Varghonans mage klagade efter mat, vred och vände på sig - allt för att få lite uppmärksamhet. Vilket till sist lönade sig. Varginnan stannade upp, lät den klarblåa blicken leta sig fram över Ken-Yaks längder av jord och sten. Det var ett rätt obebott landskap. Under de senaste veckorna då hon befunnit sig här har hon bara sett gnagare, men även några reptiler som värmt sig i vårsolen. Dock var det svårt att livnära sig på dessa varelser - och det syntes väl, hennes päls var tunn och förlorat sin lyster, medans höftben och skuldror tycktes skära igenom hennes tunna hud. För en gångs skull så tycktes hennes utsida spegla vad hon kände sig på insidan. 
Tear
Tear 
Död 

Spelas av : Punkis | Död


InläggRubrik: Sv: Stjärnklara nätter [Tear]    lör 29 mar 2014, 23:00

Hon hade aldrig varit här. Stenen kändes ogästvänlig och hon kände sig blottad utan någon nämnvärd grönska i närheten. Det kändes... naket. Det fanns ingenting som skyddade henne från att bli sett av vem som helst och hon uppskattade inte det. Dessutom var det lite väl kallt för en så enslig plats.
Hon längtade efter sällskap. Kanske inte så mycket för att hon inte sett någon på länge utan bara av den enkla anledningen att hon ville prata med någon. Dessutom började hon bli hungrig. Det verkade inte finnas mycket till mat här och hon undrade hur lång tid det skulle ta henne att komma till en vänligare mark.

Tiken som hade bestämt sig för att vila ett tag vid en liten pöl, bara för att finna att hon somnat några timmar, såg sig om och gäspade innan hon reste sig upp. Delar av den tjocka pälsen lossnade när hon reste sig upp. Större delen av vinterpälsen var i och för sig nästan helt borta, men en del hängde envist kvar.
När hon sträckt på sig och blickade ut över de ogästvänliga terrängerna runt henne såg hon en ljus skepnad. Det var en varg, en mager stackare såg det ut som dessutom. Tiken började genast trava mot den okända vargen, sällskapssjukan tog över.

Desto närmare hon kom den andra, desto mer kunde hon urskilja. Honan var inte bara mager utan hennes päls hade förlorat den naturliga glans som fanns hos de allra flesta varelser. Och det verkade nästan som om skelettet skadade huden inifrån.
Med en inte så graciös sladd stannade den mörka tiken och såg på den ljusa med ett leende i mungiporna.
"Hej!" utbrast hon efter några ögonblicks tystnad. Det var så tafatt att hon kände sig tvungen att säga någonting mer.
"Ursäkta för att jag bara tränger mig på, det blir lite ensamt här ute." fortsatte hon i ett försök att släta över sin tafatthet.
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Sv: Stjärnklara nätter [Tear]    sön 30 mar 2014, 17:09

Karginnan spanade över landskapet; försökte hitta potential föda. Magen klagade bittert på henne. Trots att hon inte alls hade någon aptit, eller kände suget efter mat, så var det uppenbart att det var vad hennes kropp skrek efter, i form av lågmälda läten och kurrande från hennes mage.
Av någon anledning kände hon sig lite pressad. De blåa ädelstenarna till ögon flackade nervöst fram och tillbaka, bara för att inse att inget fanns inom synhåll
Tankarna hade återigen försummat hennes sinnen. Hjärtat tog ett skutt innanför hennes taniga bröstkorg; för i kanten av hennes synfält kunde hon se en mörk varg komma rusande. Paniken och rädslan paralyserade henne, och hon förmådde sig inte att röra sig ur fläcken. 

" Hej! " utbrast främlingen. Blue kämpade efter att hitta andan som försvunnit ur henne. Trots att hjärnan jobbade på högvarv, använde all sin kapacitet för att försöka lugna ner henne, dämpa paranoian och skräcken som förlamat hennes kropp, så lyckades den urskilja den feminina rösten, och dra slutsatsen av att det var en hona.

När varghonan påbörjade sin andra meningen, lyckades hon slappna av lite - hon drog sitt första andetag på några allt för långa sekunder, men tycktes ännu inte kunna andas regelbundet. 
Trots att främlingen inte verkade vilja skada henne, och inga fientliga signaler sändes, så gjorde paranoian henne oförmögen att lita på detta. 

" H-hej. " pep hon tillslut fram. Rösten var tyst och raspig. Blue hade ännu inte rört på sig en millimeter, förutom att hon nu tittade på den mörkpälsade(?) varginnan istället för ut över landet. Hon ansträngde sig för att inte glömma bort att andas.
Tear
Tear 
Död 

Spelas av : Punkis | Död


InläggRubrik: Sv: Stjärnklara nätter [Tear]    sön 30 mar 2014, 22:26

Tear lade märke till hur spänd den ljusa blev när hon störtade fram och började ropa hej vilt. Hon samlade sig för att inte skrämma upp den nervösa tiken ännu mer. Tear kunde inte avgöra om den andre andades eller inte, men hon såg onekligen stel ut.
Hon lade huvudet på sned och såg på den ljusa med ett vänligt leende, denne hade fortfarande inte kommenterat ensamheten här.
"Vad heter du?" frågade hon i ett försök att lätta upp stämningen "Jag heter Tear"
Det var någonting som hon bara avskydde med den frasen. 'Jag heter Tear'. Det var en så opersonlig mening att den nästan fick den mörkpälsade att vilja bita av sig tassen.
Det vänliga leendet hängde fortfarande i mungiporna när hon väntade på ett svar.

Såhär på nära håll kunde Tear verkligen se hur mager varginnan var, och hur livlös pälsen såg ut. Den moderliga delen av hennes personlighet hade en tendens att slå till när hon träffade sådana vargar. Hon ville ingenting hellre än att hjälpa vargen i fråga att må bättre. Kanske hade hon passat utmärkt som mor, men det var ändå ingenting som någonsin lockat henne. Barn var trots allt inte hennes favoriter.
Varginnan framför henne såg ut att behöva ett riktigt mål mat, och att ta sig ifrån dessa karga landskap. Den ända födan Tear sett när hon vandrat var gnagare och reptiler, och inget av dem var ens särskilt gott.
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Sv: Stjärnklara nätter [Tear]    mån 31 mar 2014, 00:46

Sekunderna tickade på, och successivt började Blue lugna ner sig. Varenda cell i hennes kropp arbetade för att hålla henne i skinnet. Tankar som att hon hatade sin hjärndemoner (som hon kallade paranoian), att hon mest av allt bara ville känna något annat förutom ångest och panik, cirkulerade innanför pannbenet. Till hennes räddning talade den främmande varghonan igen; presenterade sig.

Tear var hennes namn. Nu när karginnan lugnat ner sig ytterligare, kunde hon döma att de verkade vara ganska jämnåriga. Visst såg Blue nog mycket äldre och slitnare än vad den främmande varghonan gjorde, men om det var någon åldersskillnad på dem så kunde den inte vara över 5 år.

" Jag är Blue. " rösten var en aning stadigare nu, lite mer samlad. Andetagen hade lika så stabiliserat sig. Den flackande blåa blicken hade lugnat ner sig, och tycktes nu kunna analysera varghonan lite grundligare - något hon genast lade märke till var det inbjudande leendet på hennes läppar. Något i hennes hjärna tycktes känna en gnutta av säkerhet, men den trycktes snabbt tillbaka av hennes hjärndemoner. De lät henne aldrig känna sig bättre, om ens för en sekund. Det borde ha blivit bättre, det hade passerat två fullmånar sedan hon bestämt sig för att ändra på sitt liv - ingenting hade ännu hänt. 

Återigen tog panik över, inte rädsla utan istället desperation. Det var så länge sedan hon träffat en annan individ med samma intellekt som henne, som kunde förstå henne - Tear fick inte gå. De kunde väl åtminstone prata en stund?
" Ja... Det är ganska ensamt här. " svarade hon på det tidigare påståendet. Blicken slet sig från Tears mörka gestalt och ut över Ken-Yaks kala längder. 
 
Stjärnklara nätter [Tear]
Till överst på sidan 
Dina behörigheter i detta forum
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Liknande ämnen
» Kalla Nätter (Lucius)
» Tear x Black
» Innan lugnet [Tear]
» glorious lord, tear us open
» Blue eyes [Wulfric, Tear]
Hoppa till annat forum: