Pågående Event
Senaste ämnen
» [LKF] Två vilsna själar
tis 26 mar 2024, 15:09 av Maksim

» Ditt hjärta är sant [Astrid]
tis 26 mar 2024, 14:41 av Astrid

» Heartsick [P]
tis 26 mar 2024, 13:07 av Lev

» Ring av eld (P)
fre 22 mar 2024, 22:11 av Filia Ignis

» Jag ska besvara elden
fre 22 mar 2024, 15:11 av Kolzak

» Ingen hemma [P]
fre 22 mar 2024, 14:43 av Nunam

» Hoppsan [Nuksimvalpar]
ons 20 mar 2024, 16:55 av Maksim

» Ace död
ons 20 mar 2024, 16:37 av Muriel

» Lekmoster [P]
ons 13 mar 2024, 14:51 av Moya

Vem är online
Totalt 15 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 15 gäster.

Inga


Flest användare online samtidigt: 152, den mån 04 nov 2019, 23:54
Chatt
Bildlänkar, Stränder och Snö! Vårnyheter 2024
Look back, look up [Lokie] Dot_cl10 tis 05 mar 2024, 12:23 av Yargol
Redan 2024? Som tiden går. Då är det minsann dags för nyheter! Glad
2023 var ett långsamt år för de flesta, så även för oss i Crew som …

Togos, NPCer på wikin, och mer! Vinternyheter 2023 ❄️
Look back, look up [Lokie] Dot_cl10 fre 06 jan 2023, 21:02 av Yargol
Gott Nytt År Numoori! Och god Jul i efterskott Eye sparkle
Här kommer lite blandat som hänt under det senaste halvåret och lite kommande …

 

 Look back, look up [Lokie]

Gå ner 
2 posters
FörfattareMeddelande
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Look back, look up [Lokie]    lör 30 nov 2013, 01:03

Ett band av ljus blixtrade till mellan två lysande åskmoln, och världen blev en tavla i blek marmor innan mörkret åter härskade. Varje förblindande blixt fäste en orörlig scen på Blues näthinnor som dröjde sig kvar, pulserande, långt efter det att de mässingsfärgade blixtarna försvunnit. Så kom ytterligare en omgång förgrenade blixtrar, och Blue såg – som i en serie monokroma målningar – hur trädet vred sig, knakade till och föll ner i havet av grönt. 
Det kändes overkligt. Framför henne hade ett av Ötamons träd fallit död. Varginnan hade kastat sig bakåt för att rädda livet på sig själv, rakt in i en annan trädstam. Fortfarande chockad över händelsen, låg hon kvar i mörkret. Allt var kolsvart, innan ännu det bländande skenet från blixtarna prydde himlavalvet. 
Varginnan hyperventilerade. Kanske kunde man tycka att det var orättvis, så pass paranoid och nervös som honan var i sin natur, skulle nu utsättas för ännu mer psykisk prövning - en nära döden upplevelse. Men innanför varghonans skallben var det inte alls tanken på att mista sitt liv så skrämmande, istället bet en svag känsla av att hon önskat att hon inte kommit undan henne i bakhuvudet. 
Omtöcknad och stel av chock låg albinovargen kvar. Även fast hon kämpade att komma upp på benen tycktes inte hennes muskler lyda henne. Kroppen verkade vara mer i chocktillstånd än själva sinnet. De safirblåa ögonen var vidöppna, stirrade ut i mörkret och försökte få grepp om omgivningen, men det var näst intill omöjligt, alla nyanser av mörker bara föll samman för att sedan brytas sönder av ljus. 
Loke
Loke 
Vampyrjägare 

Spelas av : Jenn


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    fre 10 jan 2014, 04:10

Himmelen härjade ilsket denna natt.
En ensam blixt red över den mörka bakgrunden och lät sitt intensiva sken spela över skogen för en kort stund tills dess att proceduren återupprepades av att en ny blixt frammanats.   
Den resliga hanen stod i sin stilla tystnad och betraktade det mäktiga himlaspelet som utspelade sig framför hans honungsgula ögon med stor häpnad. Det var ytterst få gånger som han hade fått betrakta något liknande trots att nästan ett år passerat sen den dagen han tagit sig ner från Bergen. Det var en fascinerande syn. Vacker på sitt sätt.
Plötsligt faller en av blixtarna ner från sin plats på himlavalvet. Rakt ner mot skogen. Ett öronbedövande dån får den ljusa hannen att rygga tillbaka men lika snart som ljudet försvunnit riktas de pälsade öron framåt igen i sökandet på nya ljud. Det fanns bara en tanke som virvlade runt i hans huvud, tanken på att någon ur flocken kunde ha skadats.
I ett effektivt språng tar sig hannen ner från den mossklädda sten som han studerat himlaspelet från och strax därpå tar benen honom fram genom skogens terräng i en rasande fart.
Oron naggar i honom och adrenalinet som väckts till liv får världen att susa förbi i ett samlat mörker, till och från lyses dock allt upp i ett bländande sken.

"Är det någon här?" Han kastar ut orden i hopp om att inte få något svar tillbaka. För allt i världen önskade han sig att inte någon från flocken kommit till skada. Han känner ett ansvar. Ett ansvar för alla medlemmarna nu när han blivit tilldelad sin flock rang som Beta.
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    mån 24 feb 2014, 17:42

Varginnan drog efter andan, ansträngde sig för att inte glömma bort att andas. Tillslut verkade hon få tillbaka fattningen om hennes kropp, och lyckades ställa sig upp. Mörkret låg fortfarande som en förblindande slöja över skogen. Det fanns inte någon chans att få grepp om omgivningen innan blixtrarna bländande henne igen.

En röst bröt sig genom tystnaden och mullret från åskan. Varginnan drog lite häftigt efter andan. Hennes första tanke var att fly från scenen, men en andra, något vettigare tanke slog in. Denna varg -  som hon kunde säga vara en hane, tack vare rösten - hade anlänt till platsen för att trädet fallit, kanske i tron om att någon var skadad. Men återigen, kanske det inte var för att hjälpa. Varginnan var kluven emellan val, men kunde inte riktigt förmå sig att lämna platsen. Istället smög hon sig lite försiktigt runt om den fallna, uråldriga trädstammen. Även om hon inte fått trädet på sig, så hade hennes handling av att kasta sig handlöst tillbaka, skapat en ilande smärta i bakbenet. Försiktigt haltade hon fram, men stannade tvärt då hon en stor, vit varg tornade upp sig framför henne. Avskräckt stelnade hon till i position. 
Loke
Loke 
Vampyrjägare 

Spelas av : Jenn


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    tis 04 mar 2014, 20:25

Han kände sig något lättad över att ingen besvarat hans fråga samtidigt som han var väl medveten om att det kunde betyda att någon faktiskt blivit skadad och att denne förlorat sitt medvetande, oförmögen att tillkalla sig hjälp.
Den vite hanen stannar upp. Tunga, ljudliga andetag lämnar honom i samband med att bröstkorgen höjs och sänks i rytm med hans in- och utandningar.
Framför honom låg trädet som kluvits av blixten. Med några snabba steg tar han sig fram och ser sig oroligt om runt trädets fallna lik. Där stod en främling, till synes oskadd, och med sina blåa blick fäst över Lokies figur.
Hanen tar ett steg närmre och ska till att tala men tvekar. Käften stängs och han ser frågande mot henne, då dennes doft avslöjat att det var en varginna som stod framför honom.
Det var första gången som han stött på en främmande varg så nära inpå flockens marker, något som gjorde honom en smula osäker på hur exakt han bör reagera på hennes närvaro.

"Är ni skadad?" Han sänker halsen för att inte förstärka intrycket av hans storlek. Honan såg ändå en smula chockad och han visste sen tidigare erfarenhet att hans storlek var något som fått vissa att fly vid åsynen av honom. Ett vagt leende spricker försiktigt fram över hans anlete.
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    tor 06 mar 2014, 17:30

Varginnan kunde inte neka att hon var väldigt förstummad över storleken på varghannen framför honom. Återigen ville hon skylla på att hennes ben inte föll slav till hennes sinne, men det var osanning. Hennes sinne var desperat efter närhet och en annan själs tankar och lukt, trots att denna varghane skulle kunna sluta sina käftar om hennes skalle och krossa det med ett simpelt knyck, så var det värt en chans. Men hennes kropp skrek i rädsla, och ville fly - men de var förslavade.

" J-jag... " Blue tappade den raspiga rösten långt ner i strupen. Blinkade några gånger för att få ett grepp om mörkret. Åskan verkade avta och ljuset från blixtarna var inte alls lika överväldigande längre. 
" Jag mår bra. " Det var en svår fråga. Skulle hon berätta om sin sitt smått bultande ben, eller var det irrelevant? Frågan kändes så bred och utspridd att hon inte riktigt visste vad hon skulle svara på. Den stackars, vilsna varginna var förvirrad igen. 
" Jag skadade benet när jag hoppade undan men... " Rösten dog ut, nu med vilje. Varför berättade hon detta för honom? Även om han utstrålade en sinnesstämning som verkade vänlig, så kunde hon inte lita på sina ögon. De hade genom året förvrängt verkligheten. Kanske skulle detta hon berättat vara avgörande för att han skulle döda henne? 
Loke
Loke 
Vampyrjägare 

Spelas av : Jenn


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    tor 06 mar 2014, 18:02

"Förlåt mig." Brummar han ursäktande och sänker sin blick till marken. Med ett djupt andetag lägger han sig kort därpå ner över det ojämna underlaget och lyfter sin blick på nytt till den ljusa honan, nu med sitt huvud i jämnhöjd med hennes.
"Tillåt mig att presentera mig själv; Mitt namn är Lokie och jag tillhör den flock som har sitt revir på dessa marker." Hanen breddar sitt leende något och låter svansen svepa vänligt bakom sig. "Men oroa er ej." Inflikar han. "Vår flock är vänlig och vi vill ingen individ illa."

Den vita hanen låter ljudet av den avtagande stormen ta vid och sänker sin haka till ovansidan av sina framben. I sin egna tystnad inväntar han honans respons på sina handlingar.
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    tor 06 mar 2014, 22:22

Ögon lika blå som en klar morgon granskade den vita varghanen framför henne. Mörkret var inte längre ett störningsmoment, och tydligt kunde hon urskilja den vitas skarpa kontrast emot det mörka dunklet.

Öronen som legat nerbäddad på hennes halsrygg vinklade sig successivt uppåt. Hanen bad om ursäkt. Varför? Blicken följde honom när han lade sig ner. Nu var deras höjd någorlunda jämn, även om hela hans figur var större än henne. Det gjorde henne lite bekvämare, lite lugnare i kropp och sinne. Hotat var ännu inte över och hon tvekade på att den flyktiga känslan som bet henne i tankarna skulle någonsin tyna bort helt, men faktumet att han hade lugn nog att lägga sig ner framför henne, smittade av sig på henne. Blue satte sig ner, med blicken fortfarande lika hårt fäst på honom.
En smått nyfikenhet bet på henne, när han presenterade sig. Lokie var hans namn. Varginnan blinkade några extra gånger när han förklarade att han tillhörde flocken som höll till häromkring. Blue var medveten om revirets närvaro och hade mer eller mindre omedvetet hållit sig i närheten. Kanske i hopp om att få träffa någon, eller som en slags trygghetsförsäkring. 

Varghonan lyssnade vidare, och trodde faktiskt på vad han sade. Något med han fick honan att känna sig lugn. Det var skrämmande på sitt sätt - hon hade inte känt sig trygg i någons närhet på väldigt länge, och hon ville inte att det skulle upphöra. 
" Jag är Blue. " Hennes röst var slät och ren från skavanker som annars brukade vara en vardaglig del i den. 

En svag panik började drabba henne. Hur skulle hon föra vidare denna konversation? Blue hade aldrig haft taletsförmåga och hon ville inte att bjässen skulle vandra ur hennes liv riktigt ännu. 
" Jag menade inte att störa er flock. " Sade hon, ett desperat försök att komma in på något ämne som kunde hålla i sig och inte var lika flyktigt som vem hon var, eller vad hon gjorde. 
Loke
Loke 
Vampyrjägare 

Spelas av : Jenn


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    fre 07 mar 2014, 01:21

"Väl mött, Blue." 
Han gläds över att hans handling tycks ha haft den inverkan den var menad att frammana hos honan och det till synes konstanta leendet som han allt för jämnan har vilandes på sina läppar, pryds i en behaglig och inbjudande värme.     
Huvudet lutas lätt på sned och svansen fortsätter att svepa över den snöklädda marken. De gula ögonen betraktar honan på nytt under en kort tystnad innan de återvänder till hennes mjuka himmelsblåa blick.
"Ni stör ingen med er närvaro här, tro inget sådant."
Lokie kommer att tänka på att honan faktiskt nämnt att hon skadat sitt ena ben, när han frågat, men att hon också samtidigt nämnt att hon mådde bra. Det hela får honom att undra och instinktivt faller hans blick från honans hänförande ögon, ner och hamnar i höjd med hennes ben.
"Ni nämnde att ni skadat er, behöver ni... vård av något slag?" Frågade han, om det nu var så skulle de få se till att hon fick just det. På något sätt, samtidigt så ville han inte ta en främande varginna till flocken. Även om han själv trodde på hennes ord, naiv och godtrogen som han är, så var det inte säkert på att de andra medlemmarna skulle göra detsamma. Och med ansvaret som han bar så var han tvungen att göra det som var det bästa för flocken.
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    fre 07 mar 2014, 03:50

Honan lät blicken segla lite över platsen. Månens sken lyste upp gläntan, och fick ett behagligt, silvrigt ljus att spegla sig i hennes päls. Snön glimmade likt tusentals små diamanter och hade lagt sig som ett mjukt, omfamnade täcke över hela landskapet. 
Ett blygsamt, snett leende mjukade upp hennes annars stela ansiktsuttryck. Den klarblå blicken föll ner framför henne. Den höll i sig under hela stunden han pratade. Behövde hon vård? Nej, det var säkert bara någon slags sträckning som skulle vara mycket lindrigare till gryningen. Det var fanns inget sådant behov. 

Blue kunde inte låta bli att känna sig en aning generad. Känslan av att någon ville hjälpa henne eller på något vis ta hand om henne hade hon nästan glömt, och att en sådan främmande varg, som Lokie, erbjöd sig var väldigt förvånande, kanske till och med lite avskräckande. Men istället skämdes hon över att hon misstrott honom så mycket. 
" N-nej. Det är säkert inget allvarligt. " Blicken sökte sig till hans igen, och det blygsamma leendet som varit fäst på hennes läppar innan breddade sig lite. 
" Men ert erbjudande var väldigt vänligt av er, tack. " Det var något med den storvuxna, snövita varghanen som fick henne att känna sig trygg. Paranoian hade för en gångs skull lättat sitt grepp lite, och även om den stack henne lite svagt i ryggmärgen så lyckades hon hålla den i kontroll och mer eller mindre ignorera den.
Loke
Loke 
Vampyrjägare 

Spelas av : Jenn


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    sön 23 mar 2014, 21:12

Hennes blick söker sig till nytt mot hans och han möter henne med samma vänliga uppsyn som tidigare. 
"Jag är en hane av få kunskaper." Konstaterar han insiktsfullt men yttrade sina ord i en lägre ton än när han tidigare talat. ”Att försöka göra rätt här i livet är något jag valt att eftersträva. Kan jag erbjuda min hjälp och den accepteras så skänker det mig en obeskrivlig värme inombords.”
Förmodligen hade han sagt för mycket och draftat iväg med sitt prat långt längre än nödvändigt. Men det fick vara för han hade talat ärligt från sitt hjärta, trots det kunde han erkänna för sig själv att orden han yttrat ändå varit en smula underliga att dra fram i ett möte som detta.

Den stora hanen harklar sig och vrider på sig lite olustigt. ”Ni får ursäkta mitt svammel.” Ett vagt leende som istället övergår till ett vagt flin ligger bäddat i hans anlete."Jag vet inte vad som tog åt mig där riktigt."
Han ser mot honan med en vagt skamsen blick och hoppas att hon inte ska finna honom allt för underlig efter sitt uttalande.

[Sitter och läser detta om och om igen och inser så derpigt det är XD]
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    tis 25 mar 2014, 17:33

Lokie ustrålade en värme och en vänlighet som inte ens hennes splittrade sinne kunde undgå att påverkas av. Ett mjukt, inbjudande leende började träda fram på hennes ljusa läppar.

När han ursäktade sig, tittade lite snabbt ner i marken - som om hon kände sig generad på hans vägnar. Men de blåa ädelstenarna till ögon sökte sig fort tillbaka till hans gula.
" Nej, du behöver inte ursäkta dig. " Sade hon, fortfarande leendes, om än så lite svalare.
" Jag önskar fler tänkte så som du, Lokie. " Kanske var dock inte ett tankesätt allt som behövdes; en viktig faktor var nog också mod. Det behövdes ju mer eller mindre mod för att erbjuda en fullkomligt främmande individ om hjälp. Man måste känna sig sårbar. Även om Blue ville tänka på sig själv som någon av godhet, förtjänade hon nog inte den titeln. Att vara god var inte bara att tänka, det var även att handla.

" Jag är glad att jag mötte dig här. " Blicken seglade snabbt över den dunkla gläntan de befann sig i. Trots att månen syrade igenom Ötamons uråldriga trädkronor, var det inte tillräckligt för att urskilja detaljer av något slag.
" Du fick mig att tänka på något annat, om än så för en stund. " Orden hon yttrade genomsyrades av tacksamhet. Det hade gått några ensamma dagar och allt som Lokie utstrålade kändes så fruktansvärt välbehövligt för hennes sinne.
Loke
Loke 
Vampyrjägare 

Spelas av : Jenn


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    sön 20 apr 2014, 22:16

Hennes reaktion var kanske inte den han väntat men däremot var det en han uppskattade.
Den vita hanen reser sig plötsligt upp på alla fyra och tornar upp sig över den mindre honan med ett lätt leende vilandes över sina svarta läppar. Den tjocka svansen svajar lugnt från sida till sida bakom honom.

"Om det är för något positivt, så gör det mig glad att höra."

Leendet breddas något.
Han hade bestämt sig för att ta sig tillbaka till den inre delen av reviret igen och se till så att alla medlemmar klarat sig helskinnade undan stormen som varat, trots det mycket trevliga sällskapet han funnit.

"Ni får ursäkta mig, men jag bör ta mig tillbaka och se till flockens medlemmar."
Blue
Blue 
Död 

Spelas av : My | Död


InläggRubrik: Sv: Look back, look up [Lokie]    mån 21 apr 2014, 01:20

Blue besvarade hans ord med att bredda på sitt leende lite. Varma blickar vilade på den store, om än de tycktes svalna lite då han reste sig. Han var stor! Skrämmande stor. Trots att hela hans väsen utstrålade vänlighet, så kunde hon inte låta bli att känna sig lite obekväm av hans storlek.

Återigen ljöd hans stämma. Öronen vibrerade lätt till orden han uttalade. Ögonen slöt sig och hon nickade förstående emot honom. Förstås. Även om hon önskade om några sekunder till av hans sällskap, så förmådde hon sig inte att be om dem. Istället log hon mjukt och började backa undan in i mörkret.

Precis så han var i synfältet för henne, vände hon sig om. Hon hoppades verkligen att hon skulle stöta på honom igen.
" Ajdö, Lokie. Jag hoppas våra vägar korsas igen. " Ropade hon, något lågmält åt honom. Innan hon tog de sista stegen bortom hans synfält.

[ AVSLUTAT ]
 
Look back, look up [Lokie]
Till överst på sidan 
Dina behörigheter i detta forum
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Liknande ämnen
» Burn [Lokie]
» Will I make it? [LOKIE]
» After all this time [Lokie]
» No sorrow in this beauty[LOKIE]
» [Avslutat] Ändra stavning - Lokie till Loke
Hoppa till annat forum: