Pågående Event
Senaste ämnen
» [LKF] Två vilsna själar
tis 26 mar 2024, 15:09 av Maksim

» Ditt hjärta är sant [Astrid]
tis 26 mar 2024, 14:41 av Astrid

» Heartsick [P]
tis 26 mar 2024, 13:07 av Lev

» Ring av eld (P)
fre 22 mar 2024, 22:11 av Filia Ignis

» Jag ska besvara elden
fre 22 mar 2024, 15:11 av Kolzak

» Ingen hemma [P]
fre 22 mar 2024, 14:43 av Nunam

» Hoppsan [Nuksimvalpar]
ons 20 mar 2024, 16:55 av Maksim

» Ace död
ons 20 mar 2024, 16:37 av Muriel

» Lekmoster [P]
ons 13 mar 2024, 14:51 av Moya

Vem är online
Totalt 19 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 19 gäster.

Inga


Flest användare online samtidigt: 152, den mån 04 nov 2019, 23:54
Chatt
Bildlänkar, Stränder och Snö! Vårnyheter 2024
För ingen kan leva föralltid Dot_cl10 tis 05 mar 2024, 12:23 av Yargol
Redan 2024? Som tiden går. Då är det minsann dags för nyheter! Glad
2023 var ett långsamt år för de flesta, så även för oss i Crew som …

Togos, NPCer på wikin, och mer! Vinternyheter 2023 ❄️
För ingen kan leva föralltid Dot_cl10 fre 06 jan 2023, 21:02 av Yargol
Gott Nytt År Numoori! Och god Jul i efterskott Eye sparkle
Här kommer lite blandat som hänt under det senaste halvåret och lite kommande …

 

 För ingen kan leva föralltid

Gå ner 
FörfattareMeddelande
Tramptass
Tramptass 
Död 

Spelas av : Tafs | Död


InläggRubrik: För ingen kan leva föralltid    lör 01 sep 2012, 12:26

Tystnaden.
Den hade förföljt honom så länge nu.
Tomheten. Som en kniv i bröstet.
Varför fanns han?
Vad var hans syfte?
Vem var han?
Hur kom han hit?
Var var alla?
Hade han glömt hur man kommunicerade?

För han hade inte känt av någon annans sinne på flera månader. Hade han förlorat sina telepatiska krafter? Vilka var devils? Existerade de fortfarande?

Mörkret omgav honom. Han hade inte sett solens ljus på evigheter. Men han gillade mörkret. Där fick han någon sorts frid, även om han aldrig kände sig fridfull.

Han hade glömt bort sitt gamla jag. Sina gamla uppgifter, kanske hade han till och med glömt bort sitt namn. Han existerade inte. Tid och rum var inte relevant. Vem brydde sig om tid när allt var i stillhet?

Han hade lärt sig leva med tomheten, mörkret och tystnaden. Men smärtan gick inte att stänga ute, den plågade honom dag som natt. De gröna ögonen förföljde honom, de fanns där när han var vaken, blundade, till och med när han sov. De fick honom att skrika av sorg och smärta. De hade fått honom att stapla. Hela hans själ. Det var som att han låg på bottnen av ett djupt hål, oförmögen att resa sig och klättra upp. För han hade fallit från toppen, och det är från toppen man faller hårdast. Han hade förlorat sitt allt och han hade gjort intet för att stoppa det.

Han skulle aldrig förlåta sig själv. Han skulle få leva med det resten av sitt liv. Och frågan var, skulle han klara av det? Skulle han orka resa sig igen?

Han kände inget hopp. Allt var svart. Han var död. Tramptass var död. Devils var döda. Numoori var dött. Jorden existerade inte. Han svävade omkring i intet. Utan att andas, utan att se. Utan att känna.

Allt var dött. Inget existerade.

....

Men det fanns ett ljus. Ett hjärta som dunkade svagt. Någonstans, långt bort hade han en undangömd pliktkänsla, han hade ett ansvar. Men skulle han någonsin samla kraft för att orka leva igen eller skulle han svika Devils så som han hade svikit Zemi?


(Just Tafs i sitt emotillstånd. Detta hände några månader efter kriget då han gömt sig någonstans i den döda skogen för att slicka sina sår och sörja sin själsfrände. Ingen behöver svara.)
 
För ingen kan leva föralltid
Till överst på sidan 
Dina behörigheter i detta forum
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Liknande ämnen
» Då som nu föralltid
» Vi var för eviga för att leva
» Leva i nuet -Privat-
» [SLan] Att leva upp till det man lär
» Leva livet som det kommer (Öppet)
Hoppa till annat forum: